Text: Sofia Ström Bernad
Skribent
Foto: Mattias Pettersson
Lästid: 2 minuter
Hur tar sig TBE-viruset in i hjärnan?
Virus som sprids via fästingar och myggor kan orsaka allvarliga infektioner hos både djur och människor. Flera av dem har utvecklat en särskild förmåga att angripa det centrala nervsystemet. Ett av dessa är det fästingburna TBE-viruset.

TBE är ett växande problem, särskilt i fästingtäta områden som Stockholms skärgård och Mälardalen. Antalet fall har ökat under de senaste 20 åren, trots att vaccin finns. Samtidigt rapporteras allt fler vaccingenombrott, vilket tyder på att dagens skydd inte är optimalt. När viruset väl når hjärnan saknas dessutom läkemedel – vården är i dag helt beroende av kroppens eget immunförsvar.
En farlig väg in i hjärnan
Virus som tar sig in i hjärnan kan orsaka hjärninflammation, hjärnhinneinflammation och i vissa fall förlamning. För personer som drabbas av TBE är risken för långvariga besvär hög. Men hur viruset tar sig förbi hjärnans skyddande barriärer är fortfarande oklart.
– Jag forskar på hur TBE-viruset korsar hjärnans barriärer och vad som händer i hjärnan när infektionen väl har etablerats, säger Anna Överby Wernstedt, professor vid Umeå universitet, som fått finansiering för projektet av Hjärnfonden.
Hjärnan skyddas av flera barriärer som normalt hindrar skadliga ämnen från att ta sig in. Virus kan dock ha utvecklat olika strategier för att ta sig förbi dessa skydd, till exempel via nervceller eller genom att påverka hjärnans barriärceller.
Fokus på choroid plexus
Tidigare studier har visat att TBE-viruset varken sprids via luktnerven i näsan eller via ryggmärgen. I stället pekar resultaten mot choroid plexus – den struktur som producerar hjärnvätska och fungerar som en viktig barriär mellan blodet och hjärnan.
I djurstudier har forskarna sett att viruset först dyker upp i choroid plexus några dagar efter infektion, innan det sprider sig vidare i hjärnan. Det tyder på att viruset kan påverka barriärens genomsläpplighet för att ta sig in och sedan spridas med cerebrospinalvätskan.
Vägen mot framtida behandlingar
I projektet används avancerade metoder för att kartlägga hur viruset tar sig in i hjärnan, hur det sprider sig och hur hjärnans celler och immunsystem reagerar. Genom att studera virusets egna proteiner och deras effekt på hjärnans barriärer vill forskarna identifiera möjliga angreppspunkter för framtida behandlingar.
– I dag finns ingen behandling mot TBE. För att kunna utveckla läkemedel måste vi först förstå de grundläggande mekanismerna bakom infektionen, säger Anna Överby Wernstedt.
Givarnas stöd gör forskningen möjlig
Projektet finansieras av Hjärnfonden.
– Hjärnfondens stöd gör det möjligt att förstå hur virus tar sig in i hjärnan och att lägga grunden för framtida behandlingar. Givarnas bidrag är avgörande – inte bara för min forskning, utan för all hjärnforskning som kan förbättra människors liv, säger hon.







