
"Det här är bara början" – Anna Hemlin om elva år med Hjärnfonden
Efter elva år på Hjärnfonden, varav nästan tio som generalsekreterare, lämnar Anna Hemlin över stafettpinnen. Under åren har organisationen vuxit kraftigt – både i antal medarbetare och utdelade medel till forskning.
Hur summerar du dina år på Hjärnfonden?
– Det har varit fantastiskt lärorika och meningsfulla år fulla av utveckling, både av organisationen och för mig personligen. Hjärnfonden har vuxit till en av Sveriges största insamlingsorganisationer och är idag den främsta finansiären av svensk hjärnforskning. Samtidigt har vi uppfattat och svarat upp mot en ökande efterfrågan på kunskap om hjärnans diagnoser och möjligheter. Forskningsfinansiering är Hjärnfondens huvudfokus, men det är tydligt att ökad kunskap behövs om vi ska bli ett mer hjärnmedvetet samhälle.
– Den här utvecklingen har inte skett av en slump utan vi har genom åren haft en tydlig ambition att växa och skapa större förutsättningar för positiv förändring. Att förverkliga den ambitionen krävde mod, långsiktig planering och en hel del envishet, och än så länge har vi lyckats. På drygt tio år har vår utdelning till forskning ökat med drygt 100 miljoner, från 57 miljoner 2014 till 154 miljoner 2024, och med ambitioner om ännu större utdelningar kommande år. Det är jag väldigt stolt över.
Finns det något särskilt möte eller ögonblick som du minns?
– Som generalsekreterare har man förmånen att möta väldigt många människor. Forskare, drabbade, insamlare, givare och beslutsfattare. Det finns otroligt många eldsjälar som varje dag tampas med utmaningar kopplade till någon av hjärnans diagnoser. Till exempel har jag genom åren haft återkommande möten med ett nätverk av mammor som gör allt för att deras barn som lever med NPF-diagnoser, till exempel ADHD eller autism, ska kunna ha en dräglig vardag. Det har berört mig mycket eftersom jag själv har närstående med liknande utmaningar.
– Varje berättelse är såklart unik, men det finns ofta en röd tråd. Vi är många som berörs av hjärnans olikheter och med just NPF-diagnoser är det tydligt att samhället inte är rustat för den mångfalden som våra hjärnor innebär. Det behövs både mer kunskap och forskning, men också en förändring där samhället välkomnar att vi är olika, och stärker rätten till att man får vara sig själv.
Hur ser du på framtiden för hjärnforskningen och samhället i stort?
– Det här är bara början, för Hjärnfonden och för hjärnforskningen. Organisationen Hjärnfonden är ett kontor som under tio år vuxit femfaldigt, men Hjärnfonden är i stort ett nätverk av insamlare, givare, drabbade och forskare som alla brinner för en bättre framtid.
– Tillsammans är vi del av en folkrörelse för ett hjärnmedvetet samhälle, en folkrörelse som spänner över hela hjärnan. Det omfattar den friska hjärnan men också sjukdomar och diagnoser, från psykisk ohälsa till alzheimer. Tillsammans stöttar vi forskningen, för forskningen är lösningen och de framsteg vi ser idag är grunden för genombrotten som kommer imorgon. Hjärnfonden grundandes för bara 30 år sedan, då hjärnforskningen gjorde jättestora kliv. På 30 år har otroligt mycket hänt, och det finns inget som tyder på att vi ska slå av på takten.
Nu tillträder Hanna Lidén som tillförordnad generalsekreterare för Hjärnfonden. Hanna har mångårig erfarenhet från den ideella sektorn och har fram tills nu varit insamlingschef. Under hennes ledning fortsätter Hjärnfondens arbete för att stärka forskningen, och för ett samhälle där alla hjärnor når sin fulla potential.
Vid frågor, kontakta Teodor Fridén, pressansvarig på Hjärnfonden.
072 378 76 73