Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Mikael Lippman

Skribent

Lästid: 2 minuter

Odlade nervceller kan hjälpa mot strokeskador

De flesta som överlever en stroke får bestående besvär. Faktum är att stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionsnedsättningar hos vuxna. Därför utvecklar professor Zaal Kokaia en ny metod för att förbättra hjärnans återhämtning.

Porträtt av Zaal Kokaia.

Zaal Kokaia professor i experimentell medicinsk forskning vid Lunds universitet.

Vid en stroke dör ett mycket stort antal nervceller i det drabbade området, vilket exempelvis kan leda till problem med motoriken, talet eller tankeförmågan. Med tiden sker vanligen en viss återhämtning, eftersom överlevande nervceller kan ta över en del av de förlorade funktionerna. Problemet är att den förmågan är långt från perfekt – och dessutom försämras den med åldern. Nu arbetar Zaal Kokaia, professor i experimentell medicinsk forskning vid Lunds universitet, och hans forskargrupp i Lund med en behandling som kan hjälpa hjärnan att kompensera för strokeskadan.

– Vår idé är att förse hjärnan med ”råmaterial” i form av helt nya nervceller. Låter det som science fiction? Den här typen av transplantationer till hjärnan har faktiskt redan gjorts i liten skala, bland annat av svenska parkinsonforskare. Där ser det lovande ut, och därför tycker vi att det är prioriterat att undersöka om samma behandlingsprincip kan göra nytta mot strokeskador.

Forskarna har utvecklat nervceller som kan odlas i obegränsad mängd från stamceller. I laboratorieexperiment har de kunnat se att de här nervcellerna fungerar riktigt bra.

– Just nu håller vi på att utveckla en 3D-modell som efterliknar hjärnan – för att testa nervcellerna i en mer människoliknande miljö. Målet är förstås att kunna göra försök på verkliga patienter, säger Zaal Kokais och fortsätter.

– Den här typen av forskning är väldigt komplicerad och därmed både tids- och resurskrävande. Å andra sidan är den potentiella vinsten väldigt stor – att kunna ge strokedrabbade människor och deras närstående en bättre framtid.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Anna Överby Wernstedt.

Hur tar sig TBE-viruset in i hjärnan?

Virus som sprids via fästingar och myggor kan orsaka allvarliga infektioner hos både djur och människor. Flera av dem har utvecklat en särskild förmåga att angripa det centrala nervsystemet. Ett av dessa är det fästingburna TBE-viruset.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Lundberg.

”Numera tror jag att allt är möjligt”

Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.
Läs mer
Gruppbild på forskargruppen.

Ny väg mot skonsammare behandling av hydrocefalus

Med stöd från Hjärnfonden undersöker forskaren Niklas Ortenlöf hur nervsystemet kan påverka hjärnans vätskebalans – med målet att på sikt minska behovet av hjärnkirurgi vid hydrocefalus.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Skoug.

Skyddar hjärnan sig själv mot minnesförlust?

Med stöd från Hjärnfonden undersöker Cecilia Skoug vid Lunds universitet/University College London om hjärnan har ett eget inbyggt skydd mot kognitiv svikt – och om det kan aktiveras för att förebygga demens.
Läs mer

Filips fågelholkar – ett hantverk som gör skillnad för hjärnforskningen

Filip lever med epilepsi efter en stroke i fosterstadiet. När han var fem år började han snickra fågelholkar med sin morfar. I dag har över 2 500 holkar byggts och 50 000 kronor skänkts till hjärnforskningen.
Läs mer
Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta