Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Mikael Lippman

Skribent

Lästid: 2 minuter

Odlade nervceller kan hjälpa mot strokeskador

De flesta som överlever en stroke får bestående besvär. Faktum är att stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionsnedsättningar hos vuxna. Därför utvecklar professor Zaal Kokaia en ny metod för att förbättra hjärnans återhämtning.

Porträtt av Zaal Kokaia.

Zaal Kokaia professor i experimentell medicinsk forskning vid Lunds universitet.

Vid en stroke dör ett mycket stort antal nervceller i det drabbade området, vilket exempelvis kan leda till problem med motoriken, talet eller tankeförmågan. Med tiden sker vanligen en viss återhämtning, eftersom överlevande nervceller kan ta över en del av de förlorade funktionerna. Problemet är att den förmågan är långt från perfekt – och dessutom försämras den med åldern. Nu arbetar Zaal Kokaia, professor i experimentell medicinsk forskning vid Lunds universitet, och hans forskargrupp i Lund med en behandling som kan hjälpa hjärnan att kompensera för strokeskadan.

– Vår idé är att förse hjärnan med ”råmaterial” i form av helt nya nervceller. Låter det som science fiction? Den här typen av transplantationer till hjärnan har faktiskt redan gjorts i liten skala, bland annat av svenska parkinsonforskare. Där ser det lovande ut, och därför tycker vi att det är prioriterat att undersöka om samma behandlingsprincip kan göra nytta mot strokeskador.

Forskarna har utvecklat nervceller som kan odlas i obegränsad mängd från stamceller. I laboratorieexperiment har de kunnat se att de här nervcellerna fungerar riktigt bra.

– Just nu håller vi på att utveckla en 3D-modell som efterliknar hjärnan – för att testa nervcellerna i en mer människoliknande miljö. Målet är förstås att kunna göra försök på verkliga patienter, säger Zaal Kokais och fortsätter.

– Den här typen av forskning är väldigt komplicerad och därmed både tids- och resurskrävande. Å andra sidan är den potentiella vinsten väldigt stor – att kunna ge strokedrabbade människor och deras närstående en bättre framtid.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

ALS-läkemedel öppnas för begränsad grupp

Efter ett nytt beslut från NT-rådet kan ALS-läkemedlet tofersen, Qalsody, bli aktuellt för vissa patienter i Sverige. Beskedet är ett viktigt steg för en liten grupp patienter med en viss genmutation, men alla omfattas inte.
Läs mer
Gruppbild med Daniel Lindqvist och Marie Asp tillsammans med forskargruppen.

Parkinsonläkemedel kan lindra svåra symtom vid depression

En klinisk studie från Lunds universitet och Region Skåne visar att parkinsonläkemedlet pramipexol kan lindra motivationsbrist och svårigheter att känna glädje hos vissa patienter med svårbehandlad depression. Studien finansieras av Hjärnfonden.
Läs mer
Porträtt av Eva Hedlund.

Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas

Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.
Läs mer

ALS ökar med 2 procent per år

Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.
Läs mer
Två barn sitter med händerna mot huvudet vid frukostbordet.

Genterapi kan bli nytt vapen mot återfall i medulloblastom

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny behandlingsstrategi som riktar in sig på de tumörceller som orsakar återfall av medulloblastom, den vanligaste elakartade hjärntumören hos barn.
Läs mer
Porträtt av Linda Engström Ruud.

Nervceller i hjärnstammen kan bana väg för bättre viktläkemedel 

Forskare i Göteborg har identifierat en grupp nervceller i hjärnstammen som styr hur semaglutid påverkar aptit och vikt.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta