Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 2 minuter

Forskare återskapar celler som dämpar kaos i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.

Parvalbuminceller spelar en avgörande roll i att hålla hjärnans aktivitet i balans. De dämpar överaktivitet, styr hjärnans rytm och fungerar som ett slags intern metronom. Detta för att hjärnan ska kunna arbeta fokuserat och effektivt.

När dessa celler skadas eller blir färre, rubbas den känsliga balansen. Tidigare forskning pekar på att dysfunktionella parvalbuminceller kan vara en bidragande orsak till både schizofreni och epilepsi, tillstånd som påverkar tusentals människors liv varje dag.

 

 

Från gliacell till nervcell – utan omvägar

I den nya studien, som publicerats i Science Advances, har forskarna lyckats omprogrammera mänskliga gliaceller – hjärnans stödjeceller – direkt till parvalbuminceller, utan att först behöva gå via ett stamcellsstadium. Det innebär ett betydande steg framåt inom regenerativ neurovetenskap.

– Vi har utvecklat ett förbättrat protokoll som gör det möjligt att skapa parvalbuminneuron som påminner om de som finns naturligt i hjärnan, säger Daniella Rylander Ottosson, forskare i regenerativ neurofysiologi vid Lunds universitet och studiens huvudförfattare, ett pressmeddelande.

Forskargruppen har också identifierat flera nyckelgener som är centrala i själva omvandlingsprocessen, en insikt som gör det möjligt att förfina tekniken ytterligare.

Förståelse och framtida behandling

Parvalbuminceller bildas sent under fosterutvecklingen, vilket har gjort det svårt att återskapa dem från stamceller i labbmiljö. Den nya metoden innebär en genväg.

– Genom att aktivera rätt gener kan vi få gliaceller att byta identitet direkt till parvalbuminceller. Det är en snabbare och mer effektiv process än tidigare metoder, säger Daniella Rylander Ottosson.

På kort sikt innebär detta att forskare nu får ett nytt verktyg för att studera komplexa tillstånd som schizofreni och epilepsi. På längre sikt väcker tekniken hopp om att i framtiden kunna ersätta skadade nervceller direkt i hjärnan och återställa den balans som sjukdomen raserat.

Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.

Studien:

  • A distinct lineage pathway drives parvalbumin chandelier cell fate in human interneuron reprogramming, Scince Advances, 2026

    Läs mer

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Sofia Ström Bernad.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Relaterat

Porträtt av Mikael Landén som blickar uppåt.

Mikael Landén får stöd för ny forskning om bipolär sjukdom

Kan vi förutsäga vem som svarar på en litiumbehandling? Det vill forskaren Mikael Landén ta reda på – med stöd från Hjärnfonden. Genom långsiktig forskning om bipolär sjukdom söker han nya sätt att individanpassa behandlingen och minska lidandet.
Läs mer
Porträtt av Christian Benedict.

Hormoner och sömn skyddar hjärnan från stress

Vad har östrogen och djupsömn gemensamt? De kan båda hjälpa hjärnan att hantera social stress. En ny studie visar hur hormoner och sömn tillsammans skyddar oss, fast på olika sätt.
Läs mer
Ett porträtt på Peter Thelin, hedersdoktor vid Karolinska Institutet och ordförande i Hjärnfondens styrelse.

Så mycket hände – tack vare Hjärnfondens givare

Hjärnfondens givare gör stor skillnad, eftersom statens forskningsstöd inte räcker till. Under förra året kunde Hjärnfonden bidra med nästan 200 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.
Läs mer
Porträtt av Markus Heilig sittande i vit rock i en laboratoriemiljö.

När hjärnan inte säger stopp – ny forskning om beroendets mekanismer

Varför fortsätter vissa att söka belöningar, även när det får negativa konsekvenser? Markus Heilig, professor i psykiatri, söker svar på vad som händer i hjärnan vid tvångsmässigt belöningssökande.
Läs mer
Porträtt av Fredrik Piehl.

Han vill stoppa MS innan försämringen tar fart

Forskaren och neurologen Fredrik Piehl undersöker vad som driver sjukdomens långsiktiga försämring – och hur behandlingen kan bli mer träffsäker för varje individ.
Läs mer
Porträtt av Gonçalo Castelo-Branco, professor vid Karolinska Institutet.

Ny karta över hjärnan ger hopp vid MS

Ny forskning från Karolinska Institutet och Yale, finansierad av Hjärnfonden, visar hur hjärnan utvecklas efter födseln och hur samma biologiska program kan aktiveras vid inflammation senare i livet. Fynden ger nya ledtrådar till sjukdomar som MS.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta