
Foto: Gonçalo Castelo-Branco
Flera av världens största MS-forskare sammanträdde i Stockholm
I början av juni hölls ett Nobelsymposium på Karolinska Institutet med fokus på multipel skleros (MS) – från cellulära mekanismer till sjukdomspåverkande behandlingar. Hjärnfonden var med och finansierade symposiet och deltog även i den avslutande paneldiskussionen.
Det fyra dagar långa symposiet samlade några av världens mest framstående MS-forskare.
En av de vetenskapliga arrangörerna var Gonçalo Castelo-Branco, professor i gliacellsbiologi vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet.
– Konferensen var mycket lyckad. Den samlade ledande forskare från flera olika fält inom MS. Vi uppmuntrade dem att stanna hela veckan, inte bara medverka i sin egen session, vilket ledde till värdefulla kontakter, diskussioner och kunskapsutbyten som kan bära frukt långt efteråt.
Förhoppningen är att mötet ska leda till mindre forskningsnätverk som fortsätter samarbeta inom specifika frågeområden – och på sikt även till EU-finansiering som kan stärka samarbetet ytterligare och skapa nya synergier inom MS-forskningen.
– Men även om det inte blir så formellt, vet jag att många redan har etablerat nya kontakter. Vi har redan uppnått något viktigt, säger Gonçalo Castelo-Branco.
Fakta MS
- MS är en autoimmun sjukdom som påverkar nerverna i hjärnan och ryggmärgen.
- Immunförsvaret angriper myelinet, det skyddande höljet runt nerverna, vilket stör nervimpulserna.
- Vanliga symptom är försämrad syn, domningar, förändrad känsel eller muskelsvaghet – ofta i skov.
- MS kan inte botas, men läkemedel kan bromsa sjukdomsförloppet och lindra symtomen.
Nya spår: gliaceller, B-celler och EBV
Under symposiet presenterades också studier som visar på nya behandlingsmöjligheter – bland annat metoder som riktar in sig på B-celler genom CAR-T-terapi.
En annan viktig diskussion rörde Epstein-Barr-viruset (EBV), som starkt misstänks vara en bakomliggande orsak till MS. Här pågår nu forskning kring både antivirala läkemedel och potentiella vaccin.
– Om ett EBV-vaccin visar sig fungera kan det bli ett genombrott i att förebygga MS. Det vore en avgörande utveckling, även om vi fortfarande är flera år ifrån ett färdigt svar.
Hjärnfonden som katalysator
Emeli Lundström, sakkunnig och programansvarig på Hjärnfonden, deltog i den avslutande paneldiskussionen.

– Det var ett mycket betydelsefullt symposium som Hjärnfonden stöttade. Många menar att MS-forskningen befunnit sig på en platå – därför var det glädjande att se hur konferensen fungerade som en katalysator för nya samarbeten över nations- och ämnesgränser. Jag är övertygad om att det här kommer att leda till nya metoder och behandlingar för personer som lever med MS.
Vad är Nobelsymposier?
Nobelsymposier är vetenskapliga konferenser som finansieras till stor del av Nobelstiftelsen. Syftet är att:
- Samla internationellt ledande forskare inom ett specifikt forskningsområde.
- Diskutera aktuella forskningslägen och framtida riktningar.
- Skapa en plattform för vetenskaplig fördjupning på högsta nivå.
- Nobelstiftelsens programkommitté beviljar formellt ansökningar om att arrangera Nobelsymposier. Kungl. Vetenskapsakademien mottar och organiserar utvärderingen av förslag till Nobelsymposier i fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och ekonomiska vetenskaper. Varje år arrangeras ett symposium inom varje ämne.

Sofia Ström Bernad
Skribent