Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Malin Parmar

Professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Lästid: 2 minuter

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.

Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Parkinsons sjukdom beror på att nervceller i en viss del av hjärnan dör. Min forskargrupps mål är att kunna ersätta dem med friska celler. Till vår hjälp använder vi stamceller för att producera nervceller som sedan kan transplanteras in i hjärnan. För drygt två år sedan blev vårt internationella forskarnätverk först i världen med sådana stamcellstransplantationer – inte bara mot Parkinson, utan över huvud taget i människohjärnan. Nu söker min forskargrupp finansiering inför nästa steg.

Sent i höst kommer de första resultaten från våra patientförsök. Om allt ser bra ut är vi en bra bit närmare en helt ny parkinsonbehandling. Vi tror att den kan fungera minst lika bra som dagens läkemedel, men utan biverkningarna och den avtagande effekten. Det skulle förbättra livet för väldigt många individer och deras närstående!

Om vi kan visa att vår behandlingsidé är säker och fungerar så återstår ändå en hel del arbete. Bland annat behöver vi utveckla effektivare metoder för att producera och transplantera nervcellerna – för att behandlingen ska kunna utföras i större skala. Vi arbetar också med att utveckla nervceller som efter transplantationen kan motstå, eller rent av bromsa, den pågående sjukdomen i hjärnan.

En stamcellsbehandling mot Parkinson skulle vara ett mycket välkommet genombrott. Det skulle dessutom kunna bana väg för forskare som utvecklar liknande terapier mot andra, ännu mer komplexa, sjukdomar i hjärnan – som Alzheimer, stroke och ALS.

Vänliga hälsningar

Malin Parmar
Professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Det är dags att skapa framtidens alzheimervård

Nu när det har kommit bromsmediciner mot alzheimer behövs även bättre diagnosmetoder – för att rätt personer ska få rätt behandling i tid. Därför är professor Michael Schölls arbete så viktigt. Här berättar han mer om sin forskning och om bristen på resurser.

Blodprov för alzheimer – nu en del av vården

För första gången används ett blodprov i svensk sjukvård för att hitta tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Sahlgrenska universitetssjukhuset är först ut – och forskarna bakom testet menar att det kan förändra hela diagnostiken.
Porträtt på Kaj Blennow

Nyfödda har höga nivåer av alzheimermarkör

Ett protein som används för att upptäcka Alzheimers sjukdom visar sig vara naturligt förhöjt hos nyfödda barn. Det kan förändra hur vi förstår hjärnans utveckling – och ge nya ledtrådar till framtida behandlingar.

Med AI och superdatorer i jakten på framtidens hjärnläkemedel

Hur designar man ett läkemedel innan det finns? Forskaren Jens Carlsson vid Uppsala universitet har fått Hjärnfondens forskningsbidrag för sin banbrytande studie av receptorn TAAR1 – ett nytt och hett spår i kampen mot Parkinsons sjukdom och schizofreni.

Smartare strokevård med blodprov och genetik

Arne Lindgren vill undersöka hur genetik, blodprover och kliniska symtom påverkar återhämtningen efter en stroke. Målet är att utveckla mer individanpassad vård och rehabilitering – så fler får chansen till ett bättre liv efter sin stroke.

Snabbspåret till alzheimerdiagnos

På Karolinska Universitetssjukhuset i Solna finns en unik plats där ny forskning snabbt blir till konkret vård. Här möter patienter med tidiga symtom på demenssjukdom ett team som arbetar med snabbspår för minnesutredning, livsstilsförändringar och vetenskap i världsklass.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta