Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Foto: Mattias Pettersson

Lästid: 2 minuter

Hur tar sig TBE-viruset in i hjärnan?

Virus som sprids via fästingar och myggor kan orsaka allvarliga infektioner hos både djur och människor. Flera av dem har utvecklat en särskild förmåga att angripa det centrala nervsystemet. Ett av dessa är det fästingburna TBE-viruset.

TBE är ett växande problem, särskilt i fästingtäta områden som Stockholms skärgård och Mälardalen. Antalet fall har ökat under de senaste 20 åren, trots att vaccin finns. Samtidigt rapporteras allt fler vaccingenombrott, vilket tyder på att dagens skydd inte är optimalt. När viruset väl når hjärnan saknas dessutom läkemedel – vården är i dag helt beroende av kroppens eget immunförsvar.

En farlig väg in i hjärnan

Virus som tar sig in i hjärnan kan orsaka hjärninflammation, hjärnhinneinflammation och i vissa fall förlamning. För personer som drabbas av TBE är risken för långvariga besvär hög. Men hur viruset tar sig förbi hjärnans skyddande barriärer är fortfarande oklart.

– Jag forskar på hur TBE-viruset korsar hjärnans barriärer och vad som händer i hjärnan när infektionen väl har etablerats, säger Anna Överby Wernstedt, professor vid Umeå universitet, som fått finansiering för projektet av Hjärnfonden.

Hjärnan skyddas av flera barriärer som normalt hindrar skadliga ämnen från att ta sig in. Virus kan dock ha utvecklat olika strategier för att ta sig förbi dessa skydd, till exempel via nervceller eller genom att påverka hjärnans barriärceller.

Fokus på choroid plexus

Tidigare studier har visat att TBE-viruset varken sprids via luktnerven i näsan eller via ryggmärgen. I stället pekar resultaten mot choroid plexus – den struktur som producerar hjärnvätska och fungerar som en viktig barriär mellan blodet och hjärnan.

I djurstudier har forskarna sett att viruset först dyker upp i choroid plexus några dagar efter infektion, innan det sprider sig vidare i hjärnan. Det tyder på att viruset kan påverka barriärens genomsläpplighet för att ta sig in och sedan spridas med cerebrospinalvätskan.

Vägen mot framtida behandlingar

I projektet används avancerade metoder för att kartlägga hur viruset tar sig in i hjärnan, hur det sprider sig och hur hjärnans celler och immunsystem reagerar. Genom att studera virusets egna proteiner och deras effekt på hjärnans barriärer vill forskarna identifiera möjliga angreppspunkter för framtida behandlingar.

– I dag finns ingen behandling mot TBE. För att kunna utveckla läkemedel måste vi först förstå de grundläggande mekanismerna bakom infektionen, säger Anna Överby Wernstedt.

Givarnas stöd gör forskningen möjlig

Projektet finansieras av Hjärnfonden.

– Hjärnfondens stöd gör det möjligt att förstå hur virus tar sig in i hjärnan och att lägga grunden för framtida behandlingar. Givarnas bidrag är avgörande – inte bara för min forskning, utan för all hjärnforskning som kan förbättra människors liv, säger hon.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Sofia Ström Bernad.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Relaterat

Gruppbild på forskargruppen.

Ny väg mot skonsammare behandling av hydrocefalus

Med stöd från Hjärnfonden undersöker forskaren Niklas Ortenlöf hur nervsystemet kan påverka hjärnans vätskebalans – med målet att på sikt minska behovet av hjärnkirurgi vid hydrocefalus.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Skoug.

Skyddar hjärnan sig själv mot minnesförlust?

Med stöd från Hjärnfonden undersöker Cecilia Skoug vid Lunds universitet/University College London om hjärnan har ett eget inbyggt skydd mot kognitiv svikt – och om det kan aktiveras för att förebygga demens.
Läs mer
Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
Porträtt av Daniella Rylander Ottosson.

Forskare återskapar celler som återställer balansen i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.
Läs mer
Kollage med en kvinna som sitter med ett mikroskop på en hög med sedlar.

Nio juniora forskare fick Hjärnfondens postdoktorala stöd 2025

Kan AI hjälpa oss upptäcka Parkinson tidigare? Vad kan vi lära oss om Alzheimers sjukdom genom att följa tau-proteinets förändringar – från födsel till sjukdom? Och finns det nya sätt att behandla hjärnsjukdomen hydrocefalus genom att påverka nervsystemet?
Läs mer
Porträtt av Mikael Landén som blickar uppåt.

Mikael Landén får stöd för ny forskning om bipolär sjukdom

Kan vi förutsäga vem som svarar på en litiumbehandling? Det vill forskaren Mikael Landén ta reda på – med stöd från Hjärnfonden. Genom långsiktig forskning om bipolär sjukdom söker han nya sätt att individanpassa behandlingen och minska lidandet.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta