Hjärnfonden
Ge en gåva

Sebastian Blid Sköldheden, Júlia Teixidor-Deulofeu och Linda Engström Ruud. Foto: Josefin Bergenholtz för Göteborgs universitet

Text: Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Lästid: 2 minuter

Viktminskning utan illamående – ny upptäckt i hjärnan

Forskare har hittat en särskild grupp nervceller i hjärnstammen som verkar styra effekten av läkemedel mot fetma – utan att orsaka illamående. Upptäckten kan bana väg för nya och bättre fetmabehandlingar. Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.

Forskare vid Göteborgs universitet har upptäckt att en specifik grupp nervceller i hjärnstammen har en central roll i hur läkemedlet semaglutid påverkar aptit och vikt. Genom att rikta in sig på just dessa celler kunde forskarna minska matintaget hos möss – utan att ge själva läkemedlet och utan att orsaka vanliga biverkningar som illamående.
Resultaten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism, ger nya möjligheter att förstå hur hjärnan reglerar kroppsvikt och kan bana väg för mer träffsäkra behandlingar mot fetma.

En genväg till hjärnans mättnadssignal

Semaglutid finns i läkemedel som Ozempic och Wegovy. Det är känt för att sänka blodsocker och få den som tar läkemedlet att minska i vikt. Men det kan bara verka i vissa delar av hjärnan eftersom det inte passerar den så kallade blod-hjärn-barriären.

Ett av dessa tillgängliga områden är det dorsala vagala komplexet (DVC) i hjärnstammen. Forskarna, som jobbar med möss, kunde visa att när nervcellerna i DVC aktiveras – antingen av semaglutid eller genom experimentell stimulering – äter mössen mindre. De förbränner också mer fett och går ner i vikt.

När samma nervceller istället slogs ut, försvann semaglutidets effekt på vikt och aptit, medan biverkningar som illamående kvarstod. Det innebär att just denna grupp nervceller styr de positiva effekterna – och inte biverkningarna.

Möjliggör viktminskning utan illamående

Doktoranden Júlia Teixidor-Deulofeu är en av de forskare som bidragit mest i arbetet. I ett pressmeddelande från Göteborgs universitet säger hon:

– Det här tyder på att dessa nervceller styr de gynnsamma effekterna av semaglutid. Vi har alltså identifierat en specifik nervcellsgrupp som är nödvändig för de effekter som semaglutid har på vikt och aptit, men som inte verkar bidra i någon högre grad till biverkningar som illamående. Om vi kan rikta behandlingen dit, kanske vi kan bibehålla de positiva effekterna men minska biverkningarna, säger Júlia Teixidor-Deulofeu.

Forskningsstudien

  • “Semaglutide effects on energy balance are mediated by Adcyap1+ neurons in the dorsal vagal complex”

    Läs mer

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Vill du läsa fler artiklar som denna? Registrera dig idag och få vårt nyhetsbrev direkt till din e-post varje månad. Som prenumerant kommer du få tillgång till en värld av kunskap och inspiration - från intervjuer med ledande forskare och personer som har drabbats av hjärnsjukdomar till tips, råd och fakta om hjärnan.

Mejladress*

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Hjärnfondens integritetspolicy

Emelie Bäckelin, vetenskaplig redaktör och skribent på Hjärnfonden

Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Emelie Bäckelin är vetenskapsjournalist och har en Masterexamen i Molekylärbiologi med fördjupning i medicinsk biologi samt en examen som Leg. Biomedicinsk analytiker.
Läs mer om Emelie Bäckelin

Relaterat

Iris Stoltenborg, Hjärnfondens anställningsstöd för postdoktorer 2024

Blodmarkörer kan förbättra vården av anorexi

Iris Stoltenborg undersöker om hormonerna ghrelin och leptin kan bli nycklar till en mer träffsäker och personanpassad behandling för patienter med anorexia nervosa.
Olof Lagerlöf_anorexia

“Vi vill bryta kopplingen mellan mat och ångest”

Olof Lagerlöf vid Umeå universitet vill förstå varför anorexia fortfarande är så svår att behandla. Med stöd från Hjärnfonden undersöker han sambandet mellan ämnesomsättning och psykologi i hjärnan.
Porträtt på Suzanne Dickson i utomhusmiljö. Höst.

Hormoner styr aptit och matvanor

Under pandemin ökade förekomsten av olika typer av ätstörningar. För att förstå varför vissa människor äter för mycket och andra för lite måste forskarna få en djup inblick i hjärnan och vad som styr vår aptit.
Olycklig tonårsflicka sitter i badrummet och tittar på en våg och måttband

Ätstörningar-när tankarna kretsar runt vikten

Ätstörningar är en grupp allvarliga psykiatriska sjukdomar där den som är drabbad tänker mycket på sin kropp, sin vikt och vad man äter.

World Eating Disorders Action Day

Idag uppmärksammar vi World Eating Disorders Action Day vars syfte är att skapa medvetenhet och öka kunskapen om ätstörningar runt om i världen.
Flicka i förskoleåldern vill inte äta sin pasta. Foto: iStock

När barnet inte vill äta

Många barn har mer eller mindre långa perioder av att vara petiga och kinkiga med maten. Vissa äter bara pasta under en tid medan andra bara vill ha korv. För de flesta går det här över efter 6-års åldern, men för vissa fortsätter det att vara ett stort problem och då kan det handla om Undvikande/restriktiv ätstörning.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta