Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Mikael Lippman

Skribent

Lästid: 2 minuter

Odlade nervceller kan hjälpa mot strokeskador

De flesta som överlever en stroke får bestående besvär. Faktum är att stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionsnedsättningar hos vuxna. Därför utvecklar professor Zaal Kokaia en ny metod för att förbättra hjärnans återhämtning.

Porträtt av Zaal Kokaia.

Zaal Kokaia professor i experimentell medicinsk forskning vid Lunds universitet.

Vid en stroke dör ett mycket stort antal nervceller i det drabbade området, vilket exempelvis kan leda till problem med motoriken, talet eller tankeförmågan. Med tiden sker vanligen en viss återhämtning, eftersom överlevande nervceller kan ta över en del av de förlorade funktionerna. Problemet är att den förmågan är långt från perfekt – och dessutom försämras den med åldern. Nu arbetar Zaal Kokaia, professor i experimentell medicinsk forskning vid Lunds universitet, och hans forskargrupp i Lund med en behandling som kan hjälpa hjärnan att kompensera för strokeskadan.

– Vår idé är att förse hjärnan med ”råmaterial” i form av helt nya nervceller. Låter det som science fiction? Den här typen av transplantationer till hjärnan har faktiskt redan gjorts i liten skala, bland annat av svenska parkinsonforskare. Där ser det lovande ut, och därför tycker vi att det är prioriterat att undersöka om samma behandlingsprincip kan göra nytta mot strokeskador.

Forskarna har utvecklat nervceller som kan odlas i obegränsad mängd från stamceller. I laboratorieexperiment har de kunnat se att de här nervcellerna fungerar riktigt bra.

– Just nu håller vi på att utveckla en 3D-modell som efterliknar hjärnan – för att testa nervcellerna i en mer människoliknande miljö. Målet är förstås att kunna göra försök på verkliga patienter, säger Zaal Kokais och fortsätter.

– Den här typen av forskning är väldigt komplicerad och därmed både tids- och resurskrävande. Å andra sidan är den potentiella vinsten väldigt stor – att kunna ge strokedrabbade människor och deras närstående en bättre framtid.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Filips fågelholkar – ett hantverk som gör skillnad för hjärnforskningen

Filip lever med epilepsi efter en stroke i fosterstadiet. När han var fem år började han snickra fågelholkar med sin morfar. I dag har över 2 500 holkar byggts och 50 000 kronor skänkts till hjärnforskningen.
Läs mer
Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
Porträtt av Daniella Rylander Ottosson.

Forskare återskapar celler som återställer balansen i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.
Läs mer
Porträtt av Mikael Landén som blickar uppåt.

Mikael Landén får stöd för ny forskning om bipolär sjukdom

Kan vi förutsäga vem som svarar på en litiumbehandling? Det vill forskaren Mikael Landén ta reda på – med stöd från Hjärnfonden. Genom långsiktig forskning om bipolär sjukdom söker han nya sätt att individanpassa behandlingen och minska lidandet.
Läs mer
Porträtt av Christian Benedict.

Hormoner och sömn skyddar hjärnan från stress

Vad har östrogen och djupsömn gemensamt? De kan båda hjälpa hjärnan att hantera social stress. En ny studie visar hur hormoner och sömn tillsammans skyddar oss, fast på olika sätt.
Läs mer
Ett porträtt på Peter Thelin, hedersdoktor vid Karolinska Institutet och ordförande i Hjärnfondens styrelse.

Så mycket hände – tack vare Hjärnfondens givare

Hjärnfondens givare gör stor skillnad, eftersom statens forskningsstöd inte räcker till. Under förra året kunde Hjärnfonden bidra med nästan 200 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta