Alla drabbas av hjärnans diagnoser. Är det inte vi själva, så är det någon i familjen. Eller en vän. Stöd hjärnforskningen med en gåva som gör skillnad.
Hjärnfonden arbetar för ett samhälle där alla hjärnor når sin fulla potential, fria från sjukdomar. För att uppfylla vår vision arbetar vi med ändamålen: insamling och finansiering av hjärnforskning samt kunskapsspridning och opinionsbildning för hjärnans område.
När vi lägger kraft bakom forskningen kan vi förändra livet för ännu fler och varje år delar vi ut forskningsbidrag och stipendier till forskare vid svenska universitet. Läs mer om vilken forskning som har fått pengar.
Kan samma molekyl göra nytta vid helt olika psykiska sjukdomar?
Signalsubstansen dopamin spelar en viktig roll vid allt från depression till schizofreni. Därför tror Professor Elias Eriksson att en dopaminstabiliserare kan bli en behandling för vitt skilda diagnoser.
Drygt tio procent av Sveriges över en miljon skolelever lever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) och många av dem tvingas till en miljö som inte fungerar för dem.
Professor Bo Söderpalms forskargrupp har tagit reda på vad som händer i hjärnan när belöningssystemet kidnappas av alkohol. Nu ska kunskapen omsättas till ett läkemedel mot alkoholism.
Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Vi vet att Sverige sprudlar av kreativa insamlingsidéer. Bli en av våra insamlare och låt dina vänner vara med och bidra till ett samhälle där alla hjärnor når sin fulla potential, fria från sjukdomar.
Victoria fick 2019, endast 21 år gammal, diagnosen ALS. Victorias mamma Lotta har startat en insamling för att stötta forskningen i kampen mot sjukdomen. “Det finns inga ord för hur fruktansvärt jobbigt det är att se sitt barn successivt bli allt mer märkt av sin sjukdom”.
I april fick 4-åriga en Elliot en stroke eftersom hans kärlbild avviker från det normala – de är tunna och slingriga. Elliots mamma Zarah har start en insamling för att lyfta forskningen om barnhjärnan för att mer finansiering behövs.
Forskare har för första gången kartlagt hela hjärnan hos en vuxen bananfluga. Denna milstolpe öppnar upp för nya insikter om hur hjärnan fungerar och kan bana väg för framtida behandlingar av hjärnsjukdomar.
För AnnSophie Forsells söner innebar skoltiden ett stort lidande. Nu kämpar hon för att andra barn med NPF ska få rätt förutsättningar: – Vi måste NPF-säkra skolan och sluta se våra unga som en kostnad.
För barn som lever med NPF är skolan ofta en stor utmaning. Alexander Forselius, som minns svårigheterna från sin egen skolgång, anser att man måste göra mer för att skapa en inkluderande miljö.
Kunskapen om NPF-diagnoser har ökat, men det finns fortfarande ett behov av att omsätta denna kunskap i praktiken. Joanna Lundin, rektor och NPF-pedagog, arbetar med att öka förståelsen för NPF i skolan.
