Hjärnfonden
Ge en gåva

Foto: Gonçalo Castelo-Branco

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 2 minuter

Flera av världens största MS-forskare sammanträdde i Stockholm

I början av juni hölls ett Nobelsymposium på Karolinska Institutet med fokus på multipel skleros (MS) – från cellulära mekanismer till sjukdomspåverkande behandlingar. Hjärnfonden var med och finansierade symposiet och deltog även i den avslutande paneldiskussionen.

Det fyra dagar långa symposiet samlade några av världens mest framstående MS-forskare.

En av de vetenskapliga arrangörerna var Gonçalo Castelo-Branco, professor i gliacellsbiologi vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet.

– Konferensen var mycket lyckad. Den samlade ledande forskare från flera olika fält inom MS. Vi uppmuntrade dem att stanna hela veckan, inte bara medverka i sin egen session, vilket ledde till värdefulla kontakter, diskussioner och kunskapsutbyten som kan bära frukt långt efteråt.

Förhoppningen är att mötet ska leda till mindre forskningsnätverk som fortsätter samarbeta inom specifika frågeområden – och på sikt även till EU-finansiering som kan stärka samarbetet ytterligare och skapa nya synergier inom MS-forskningen.

– Men även om det inte blir så formellt, vet jag att många redan har etablerat nya kontakter. Vi har redan uppnått något viktigt, säger Gonçalo Castelo-Branco.

Fakta MS

  • MS är en autoimmun sjukdom som påverkar nerverna i hjärnan och ryggmärgen.
  • Immunförsvaret angriper myelinet, det skyddande höljet runt nerverna, vilket stör nervimpulserna.
  • Vanliga symptom är försämrad syn, domningar, förändrad känsel eller muskelsvaghet – ofta i skov.
  • MS kan inte botas, men läkemedel kan bromsa sjukdomsförloppet och lindra symtomen.

Nya spår: gliaceller, B-celler och EBV

Under symposiet presenterades också studier som visar på nya behandlingsmöjligheter – bland annat metoder som riktar in sig på B-celler genom CAR-T-terapi.

En annan viktig diskussion rörde Epstein-Barr-viruset (EBV), som starkt misstänks vara en bakomliggande orsak till MS. Här pågår nu forskning kring både antivirala läkemedel och potentiella vaccin.

– Om ett EBV-vaccin visar sig fungera kan det bli ett genombrott i att förebygga MS. Det vore en avgörande utveckling, även om vi fortfarande är flera år ifrån ett färdigt svar.

Hjärnfonden som katalysator

Emeli Lundström, sakkunnig och programansvarig på Hjärnfonden, deltog i den avslutande paneldiskussionen.

Foto: Gonçalo Castelo-Branco

– Det var ett mycket betydelsefullt symposium som Hjärnfonden stöttade. Många menar att MS-forskningen befunnit sig på en platå – därför var det glädjande att se hur konferensen fungerade som en katalysator för nya samarbeten över nations- och ämnesgränser. Jag är övertygad om att det här kommer att leda till nya metoder och behandlingar för personer som lever med MS.

Vad är Nobelsymposier?

Nobelsymposier är vetenskapliga konferenser som finansieras till stor del av Nobelstiftelsen. Syftet är att:

  • Samla internationellt ledande forskare inom ett specifikt forskningsområde.
  • Diskutera aktuella forskningslägen och framtida riktningar.
  • Skapa en plattform för vetenskaplig fördjupning på högsta nivå.
  • Nobelstiftelsens programkommitté beviljar formellt ansökningar om att arrangera Nobelsymposier. Kungl. Vetenskapsakademien mottar och organiserar utvärderingen av förslag till Nobelsymposier i fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och ekonomiska vetenskaper. Varje år arrangeras ett symposium inom varje ämne.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.
Läs mer om Sofia Ström Bernad

Relaterat

Så kan hjärnans immunförsvar stärka MS-behandling

Med stöd från Hjärnfonden undersöker Rasmus Berglund hur hjärnans immunceller kan stärkas för att främja läkning vid MS. Målet är att hitta nya behandlingar som kan anpassas till varje patient.

Nya fynd om MS

Forskare har skapat en atlas över hjärnceller hos MS-patienter. Kartläggningen visar på fyra distinkta grupper – vilket kan möjliggöra mer individanpassade behandlingar.

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.
Tomas Olsson, professor i neurologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Virus och gener kan samverka vid MS

Antikroppar mot Epstein-Barr-viruset kan felaktigt angripa ett protein i hjärnan, vilket kan bidra till utvecklingen av MS. Fynden kan på sikt leda till bättre diagnostik och behandling av MS. Studien har fått stöd från Hjärnfonden.
Tuva Malmström

Tuva fick MS som 18-åring

Från att ha varit en vanlig och aktiv 18-åring fick Tuva Malmström chockbeskedet att hon fått MS. Livet förändrades över en natt. Nu vill hon arbeta för att sprida kunskap om sjukdomen och samla in pengar till forskningen via sin insamling hos Hjärnfonden.
Markus Fahlström, forskare vi Uppsala universitet.

Blodflödet i hjärnan efter skador och sjukdomar

Hjärnfondens stipendiat Markus Fahlström strävar efter att förstå hur hjärnan kompenserar och försöker återställa sin funktion vid sjukdomar som framförallt påverkar blodflödet i hjärnan. Han utvecklar en matematisk modell för att studera cerebrovaskulär reserv, en parameter som reflekterar hjärnans förmåga att anpassa sitt blodflöde.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta