Upptäckt ger hopp om nya behandlingar mot glioblastom

Glioblastom är en av de mest aggressiva formerna av hjärntumör. Nu har forskare upptäckt att ett visst enzym – NDST1 – spelar en nyckelroll i hur tumörcellerna beter sig. Studien är finansierad av Hjärnfonden.

Porträtt av Karin Forsberg, professor och cancerforskare vid Uppsala universitet och forskningsledare och ansvarig för projektet.

NDST1 är ett enzym som påverkar hur cellernas omgivning byggs upp. I en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Matrix Biology har en internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet, visat att nivåerna av NDST1 är lägre i glioblastom än i frisk hjärnvävnad. När nivåerna förändras, förändras också tumörcellernas egenskaper.

Vad händer i cellerna?

När NDST1 ökar blir tumörcellerna mer rörliga och invasiva, vilket gör att de lättare sprider sig.
När NDST1 minskar blir tumörcellerna mindre invasiva och mer självförnyande, likt stamceller.

Forskarna menar att NDST1 fungerar som en “växlare” i tumörcellen – det avgör om cellen ska sprida sig vidare eller stanna kvar och växa på plats.

Varför är detta viktigt?

– Upptäckten kan bana väg för nya behandlingar som bromsar tumörens spridning eller påverkar hur den svarar på behandling. Studien visar också hur grundforskning om enskilda molekyler kan bidra till nya insikter om hjärnans sjukdomar, säger Karin Forsberg-Nilsson, professor och cancerforskare vid Uppsala universitet och forskningsledare och ansvarig för projektet.

Studien:

Heparan sulfate N-deacetylase/N-sulfotransferase-1 regulates glioblastoma cell migration and invasion

Läs mer

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt vår integritetspolicy.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Läs mer om Sofia Ström Bernad

Relaterat

Ny väg mot skonsammare behandling av hydrocefalus

Med stöd från Hjärnfonden undersöker forskaren Niklas Ortenlöf hur nervsystemet kan påverka hjärnans vätskebalans – med målet att på sikt minska behovet av hjärnkirurgi vid hydrocefalus.

Läs mer

Skyddar hjärnan sig själv mot minnesförlust?

Med stöd från Hjärnfonden undersöker Cecilia Skoug vid Lunds universitet/University College London om hjärnan har ett eget inbyggt skydd mot kognitiv svikt – och om det kan aktiveras för att förebygga demens.

Läs mer

Agneta Tibblin tillsammans med sin sambo och sina barn.

Agneta lever med obotlig hjärntumör

Ett krampanfall visade sig vara ett symtom på glioblastom, en aggressiv och idag obotlig hjärntumör. Efter beskedet lever Agneta i nuet och sätter hoppet till nya forskningsframsteg.

Läs mer

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.

Läs mer

Forskare återskapar celler som återställer balansen i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.

Läs mer

Porträtt av Mikael Landén som blickar uppåt.

Mikael Landén får stöd för ny forskning om bipolär sjukdom

Kan vi förutsäga vem som svarar på en litiumbehandling? Det vill forskaren Mikael Landén ta reda på – med stöd från Hjärnfonden. Genom långsiktig forskning om bipolär sjukdom söker han nya sätt att individanpassa behandlingen och minska lidandet.

Läs mer

Upptäckt ger hopp om nya behandlingar mot glioblastom