
Sebastian Blid Sköldheden, Júlia Teixidor-Deulofeu och Linda Engström Ruud. Foto: Josefin Bergenholtz för Göteborgs universitet
Text: Emelie Bäckelin
Vetenskaplig redaktör och skribent
Kategori: Forskning finansierad av Hjärnfonden, Ätstörningar
Lästid: 2 minuter
Viktminskning utan illamående – ny upptäckt i hjärnan
Forskare har hittat en särskild grupp nervceller i hjärnstammen som verkar styra effekten av läkemedel mot fetma – utan att orsaka illamående. Upptäckten kan bana väg för nya och bättre fetmabehandlingar. Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.
Forskare vid Göteborgs universitet har upptäckt att en specifik grupp nervceller i hjärnstammen har en central roll i hur läkemedlet semaglutid påverkar aptit och vikt. Genom att rikta in sig på just dessa celler kunde forskarna minska matintaget hos möss – utan att ge själva läkemedlet och utan att orsaka vanliga biverkningar som illamående.
Resultaten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism, ger nya möjligheter att förstå hur hjärnan reglerar kroppsvikt och kan bana väg för mer träffsäkra behandlingar mot fetma.
En genväg till hjärnans mättnadssignal
Semaglutid finns i läkemedel som Ozempic och Wegovy. Det är känt för att sänka blodsocker och få den som tar läkemedlet att minska i vikt. Men det kan bara verka i vissa delar av hjärnan eftersom det inte passerar den så kallade blod-hjärn-barriären.
Ett av dessa tillgängliga områden är det dorsala vagala komplexet (DVC) i hjärnstammen. Forskarna, som jobbar med möss, kunde visa att när nervcellerna i DVC aktiveras – antingen av semaglutid eller genom experimentell stimulering – äter mössen mindre. De förbränner också mer fett och går ner i vikt.
När samma nervceller istället slogs ut, försvann semaglutidets effekt på vikt och aptit, medan biverkningar som illamående kvarstod. Det innebär att just denna grupp nervceller styr de positiva effekterna – och inte biverkningarna.
Möjliggör viktminskning utan illamående
Doktoranden Júlia Teixidor-Deulofeu är en av de forskare som bidragit mest i arbetet. I ett pressmeddelande från Göteborgs universitet säger hon:
– Det här tyder på att dessa nervceller styr de gynnsamma effekterna av semaglutid. Vi har alltså identifierat en specifik nervcellsgrupp som är nödvändig för de effekter som semaglutid har på vikt och aptit, men som inte verkar bidra i någon högre grad till biverkningar som illamående. Om vi kan rikta behandlingen dit, kanske vi kan bibehålla de positiva effekterna men minska biverkningarna, säger Júlia Teixidor-Deulofeu.
Forskningsstudien
- Läs mer
“Semaglutide effects on energy balance are mediated by Adcyap1+ neurons in the dorsal vagal complex”
Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev
Vill du läsa fler artiklar som denna? Registrera dig idag och få vårt nyhetsbrev direkt till din e-post varje månad. Som prenumerant kommer du få tillgång till en värld av kunskap och inspiration - från intervjuer med ledande forskare och personer som har drabbats av hjärnsjukdomar till tips, råd och fakta om hjärnan.
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Hjärnfondens integritetspolicy

Emelie Bäckelin
Vetenskaplig redaktör och skribent