Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Lästid: 2 minuter

Viktminskning utan illamående – ny upptäckt i hjärnan

Forskare har hittat en särskild grupp nervceller i hjärnstammen som verkar styra effekten av läkemedel mot fetma – utan att orsaka illamående. Upptäckten kan bana väg för nya och bättre fetmabehandlingar. Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.

Porträtt av Sebastian Blid Sköldheden, Júlia Teixidor-Deulofeu och Linda Engström i ett labb.

Sebastian Blid Sköldheden, Júlia Teixidor-Deulofeu och Linda Engström Ruud. Foto: Josefin Bergenholtz för Göteborgs universitet

Forskare vid Göteborgs universitet har upptäckt att en specifik grupp nervceller i hjärnstammen har en central roll i hur läkemedlet semaglutid påverkar aptit och vikt. Genom att rikta in sig på just dessa celler kunde forskarna minska matintaget hos möss – utan att ge själva läkemedlet och utan att orsaka vanliga biverkningar som illamående.
Resultaten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism, ger nya möjligheter att förstå hur hjärnan reglerar kroppsvikt och kan bana väg för mer träffsäkra behandlingar mot fetma.

En genväg till hjärnans mättnadssignal

Semaglutid finns i läkemedel som Ozempic och Wegovy. Det är känt för att sänka blodsocker och få den som tar läkemedlet att minska i vikt. Men det kan bara verka i vissa delar av hjärnan eftersom det inte passerar den så kallade blod-hjärn-barriären.

Ett av dessa tillgängliga områden är det dorsala vagala komplexet (DVC) i hjärnstammen. Forskarna, som jobbar med möss, kunde visa att när nervcellerna i DVC aktiveras – antingen av semaglutid eller genom experimentell stimulering – äter mössen mindre. De förbränner också mer fett och går ner i vikt.

När samma nervceller istället slogs ut, försvann semaglutidets effekt på vikt och aptit, medan biverkningar som illamående kvarstod. Det innebär att just denna grupp nervceller styr de positiva effekterna – och inte biverkningarna.

Möjliggör viktminskning utan illamående

Doktoranden Júlia Teixidor-Deulofeu är en av de forskare som bidragit mest i arbetet. I ett pressmeddelande från Göteborgs universitet säger hon:

– Det här tyder på att dessa nervceller styr de gynnsamma effekterna av semaglutid. Vi har alltså identifierat en specifik nervcellsgrupp som är nödvändig för de effekter som semaglutid har på vikt och aptit, men som inte verkar bidra i någon högre grad till biverkningar som illamående. Om vi kan rikta behandlingen dit, kanske vi kan bibehålla de positiva effekterna men minska biverkningarna, säger Júlia Teixidor-Deulofeu.

Forskningsstudien

  • “Semaglutide effects on energy balance are mediated by Adcyap1+ neurons in the dorsal vagal complex”

    Läs mer

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt vår integritetspolicy.

Porträtt av Emelie Bäckelin.

Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Emelie Bäckelin är vetenskapsjournalist och har en Masterexamen i Molekylärbiologi med fördjupning i medicinsk biologi samt en examen som Leg. Biomedicinsk analytiker.

Relaterat

Ny väg mot skonsammare behandling av hydrocefalus

Med stöd från Hjärnfonden undersöker forskaren Niklas Ortenlöf hur nervsystemet kan påverka hjärnans vätskebalans – med målet att på sikt minska behovet av hjärnkirurgi vid hydrocefalus.
Läs mer

Skyddar hjärnan sig själv mot minnesförlust?

Med stöd från Hjärnfonden undersöker Cecilia Skoug vid Lunds universitet/University College London om hjärnan har ett eget inbyggt skydd mot kognitiv svikt – och om det kan aktiveras för att förebygga demens.
Läs mer
Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
Porträtt av Daniella Rylander Ottosson.

Forskare återskapar celler som återställer balansen i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.
Läs mer
Porträtt av Mikael Landén som blickar uppåt.

Mikael Landén får stöd för ny forskning om bipolär sjukdom

Kan vi förutsäga vem som svarar på en litiumbehandling? Det vill forskaren Mikael Landén ta reda på – med stöd från Hjärnfonden. Genom långsiktig forskning om bipolär sjukdom söker han nya sätt att individanpassa behandlingen och minska lidandet.
Läs mer
Porträtt av Christian Benedict.

Hormoner och sömn skyddar hjärnan från stress

Vad har östrogen och djupsömn gemensamt? De kan båda hjälpa hjärnan att hantera social stress. En ny studie visar hur hormoner och sömn tillsammans skyddar oss, fast på olika sätt.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta