Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 2 minuter

Flera av världens största MS-forskare sammanträdde i Stockholm

I början av juni hölls ett Nobelsymposium på Karolinska Institutet med fokus på multipel skleros (MS) – från cellulära mekanismer till sjukdomspåverkande behandlingar. Hjärnfonden var med och finansierade symposiet och deltog även i den avslutande paneldiskussionen.

Foto: Gonçalo Castelo-Branco

Det fyra dagar långa symposiet samlade några av världens mest framstående MS-forskare.

En av de vetenskapliga arrangörerna var Gonçalo Castelo-Branco, professor i gliacellsbiologi vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet.

– Konferensen var mycket lyckad. Den samlade ledande forskare från flera olika fält inom MS. Vi uppmuntrade dem att stanna hela veckan, inte bara medverka i sin egen session, vilket ledde till värdefulla kontakter, diskussioner och kunskapsutbyten som kan bära frukt långt efteråt.

Förhoppningen är att mötet ska leda till mindre forskningsnätverk som fortsätter samarbeta inom specifika frågeområden – och på sikt även till EU-finansiering som kan stärka samarbetet ytterligare och skapa nya synergier inom MS-forskningen.

– Men även om det inte blir så formellt, vet jag att många redan har etablerat nya kontakter. Vi har redan uppnått något viktigt, säger Gonçalo Castelo-Branco.

Fakta MS

  • MS är en autoimmun sjukdom som påverkar nerverna i hjärnan och ryggmärgen.
  • Immunförsvaret angriper myelinet, det skyddande höljet runt nerverna, vilket stör nervimpulserna.
  • Vanliga symptom är försämrad syn, domningar, förändrad känsel eller muskelsvaghet – ofta i skov.
  • MS kan inte botas, men läkemedel kan bromsa sjukdomsförloppet och lindra symtomen.

Nya spår: gliaceller, B-celler och EBV

Under symposiet presenterades också studier som visar på nya behandlingsmöjligheter – bland annat metoder som riktar in sig på B-celler genom CAR-T-terapi.

En annan viktig diskussion rörde Epstein-Barr-viruset (EBV), som starkt misstänks vara en bakomliggande orsak till MS. Här pågår nu forskning kring både antivirala läkemedel och potentiella vaccin.

– Om ett EBV-vaccin visar sig fungera kan det bli ett genombrott i att förebygga MS. Det vore en avgörande utveckling, även om vi fortfarande är flera år ifrån ett färdigt svar.

Hjärnfonden som katalysator

Emeli Lundström, sakkunnig och programansvarig på Hjärnfonden, deltog i den avslutande paneldiskussionen.

Foto: Gonçalo Castelo-Branco

– Det var ett mycket betydelsefullt symposium som Hjärnfonden stöttade. Många menar att MS-forskningen befunnit sig på en platå – därför var det glädjande att se hur konferensen fungerade som en katalysator för nya samarbeten över nations- och ämnesgränser. Jag är övertygad om att det här kommer att leda till nya metoder och behandlingar för personer som lever med MS.

Vad är Nobelsymposier?

Nobelsymposier är vetenskapliga konferenser som finansieras till stor del av Nobelstiftelsen. Syftet är att:

  • Samla internationellt ledande forskare inom ett specifikt forskningsområde.
  • Diskutera aktuella forskningslägen och framtida riktningar.
  • Skapa en plattform för vetenskaplig fördjupning på högsta nivå.
  • Nobelstiftelsens programkommitté beviljar formellt ansökningar om att arrangera Nobelsymposier. Kungl. Vetenskapsakademien mottar och organiserar utvärderingen av förslag till Nobelsymposier i fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och ekonomiska vetenskaper. Varje år arrangeras ett symposium inom varje ämne.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Relaterat

Mikael Landén får stöd för ny forskning om bipolär sjukdom

Kan vi förutsäga vem som svarar på en litiumbehandling? Det vill forskaren Mikael Landén ta reda på – med stöd från Hjärnfonden. Genom långsiktig forskning om bipolär sjukdom söker han nya sätt att individanpassa behandlingen och minska lidandet.
Läs mer

Hormoner och sömn skyddar hjärnan från stress

Vad har östrogen och djupsömn gemensamt? De kan båda hjälpa hjärnan att hantera social stress. En ny studie visar hur hormoner och sömn tillsammans skyddar oss, fast på olika sätt.
Läs mer

2025 års mest lästa – forskning, personliga berättelser och genombrott

Från forskningsgenombrott och nya behandlingar till starka personliga berättelser om återhämtning, förändring och framtidstro. Här är de artiklar från Hjärnfonden som engagerade mest under 2025.
Läs mer
Ett porträtt på Peter Thelin, hedersdoktor vid Karolinska Institutet och ordförande i Hjärnfondens styrelse.

Så mycket hände – tack vare Hjärnfondens givare

Hjärnfondens givare gör stor skillnad, eftersom statens forskningsstöd inte räcker till. Under förra året kunde Hjärnfonden bidra med nästan 200 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.
Läs mer

När hjärnan inte säger stopp – ny forskning om beroendets mekanismer

Varför fortsätter vissa att söka belöningar, även när det får negativa konsekvenser? Markus Heilig, professor i psykiatri, söker svar på vad som händer i hjärnan vid tvångsmässigt belöningssökande.
Läs mer

I jul kan fler få hopp om framtiden

Det här är mitt första julbrev för Hjärnfonden, men jag har drömt om nya forskningsframsteg länge. För jag har, precis som så många andra, upplevt konsekvenserna av hjärnans diagnoser.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta