Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Kategori: Depression

Lästid: 3 minuter

Så arbetar forskarna mot självmord

Inför suicidpreventiva dagen den 10 september kontaktade Hjärnfonden några av de forskare vi stöttar, för att lyfta hur deras arbete bidrar till att minska självmord i Sverige.

 Varje självmord är en tragedi – men forskningen visar att det går att förebygga. Genom att stötta några av Sveriges främsta forskare bidrar Hjärnfonden till ny kunskap, bättre behandlingar och ett samhälle där färre liv går förlorade.

Foto: Thor Balkhed för Linköpings universitet

David Engblom, professor i neurobiologi vid Medicinska fakulteten vid Linköping Universitet

Hur bidrar din forskning till att förebygga självmord?

– Man har observerat en ökad mängd av inflammatoriska ämnen hos en del individer som försökt begå självmord och lider av depression. Vi studerar vilken roll inflammation har i utvecklingen av depression med hopp om att identifiera mål för effektiva behandlingar.

Vilken upptäckt eller insikt inom ditt forskningsområde gör dig mest hoppfull?

– Jag ser den snabba utvecklingen av icke-farmakologiska metoder för att kunna påverka hjärnans funktion som mycket hoppfull. Både metoder baserade på molekylärbiologi och teknik-baserade approacher med stor potential ser ut att vara på väg.

Foto: Ulf Sirborn

Martin Schalling, hjärnforskare och neurobiolog vid Karolinska Institutet i Stockholm

Hur bidrar din forskning till att förebygga självmord?

– Jag forskar om bättre diagnos och behandling av bipolär sjukdom. Personer med bipolär sjukdom har en extremt förhöjd risk för suicid (ca 20 gånger ökad) och speciellt första året efter diagnos är besvärligt. Vi har utvecklat bättre metoder för att följa och stötta dessa individer

Vilken upptäckt eller insikt inom ditt forskningsområde gör dig mest hoppfull?

– Vi har just patenterat ett verktyg för att mäta litiumnivåer i hemmet. När det finns tillgängligt blir det som att mäta blodsocker – det engagerar användaren och det har visat sig leda till bättre behandlingsresultat. Eftersom upp mot 50 procent av patienterna inte fullt följer ordinationen är detta en möjlighet att förhindra felbehandling och skada, och till och med självmord.

Daniel Lindqvist, forskare inom psykiatri vid Lunds universitet, överläkare i psykiatri vid Region Skåne

Hur bidrar din forskning till att förebygga självmord?

– Svårbehandlad depression är en känd riskfaktor för självmord. Vår forskning syftar till att utveckla nya och innovativa behandlingsmetoder för detta allvarliga tillstånd. Genom att fokusera på mer effektiva och målinriktade depressionsbehandlingar strävar vi efter att minska risken för självmord och förbättra livskvaliteten för individer med depression.

Vilken upptäckt eller insikt inom ditt forskningsområde gör dig mest hoppfull?

– Utvecklingen av nya antidepressiva läkemedel har varit långsam, men det sker nu en betydande förändring. Vår forskargrupp, tillsammans med många andra runt om i världen, driver flera viktiga studier som syftar till att utveckla mer effektiva och skräddarsydda antidepressiva behandlingar.

Foto: Mikael Wallerstedt

Helgi Schiöth, professor i farmakologi vid Uppsala universitet

Hur bidrar din forskning till att förebygga självmord?

– Vår forskning syftar till att hitta biologiska markörer i blodet som kan ge objektiv information om psykisk ohälsa, med särskilt fokus på självmordsrisk. Sådana markörer kan bli ett viktigt komplement till dagens psykologiska tester, genom att underlätta uppföljning av behandlingar och identifiera personer med hög risk. Genom att också kartlägga de molekylära mekanismerna bakom risk för självmord kan vi bana väg för utveckling av nya och mer träffsäkra läkemedel.

Vilken upptäckt eller insikt inom ditt forskningsområde gör dig mest hoppfull?

– Vi har redan publicerat flera nya biomarkörer och arbetar med att kartlägga proteiner och genetiska faktorer på en global nivå. Nyligen visade en av våra studier att vissa genuttrycksmönster i hjärnan är kopplade till självmordsrisk, och att dessa mönster tycks involvera bland annat immunceller, myelinskador och epigenetiska förändringar. Dessa insikter ger hopp om att kunna identifiera nya biomarkörer och behandlingsmåltavlor, samt utveckla framtida terapier som mer specifikt riktar sig mot de biologiska processer som bidrar till självmordsrisk.

Hit kan du vända dig om du behöver hjälp

112 – Akutnummer Ring 112 om det är en akut situation

1177 – Sjukvårdsupplysning Ring 1177 och få råd om var du kan få psykiatrisk hjälp

MIND – Självmordslinje  Ring 90101 dygnet runt.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Vill du läsa fler artiklar som denna? Registrera dig idag och få vårt nyhetsbrev direkt till din e-post varje månad. Som prenumerant kommer du få tillgång till en värld av kunskap och inspiration - från intervjuer med ledande forskare och personer som har drabbats av hjärnsjukdomar till tips, råd och fakta om hjärnan.

Mejladress*

När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt vår integritetspolicy.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.
Läs mer om Sofia Ström Bernad

Relaterat

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.

Kan samma molekyl göra nytta vid helt olika psykiska sjukdomar?

Signalsubstansen dopamin spelar en viktig roll vid allt från depression till schizofreni. Därför tror professor Elias Eriksson att en så kallad dopaminstabiliserare kan bli morgondagens behandling för vitt skilda diagnoser. Här berättar han mer.

Finns det ett samband mellan inflammation och depression?

Hur påverkar en inflammation de nervkretsar i hjärnan som styr om du mår bra eller dåligt? Det är fokus för David Engbloms forskning, en av de forskare som fått bidrag av Hjärnfonden i år.
Jonas Svensson är en av Hjärnfondens stipendiater

Jonas Svensson vill förstå hur stress är kopplat till depression

Jonas Svensson är en av Hjärnfondens stipendiater. Målet för hans forskning är att förstå hur stress påverkar serotoninsystemet i hjärnan och för att undersöka det använder han avbildningstekniken PET.
Ung kvinna med långt hår och glasögon framför en grönskande buske.

Pluggandet tog över livet för Estelle

Känslan av att befinna sig i en grop. Att inte känna någon glädje. Där hamnade Estelle när prestationsångesten tog överhand. Tanken på att ständigt bli bättre och prestera mer blev viktigare än allt annat. Det tog mer tid från kompisar och familj och höll henne uppe sent på kvällarna. Tillslut återstod bara pluggandet och återhämtningen uteblev. Med det kom depressionen och till slut tystnaden – när hon slutade att prata.
Mikael Tiger, en av Hjärnfondens stipendiater

Mikael Tiger vill förbättra behandlingen av depression

Mikael Tiger är en av Hjärnfondens stipendiater. Fokus för hans forskning är att undersöka vem som blir hjälpt av de behandlingar mot depression som används idag och om de kan förbättras.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta