Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Mikael Lippman

Skribent

Lästid: 2 minuter

Odlade nervceller kan hjälpa mot strokeskador

De flesta som överlever en stroke får bestående besvär. Faktum är att stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionsnedsättningar hos vuxna. Därför utvecklar professor Zaal Kokaia en ny metod för att förbättra hjärnans återhämtning.

Zaal Kokaia professor i experimentell medicinsk forskning vid Lunds universitet.

Vid en stroke dör ett mycket stort antal nervceller i det drabbade området, vilket exempelvis kan leda till problem med motoriken, talet eller tankeförmågan. Med tiden sker vanligen en viss återhämtning, eftersom överlevande nervceller kan ta över en del av de förlorade funktionerna. Problemet är att den förmågan är långt från perfekt – och dessutom försämras den med åldern. Nu arbetar Zaal Kokaia, professor i experimentell medicinsk forskning vid Lunds universitet, och hans forskargrupp i Lund med en behandling som kan hjälpa hjärnan att kompensera för strokeskadan.

– Vår idé är att förse hjärnan med ”råmaterial” i form av helt nya nervceller. Låter det som science fiction? Den här typen av transplantationer till hjärnan har faktiskt redan gjorts i liten skala, bland annat av svenska parkinsonforskare. Där ser det lovande ut, och därför tycker vi att det är prioriterat att undersöka om samma behandlingsprincip kan göra nytta mot strokeskador.

Forskarna har utvecklat nervceller som kan odlas i obegränsad mängd från stamceller. I laboratorieexperiment har de kunnat se att de här nervcellerna fungerar riktigt bra.

– Just nu håller vi på att utveckla en 3D-modell som efterliknar hjärnan – för att testa nervcellerna i en mer människoliknande miljö. Målet är förstås att kunna göra försök på verkliga patienter, säger Zaal Kokais och fortsätter.

– Den här typen av forskning är väldigt komplicerad och därmed både tids- och resurskrävande. Å andra sidan är den potentiella vinsten väldigt stor – att kunna ge strokedrabbade människor och deras närstående en bättre framtid.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Stroke, 27 år och “locked-in”

Efter en allvarlig hjärnblödning kunde Karolin bara röra ögonen. Nu vill hon visa att återhämtning är möjlig, även när allt känns omöjligt.

Efter hjärnblödningen startade hon Hjärnresan

Efter en allvarlig skidolycka med hjärnblödning och två veckors koma tvingades Anna-Karin Mattsson börja om från början. Tre år senare springer hon igen – och arrangerar sitt eget motionslopp till stöd för hjärnforskningen. Trots storm, regn och fallna träd blev Hjärnresan en kraftfull hyllning till livet.

Smartare strokevård med blodprov och genetik

Arne Lindgren vill undersöka hur genetik, blodprover och kliniska symtom påverkar återhämtningen efter en stroke. Målet är att utveckla mer individanpassad vård och rehabilitering – så fler får chansen till ett bättre liv efter sin stroke.
Bild på Katharina Stibrant Sunnerhagen.

Så skyddar motion din hjärna

Forskning visar att fysisk aktivitet på fritiden och vid transport – inte på jobbet – kan minska risken för stroke och förbättra prognosen för de som drabbas.

Emma var 15 när hon drabbades av en stroke

Sommarlovet mellan åttan och nian var fullt av fotboll, skratt och vänner. Men under en match föll Emma plötsligt ihop – och vaknade inte förrän två dygn senare. Det som först verkade vara en hjärnskakning visade sig vara en stroke.

Samma idé kan lösa två olika strokeproblem

Idag finns inte många behandlingsalternativ när stroken är ett faktum. Docent Anja Meissners forskargrupp arbetar med helt nya sätt att både förebygga stroke och förbättra återhämtningen.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta