Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Malin Parmar

Professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Lästid: 2 minuter

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.

Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Parkinsons sjukdom beror på att nervceller i en viss del av hjärnan dör. Min forskargrupps mål är att kunna ersätta dem med friska celler. Till vår hjälp använder vi stamceller för att producera nervceller som sedan kan transplanteras in i hjärnan. För drygt två år sedan blev vårt internationella forskarnätverk först i världen med sådana stamcellstransplantationer – inte bara mot Parkinson, utan över huvud taget i människohjärnan. Nu söker min forskargrupp finansiering inför nästa steg.

Sent i höst kommer de första resultaten från våra patientförsök. Om allt ser bra ut är vi en bra bit närmare en helt ny parkinsonbehandling. Vi tror att den kan fungera minst lika bra som dagens läkemedel, men utan biverkningarna och den avtagande effekten. Det skulle förbättra livet för väldigt många individer och deras närstående!

Om vi kan visa att vår behandlingsidé är säker och fungerar så återstår ändå en hel del arbete. Bland annat behöver vi utveckla effektivare metoder för att producera och transplantera nervcellerna – för att behandlingen ska kunna utföras i större skala. Vi arbetar också med att utveckla nervceller som efter transplantationen kan motstå, eller rent av bromsa, den pågående sjukdomen i hjärnan.

En stamcellsbehandling mot Parkinson skulle vara ett mycket välkommet genombrott. Det skulle dessutom kunna bana väg för forskare som utvecklar liknande terapier mot andra, ännu mer komplexa, sjukdomar i hjärnan – som Alzheimer, stroke och ALS.

Vänliga hälsningar

Malin Parmar
Professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Att dansa med en kropp i förändring

Parkinsons sjukdom förändrar kroppen, men i danssalen får den en ny chans. Här tränas balans, röst och koordination, men också mod, närvaro och självbild. På Dans för Parkinson i Huddinge möts konst och neurologi i ett rum där deltagarna tillåts ta plats. Både i kroppen och rummet.
Läs mer

Mikael Landén får stöd för ny forskning om bipolär sjukdom

Kan vi förutsäga vem som svarar på en litiumbehandling? Det vill forskaren Mikael Landén ta reda på – med stöd från Hjärnfonden. Genom långsiktig forskning om bipolär sjukdom söker han nya sätt att individanpassa behandlingen och minska lidandet.
Läs mer

Hormoner och sömn skyddar hjärnan från stress

Vad har östrogen och djupsömn gemensamt? De kan båda hjälpa hjärnan att hantera social stress. En ny studie visar hur hormoner och sömn tillsammans skyddar oss, fast på olika sätt.
Läs mer
Ett porträtt på Peter Thelin, hedersdoktor vid Karolinska Institutet och ordförande i Hjärnfondens styrelse.

Så mycket hände – tack vare Hjärnfondens givare

Hjärnfondens givare gör stor skillnad, eftersom statens forskningsstöd inte räcker till. Under förra året kunde Hjärnfonden bidra med nästan 200 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.
Läs mer

När hjärnan inte säger stopp – ny forskning om beroendets mekanismer

Varför fortsätter vissa att söka belöningar, även när det får negativa konsekvenser? Markus Heilig, professor i psykiatri, söker svar på vad som händer i hjärnan vid tvångsmässigt belöningssökande.
Läs mer

I jul kan fler få hopp om framtiden

Det här är mitt första julbrev för Hjärnfonden, men jag har drömt om nya forskningsframsteg länge. För jag har, precis som så många andra, upplevt konsekvenserna av hjärnans diagnoser.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta