Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Malin Parmar

Professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Lästid: 2 minuter

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.

Porträtt av Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet.

Parkinsons sjukdom beror på att nervceller i en viss del av hjärnan dör. Min forskargrupps mål är att kunna ersätta dem med friska celler. Till vår hjälp använder vi stamceller för att producera nervceller som sedan kan transplanteras in i hjärnan. För drygt två år sedan blev vårt internationella forskarnätverk först i världen med sådana stamcellstransplantationer – inte bara mot Parkinson, utan över huvud taget i människohjärnan. Nu söker min forskargrupp finansiering inför nästa steg.

Sent i höst kommer de första resultaten från våra patientförsök. Om allt ser bra ut är vi en bra bit närmare en helt ny parkinsonbehandling. Vi tror att den kan fungera minst lika bra som dagens läkemedel, men utan biverkningarna och den avtagande effekten. Det skulle förbättra livet för väldigt många individer och deras närstående!

Om vi kan visa att vår behandlingsidé är säker och fungerar så återstår ändå en hel del arbete. Bland annat behöver vi utveckla effektivare metoder för att producera och transplantera nervcellerna – för att behandlingen ska kunna utföras i större skala. Vi arbetar också med att utveckla nervceller som efter transplantationen kan motstå, eller rent av bromsa, den pågående sjukdomen i hjärnan.

En stamcellsbehandling mot Parkinson skulle vara ett mycket välkommet genombrott. Det skulle dessutom kunna bana väg för forskare som utvecklar liknande terapier mot andra, ännu mer komplexa, sjukdomar i hjärnan – som Alzheimer, stroke och ALS.

Vänliga hälsningar

Malin Parmar
Professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Eva Hedlund.

Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas

Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.
Läs mer

ALS ökar med 2 procent per år

Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.
Läs mer
Två barn sitter med händerna mot huvudet vid frukostbordet.

Genterapi kan bli nytt vapen mot återfall i medulloblastom

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny behandlingsstrategi som riktar in sig på de tumörceller som orsakar återfall av medulloblastom, den vanligaste elakartade hjärntumören hos barn.
Läs mer
Porträtt av Linda Engström Ruud.

Nervceller i hjärnstammen kan bana väg för bättre viktläkemedel 

Forskare i Göteborg har identifierat en grupp nervceller i hjärnstammen som styr hur semaglutid påverkar aptit och vikt.
Läs mer
Porträtt av Peter Andersen i ett labb.

Nya ledtrådar till sporadisk ALS

Ny forskning från Umeå universitet visar att genetiska förändringar som uppstår i enstaka nervceller under livet kan bidra till att orsaka sporadisk ALS.
Läs mer
Person hanterar provrör.

Tidig debut av depression kan kopplas till ökad självmordsrisk

Depression som börjar tidigt i livet är mer ärftlig och innebär större risk för självmordsförsök än depression som börjar senare. Det visar en studie från Karolinska Institutet.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta