Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Lästid: 2 minuter

Viktminskning utan illamående – ny upptäckt i hjärnan

Forskare har hittat en särskild grupp nervceller i hjärnstammen som verkar styra effekten av läkemedel mot fetma – utan att orsaka illamående. Upptäckten kan bana väg för nya och bättre fetmabehandlingar. Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.

Sebastian Blid Sköldheden, Júlia Teixidor-Deulofeu och Linda Engström Ruud. Foto: Josefin Bergenholtz för Göteborgs universitet

Forskare vid Göteborgs universitet har upptäckt att en specifik grupp nervceller i hjärnstammen har en central roll i hur läkemedlet semaglutid påverkar aptit och vikt. Genom att rikta in sig på just dessa celler kunde forskarna minska matintaget hos möss – utan att ge själva läkemedlet och utan att orsaka vanliga biverkningar som illamående.
Resultaten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism, ger nya möjligheter att förstå hur hjärnan reglerar kroppsvikt och kan bana väg för mer träffsäkra behandlingar mot fetma.

En genväg till hjärnans mättnadssignal

Semaglutid finns i läkemedel som Ozempic och Wegovy. Det är känt för att sänka blodsocker och få den som tar läkemedlet att minska i vikt. Men det kan bara verka i vissa delar av hjärnan eftersom det inte passerar den så kallade blod-hjärn-barriären.

Ett av dessa tillgängliga områden är det dorsala vagala komplexet (DVC) i hjärnstammen. Forskarna, som jobbar med möss, kunde visa att när nervcellerna i DVC aktiveras – antingen av semaglutid eller genom experimentell stimulering – äter mössen mindre. De förbränner också mer fett och går ner i vikt.

När samma nervceller istället slogs ut, försvann semaglutidets effekt på vikt och aptit, medan biverkningar som illamående kvarstod. Det innebär att just denna grupp nervceller styr de positiva effekterna – och inte biverkningarna.

Möjliggör viktminskning utan illamående

Doktoranden Júlia Teixidor-Deulofeu är en av de forskare som bidragit mest i arbetet. I ett pressmeddelande från Göteborgs universitet säger hon:

– Det här tyder på att dessa nervceller styr de gynnsamma effekterna av semaglutid. Vi har alltså identifierat en specifik nervcellsgrupp som är nödvändig för de effekter som semaglutid har på vikt och aptit, men som inte verkar bidra i någon högre grad till biverkningar som illamående. Om vi kan rikta behandlingen dit, kanske vi kan bibehålla de positiva effekterna men minska biverkningarna, säger Júlia Teixidor-Deulofeu.

Forskningsstudien

  • “Semaglutide effects on energy balance are mediated by Adcyap1+ neurons in the dorsal vagal complex”

    Läs mer

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt vår integritetspolicy.

Emelie Bäckelin, vetenskaplig redaktör och skribent på Hjärnfonden

Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Emelie Bäckelin är vetenskapsjournalist och har en Masterexamen i Molekylärbiologi med fördjupning i medicinsk biologi samt en examen som Leg. Biomedicinsk analytiker.

Relaterat

Han vill stoppa MS innan försämringen tar fart

Forskaren och neurologen Fredrik Piehl undersöker vad som driver sjukdomens långsiktiga försämring – och hur behandlingen kan bli mer träffsäker för varje individ.
Läs mer

Ny karta över hjärnan ger hopp vid MS

Ny forskning från Karolinska Institutet och Yale, finansierad av Hjärnfonden, visar hur hjärnan utvecklas efter födseln och hur samma biologiska program kan aktiveras vid inflammation senare i livet. Fynden ger nya ledtrådar till sjukdomar som MS.
Läs mer

Många skulle ha glädje av ett genombrott

Depression är en av de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår. I Sverige leder sjukdomen till större samhällskostnader än cancer. Ändå saknas riktigt bra behandlingar. Här berättar professor Magnus Ingelman-Sundberg om sitt arbete.
Läs mer

Upptäckt ger hopp om nya behandlingar mot glioblastom

Glioblastom är en av de mest aggressiva formerna av hjärntumör. Nu har forskare upptäckt att ett visst enzym – NDST1 – spelar en nyckelroll i hur tumörcellerna beter sig. Studien är finansierad av Hjärnfonden.
Läs mer
Porträtt på Kaj Blennow

Nyfödda har höga nivåer av alzheimermarkör

Ett protein som används för att upptäcka Alzheimers sjukdom visar sig vara naturligt förhöjt hos nyfödda barn. Det kan förändra hur vi förstår hjärnans utveckling – och ge nya ledtrådar till framtida behandlingar.
Läs mer

Familjeterapi effektivt i kampen mot anorexi – men ännu behövs mer forskning

Allt fler unga söker vård för anorexia nervosa. För den här gruppen har familjeterapi visat sig vara en av de mest effektiva behandlingarna för att häva självsvälten. – Mycket handlar om att bekräfta föräldrarna och hjälpa dem att hitta sin egen kompetens, konstaterar överläkaren Ulf Wallin.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta