Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 3 minuter

Så kan hjärnans immunförsvar stärka MS-behandling

Med stöd från Hjärnfonden undersöker Rasmus Berglund hur hjärnans immunceller kan stärkas för att främja läkning vid MS. Målet är att hitta nya behandlingar som kan anpassas till varje patient.

Rasmus Berglund vid Karolinska institutet får finansiering från Hjärnfonden för att undersöka hur hjärnans immunceller, mikroglia, kan stärkas för att bättre läka inflammation och skador vid MS. Genom att studera både läkemedel och livsstilsfaktorer hoppas han hitta nya sätt att bromsa sjukdomens nedbrytande processer.

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka och varför är det viktigt?

– Jag forskar om hjärnans eget immunförsvar. Jag och andra forskare har tidigare visat att immunförsvaret har en viktig skyddande roll vid inflammatoriska tillstånd som multipel skleros, MS. Att förstå hur detta försvar fungerar är avgörande, då det bland annat har en central funktion i hur hjärnan läker vid inflammation och skador som bryter ner hjärnans funktion.

Hur kan din forskning bidra till nya behandlingar eller ökad förståelse för hjärnans sjukdomar?

– Jag har i experimentella modeller visat att vi kan påverka hjärnans immunceller, så kallade mikroglia, så att de blir fler och fungerar bättre. Mikroglia hjälper bland annat till att städa bort döda celler och annat “skräp” i hjärnan – något som annars kan försvåra läkningen vid skadlig inflammation. Nu tar vi forskningen vidare till MS och undersöker vilka läkemedel – men även vilka livsstilsfaktorer som kost – som kan påverka dessa celler och i förlängningen gynna personer med sjukdomen. För att kunna skräddarsy behandlingar för olika patienter arbetar jag också med att hitta sätt att mäta aktiviteten i hjärnans immunförsvar – både de skyddande och de skadliga processerna.

– Av vikt är också att dessa mikroglia och deras funktioner inte bara är viktiga vid MS, utan har en liknande roll vid andra sjukdomar, som exempelvis Alzheimer, där vi också behöver nya behandlingar.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning kring mikroglia och MS?

– MS är en förhållandevis vanlig sjukdom, där forskningen de senaste decennierna lett till stora framsteg inom behandlingsområdet. Men det finns fortfarande mycket kvar att göra – framför allt för att bromsa de långsamma, nedbrytande processer i hjärnan som orsakar svåra symtom. Många patienter beskriver till exempel extrem trötthet och minnesproblem som de mest belastande delarna av sjukdomen.

Vad är din drivkraft som forskare?

– Min största drivkraft är att omvandla forskningsresultat till konkret nytta för patienter. Eftersom jag både är forskare och läkare har jag möjlighet att bidra i den processen. Jag är särskilt nyfiken på hjärnans immunförsvar och brinner för att hitta sätt att förstärka dess positiva effekter.

Vad betyder Hjärnfondens bidrag för dig och din forskning?

– Detta bidrag är avgörande för min fortsatta karriär som forskare och gör att jag med kontinuitet kan fortsätta jobba mot att uppnå målen med min forskning.

Vad vill du att Hjärnfondens givare ska veta om ditt arbete, och varför är deras fortsatta stöd så viktigt?

– Forskningen går snabbt framåt och vi närmar oss nya behandlingsmöjligheter för MS och andra neurologiska sjukdomar. Ju fler behandlingsalternativ vi har, desto bättre kan vi anpassa dem till varje individ – för att öka effekten och minska biverkningarna. Givarnas stöd är avgörande för att vi ska kunna fortsätta ta viktiga steg framåt och vi vill här framföra ett stort tack till er.

Det postdoktorala anställningsstöd anställningsstöd som Rasmus Berglund och andra forskare fått ta del av finansieras av Svenska Postkodlotteriet.

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Vill du läsa fler artiklar som denna? Registrera dig idag och få vårt nyhetsbrev direkt till din e-post varje månad. Som prenumerant kommer du få tillgång till en värld av kunskap och inspiration - från intervjuer med ledande forskare och personer som har drabbats av hjärnsjukdomar till tips, råd och fakta om hjärnan.

Mejladress*

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Hjärnfondens integritetspolicy

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.
Läs mer om Sofia Ström Bernad

Relaterat

Nya fynd om MS

Forskare har skapat en atlas över hjärnceller hos MS-patienter. Kartläggningen visar på fyra distinkta grupper – vilket kan möjliggöra mer individanpassade behandlingar.

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.
Tomas Olsson, professor i neurologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Virus och gener kan samverka vid MS

Antikroppar mot Epstein-Barr-viruset kan felaktigt angripa ett protein i hjärnan, vilket kan bidra till utvecklingen av MS. Fynden kan på sikt leda till bättre diagnostik och behandling av MS. Studien har fått stöd från Hjärnfonden.
Tuva Malmström

Tuva fick MS som 18-åring

Från att ha varit en vanlig och aktiv 18-åring fick Tuva Malmström chockbeskedet att hon fått MS. Livet förändrades över en natt. Nu vill hon arbeta för att sprida kunskap om sjukdomen och samla in pengar till forskningen via sin insamling hos Hjärnfonden.
Markus Fahlström, forskare vi Uppsala universitet.

Blodflödet i hjärnan efter skador och sjukdomar

Hjärnfondens stipendiat Markus Fahlström strävar efter att förstå hur hjärnan kompenserar och försöker återställa sin funktion vid sjukdomar som framförallt påverkar blodflödet i hjärnan. Han utvecklar en matematisk modell för att studera cerebrovaskulär reserv, en parameter som reflekterar hjärnans förmåga att anpassa sitt blodflöde.
Josefine Särneholm genomgick en autolog blodstamcellstransplantation som behandling för sin MS.

Autolog blodstamcells-transplantation mot MS

För MS-patienter med återkommande skov kan autolog blodstamcellstransplantation vara en effektiv behandling. Josefine Särnholm fick MS 2019 och berättar om sin upplevelse av behandlingen.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta