Text: Mark Lubberink
Professor i molekylära avbildningens fysik vid Uppsala universitet
Kategori: Forskning Parkinsons sjukdom, Parkinsons sjukdom
Lästid: 2 minuter
Så kan ny hjärnforskning hjälpa fler med parkinson
I samband med Internationella parkinsondagen vill vi uppmärksamma hur viktig hjärnforskningen är. Här berättar professor Mark Lubberink om sitt högteknologiska arbete mot parkinson – och om hur varje gåva till forskningen gör skillnad.

En utmaning med Parkinsons sjukdom är att det finns ett tiotal olika sjukdomar och tillstånd som kan ge snarlika symtom. Därför kan det vara svårt att ge rätt diagnos och därmed rätt behandling. I takt med att parkinsonläkemedlen blir alltmer specialiserade behövs det också verktyg för att avgöra vilken behandling som passar den enskilda patienten. Vi har utvecklat en metod för att lösa båda problemen. Vårt mål är att kunna ge många patienter bättre livskvalitet.
Vid parkinson och liknande sjukdomar påverkas hjärnan på flera sätt, bland annat förändras genomblödningen i olika delar av hjärnan och aktiviteten av signalsubstansen dopamin. Vi har utvecklat en metod för att avbilda både genomblödningen och dopaminsystemet med hjälp av PET-kamera. Vi har då kunnat visa att de olika sjukdomarna ger olika mönster i hjärnan.
De här mönstren kan både användas för att ställa diagnos med hög säkerhet och för att förutse vilken behandling som fungerar bäst för patienten. För att tolka hjärnavbildningarna krävs dock specialistkunskaper. Därför utvecklar vi också en mjukvara som använder AI för att göra bedömningen. På så sätt kan vår undersökningsmetod bli tillgänglig för alla som behöver den.
Om allt går som planerat borde vår metod kunna införas brett i vården om mindre än fem år. Men till dess behöver vi ytterligare stöd. Hjärnfondens givare har varit väldigt viktiga för vårt arbete hittills, därför hoppas vi på fortsatt stöd.
Mark Lubberink
Professor i molekylära avbildningens fysik vid Uppsala universitet






