Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Foto: Mikael Wallerstedt

Lästid: 1 minut

Upptäckt ger hopp om nya behandlingar mot glioblastom

Glioblastom är en av de mest aggressiva formerna av hjärntumör. Nu har forskare upptäckt att ett visst enzym – NDST1 – spelar en nyckelroll i hur tumörcellerna beter sig. Studien är finansierad av Hjärnfonden.

NDST1 är ett enzym som påverkar hur cellernas omgivning byggs upp. I en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Matrix Biology har en internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet, visat att nivåerna av NDST1 är lägre i glioblastom än i frisk hjärnvävnad. När nivåerna förändras, förändras också tumörcellernas egenskaper.

Vad händer i cellerna?

  • När NDST1 ökar blir tumörcellerna mer rörliga och invasiva, vilket gör att de lättare sprider sig.
  • När NDST1 minskar blir tumörcellerna mindre invasiva och mer självförnyande, likt stamceller.

Forskarna menar att NDST1 fungerar som en “växlare” i tumörcellen – det avgör om cellen ska sprida sig vidare eller stanna kvar och växa på plats.

Varför är detta viktigt?

– Upptäckten kan bana väg för nya behandlingar som bromsar tumörens spridning eller påverkar hur den svarar på behandling. Studien visar också hur grundforskning om enskilda molekyler kan bidra till nya insikter om hjärnans sjukdomar, säger Karin Forsberg-Nilsson, professor och cancerforskare vid Uppsala universitet och forskningsledare och ansvarig för projektet.

Studien:

  • Heparan sulfate N-deacetylase/N-sulfotransferase-1 regulates glioblastoma cell migration and invasion

    Läs mer

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt vår integritetspolicy.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Relaterat

Mikael Landén får stöd för ny forskning om bipolär sjukdom

Kan vi förutsäga vem som svarar på en litiumbehandling? Det vill forskaren Mikael Landén ta reda på – med stöd från Hjärnfonden. Genom långsiktig forskning om bipolär sjukdom söker han nya sätt att individanpassa behandlingen och minska lidandet.
Läs mer

Hormoner och sömn skyddar hjärnan från stress

Vad har östrogen och djupsömn gemensamt? De kan båda hjälpa hjärnan att hantera social stress. En ny studie visar hur hormoner och sömn tillsammans skyddar oss, fast på olika sätt.
Läs mer
Ett porträtt på Peter Thelin, hedersdoktor vid Karolinska Institutet och ordförande i Hjärnfondens styrelse.

Så mycket hände – tack vare Hjärnfondens givare

Hjärnfondens givare gör stor skillnad, eftersom statens forskningsstöd inte räcker till. Under förra året kunde Hjärnfonden bidra med nästan 200 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.
Läs mer

När hjärnan inte säger stopp – ny forskning om beroendets mekanismer

Varför fortsätter vissa att söka belöningar, även när det får negativa konsekvenser? Markus Heilig, professor i psykiatri, söker svar på vad som händer i hjärnan vid tvångsmässigt belöningssökande.
Läs mer

Han vill stoppa MS innan försämringen tar fart

Forskaren och neurologen Fredrik Piehl undersöker vad som driver sjukdomens långsiktiga försämring – och hur behandlingen kan bli mer träffsäker för varje individ.
Läs mer

Ny karta över hjärnan ger hopp vid MS

Ny forskning från Karolinska Institutet och Yale, finansierad av Hjärnfonden, visar hur hjärnan utvecklas efter födseln och hur samma biologiska program kan aktiveras vid inflammation senare i livet. Fynden ger nya ledtrådar till sjukdomar som MS.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta