Hjärnfonden
Ge en gåva
Nathalie och Kim Björnsen Åklint.

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Kategori: Stroke

En tandemklassiker till förmån för hjärnforskningen

Nathalie och Kim Björnsen Åklint tänker utföra den korta varianten av den svenska klassikern. Men de nöjer sig inte med det. Paret ska göra en tandemklassiker – de ska sitta ihop genom nästan alla moment. Allt till förmån för hjärnforskningen.

För 18 år sedan drabbades Nathalies pappa Leif av en allvarlig stroke som gör att han idag lever med svåra funktionshinder. Vägen från då till nu har varit allt annat än rak med ständigt återkommande besök på vårdcentraler, sjukhus och olika rehabiliteringar för den tidigare så aktive skidåkaren och friluftsmänniskan Leif.  

Nathalie och Kim Björnsen Åklint har därför beslutat sig för att göra en svensk klassiker för att samla in pengar till hjärnforskning och för att sprida kunskap.  

  I familjen har vi alltid varit tacksamma mot den hjälp som Leif har fått och får, och nu vill vi ge någonting tillbaka.  Kan framtida forskningsresultat underlätta det minsta för någon annan som hamnar i samma situation, så är det guld värt, berättar Kim Björnsen Åklint. 

Idén uppstod efter Vasaloppet i vintras. Efter att Nathalie genomfört nio mil på skidor sa Kim till henne att ”nu klarar du en svensk klassiker”.  Efter funderingar och överläggande landade paret i att de skulle göra en svensk klassiker, den korta, men i tandemformat, alltså tillsammans, för att samla in pengar till forskning. 

Så utför Nathalie och Kim sin tandemklassiker:

  • Vätternrundan, 100 km, på tandemcykel 
  • Vansbro kortsim, 1 km, (av säkerhetsskäl får de bara simma tätt bredvid varandra och inte sitta ihop) 
  • Lidingöloppet, 10 km, som trebenta. Natalie och Kim ska sitta fast i varandras ben och på så sätt skapa ett ”funktionshinder”  
  • Vasaloppet, 30 km, på tandemskidor 

Alla delar i klassikern blir utmanande, var del på sitt sätt. 

  Mentalt blir simningen svårast eftersom jag inte gillar vatten. Fysiskt blir löpningen tyngst och tekniskt blir skidåkningen svårast, säger Natalie. 

Jag tror skidåkningen blir mest utmanande. Där känns det som att flest mindre bra saker skulle kunna hända, i upp- och nerförsbackarna, säger Kim. 

Ändå ser båda mest fram emot skidåkningen. 

Det är den tokigaste idén men i det sport vi tycker allra mest om, så det kan inte bli annat är kul!  

Om man vill följa Natalie och Kim kan man gå in på deras konto på Facebook där de uppdaterar om sin träning och planering inför kommande lopp och resultat. Det kombineras med information om stroke, vilka olika funktionshinder det kan medföra, forskningen framåt och annat kunskapsfrämjande. 

Insamling för forskning

Paret har också startat en insamling med ett mål som snart är uppnått:
Vårt första mål på 10 000 kronor, har vi redan uppnått största TACK till alla som bidragit. Men inofficiellt har vi ett annat mål som vi hoppas kunna nå upp till under året som går. Forskningen är beroende av pengar. Så alla summor, oavsett storlek, betyder jättemycket säger Natalie. 

– Men lika viktigt som att få in pengar är att få folk att öppna ögonen för hur viktig forskningen är, liksom allt annat som Hjärnfonden gör, inte minst kunskapsspridning, säger Kim. 

Paret rekommenderar alla att lära känna igen signalerna för stroke. Det kan göras genom minnesregeln AKUT. Det vill säga: 

A: Ansikte – be personen att le och visa tänderna. Hänger mungipan ska du ringa 112. 

K: Kroppsdel – be personen att lyfta armarna och hålla dem uppe i tio sekunder. Ring 112 om ena armen faller. 

U: Uttal – be personen att upprepa en enkel mening. Sluddrar hen, ring 112. 

T: Tid – misstänker du att personen har fått en stroke är det bråttom till sjukhus. 

– Agerar man snabbt kan man rädda liv och minimera skadorna. Ju snabbare man behandlar och sätter in bromsande medicin desto kortare blir läkningsprocessen. Så det är superviktigt, säger Nathalie. 

 

Vill du också starta en insamling för hjärnforskningen?

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Vill du läsa fler artiklar som denna? Registrera dig idag och få vårt nyhetsbrev direkt till din e-post varje månad. Som prenumerant kommer du få tillgång till en värld av kunskap och inspiration – från intervjuer med ledande forskare och personer som har drabbats av hjärnsjukdomar till tips, råd och fakta om hjärnan.

Mejladress*

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Hjärnfondens integritetspolicy

Relaterat

Bild på Katharina Stibrant Sunnerhagen.

”Det krävs nya forskningsframsteg för att stroke ska kunna stoppas”

WHO:s expert på strokerehabilitering, professor Katharina Stibrant Sunnerhagen, leder en stor forskargrupp som får stöd från Hjärnfonden. Här berättar hon om sitt livsviktiga arbete – och förklarar varför gåvor till hjärnforskningen är så viktiga.
En bild på Angela och hennes mamma Inger som drabbades av stroke.

Inger drabbades av stroke flera gånger

En stroke kan orsakas av en blodpropp i hjärnan eller av en hjärnblödning. Under livets gång drabbades Inger Engström av båda varianterna – den sista gången återhämtade hon sig aldrig. Här berättar dottern Angela om Ingers sjukdomstid.
Porträtt på hjärnforskaren Anna Falk som forskar på stroke.

Målet är att kunna reparera strokeskador i hjärnan

Det unika med stamceller är att de kan förvandla sig till olika typer av specialiserade celler. Därför vill professor Anna Falk utveckla en stamcellsbehandling för strokedrabbade. Här berättar hon mer om sitt banbrytande arbete och forskargruppens behov av resurser.
Professor Marcela Pekna

Hopp om bättre återhämtning efter stroke

En effektiv behandling för flertalet strokedrabbade – även de som i dag inte hinner få vård inom de första timmarna. Det är målet med en experimentell metod som med stor framgång prövats i en internationell studie ledd från Göteborgs universitet.
Daniel Twohig forskar vid Lunds universitet

Daniel Twohig vill behandla stroke med stamceller

I Sverige är stroke en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. I dag finns inget läkemedel som kan hjälpa hjärnans återhämtning efter en stroke. Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, arbetar med att ta fram en ny behandlingsmetod baserad på stamceller.
Porträttbild på forskaren Karsten Ruscher

Svensk strokeforskning ger hopp till många drabbade

Varje år får tusentals svenskar livslånga funktionsnedsättningar till följd av stroke. Går det att förbättra hjärnans återhämtning? Det tror hjärnforskaren Karsten Ruscher – som hoppas få fram en ny behandling
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta