Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Mikael Lippman

Skribent

Lästid: 2 minuter

Odlade nervceller kan hjälpa mot strokeskador

De flesta som överlever en stroke får bestående besvär. Faktum är att stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionsnedsättningar hos vuxna. Därför utvecklar professor Zaal Kokaia en ny metod för att förbättra hjärnans återhämtning.

Porträtt av Zaal Kokaia.

Zaal Kokaia professor i experimentell medicinsk forskning vid Lunds universitet.

Vid en stroke dör ett mycket stort antal nervceller i det drabbade området, vilket exempelvis kan leda till problem med motoriken, talet eller tankeförmågan. Med tiden sker vanligen en viss återhämtning, eftersom överlevande nervceller kan ta över en del av de förlorade funktionerna. Problemet är att den förmågan är långt från perfekt – och dessutom försämras den med åldern. Nu arbetar Zaal Kokaia, professor i experimentell medicinsk forskning vid Lunds universitet, och hans forskargrupp i Lund med en behandling som kan hjälpa hjärnan att kompensera för strokeskadan.

– Vår idé är att förse hjärnan med ”råmaterial” i form av helt nya nervceller. Låter det som science fiction? Den här typen av transplantationer till hjärnan har faktiskt redan gjorts i liten skala, bland annat av svenska parkinsonforskare. Där ser det lovande ut, och därför tycker vi att det är prioriterat att undersöka om samma behandlingsprincip kan göra nytta mot strokeskador.

Forskarna har utvecklat nervceller som kan odlas i obegränsad mängd från stamceller. I laboratorieexperiment har de kunnat se att de här nervcellerna fungerar riktigt bra.

– Just nu håller vi på att utveckla en 3D-modell som efterliknar hjärnan – för att testa nervcellerna i en mer människoliknande miljö. Målet är förstås att kunna göra försök på verkliga patienter, säger Zaal Kokais och fortsätter.

– Den här typen av forskning är väldigt komplicerad och därmed både tids- och resurskrävande. Å andra sidan är den potentiella vinsten väldigt stor – att kunna ge strokedrabbade människor och deras närstående en bättre framtid.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Siw Malmkvist vid fönstret i vardagsrummet.

En chans till: Siw Malmkvist om hjärnan, livet och åldrandet

Hon har levt på sin röst: på orden, skratten och sångerna. Därför blev stroken på juldagen 2023 en chock, språket bara försvann. Nu berättar hon om vägen tillbaka.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Porträtt av Erik Persson.

Stroken tog Eriks tal – så tog han det tillbaka

När Erik Persson fick en stroke för 19 år sedan försvann språket över en natt. Med intensiv träning, envishet och stöd från sin sambo tog han sig steg för steg tillbaka. I dag är han 90 år och lever ett liv där varje ord fortfarande kräver eftertanke.
Läs mer

Ny forskning om vad som händer i hjärnan vid autism

Hur förändras signalerna i hjärnan när vi lär oss något nytt – och vad händer när de fungerar annorlunda vid autism? Forskare vid Karolinska Institutet undersöker de signalvägar som gör att nervceller kan lagra ny information.
Läs mer
Fernando Gonzalez Ortiz i labbet.

Höga nivåer av alzheimerprotein hos nyfödda förbryllar

Proteinet tau används i dag som en viktig markör för Alzheimers sjukdom. Höga nivåer kopplas till skador i hjärnan och minnesförlust. Samtidigt visar ny forskning att samma protein finns i ännu högre nivåer hos helt friska nyfödda.
Läs mer

Så kan hjärnans signaler förklara ångest vid autism

När vi känner oro och ångest är det hjärnans signaler som styr. Forskare vid Karolinska Institutet undersöker nu hur dessa signaler samverkar – och hur förändringar i dem kan bidra till ångest vid autism.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta