Aktuellt

Har vi råd att inte satsa på hjärnforskningen?

Sjukdomar som stroke, depression och Alzheimer är både vanliga och väldigt resurskrävande. På så sätt drabbas vi alla. Här berättar Hjärnfondens forsknings- och samhällschef, Joakim Ramsberg, om hur stor skillnad hjärnforskningen kan göra.

Ny kampanj belyser hur livsstil kopplas till hjärnhälsa

I veckan lanserar Hjärnfonden en kampanj om hur livsstilsfaktorer påverkar hjärnhälsan. Syftet är att öka kunskapen om hur våra livsval kan påverka hjärnan på ett positivt sätt.

Nya ALS-läkemedel tar form – ett resultat av intensiv forskning

Det nya läkemedlet Tofersen tycks fungera bra på många patienter med den typ av ALS som beror på en mutation i genen SOD1. Nu forskas det febrilt för att även ta fram en förebyggande behandling samt fler nya läkemedel för andra ALS-alstrande gener. Hjärnfonden finansierar en del av forskningen.

ALS-mardrömmen vände tack vare forskningen

Niklas, 36 år, fick sina första symtom på ALS våren 2020. En sjukdom som tidigare hade drabbat hans far och farfar. Fyra år senare lever han, tack vare en studie, med hopp om framtiden.

Hjärnfondens givare samlade in drygt 360 miljoner 2024

Givarnas stöd till hjärnforskningen kommer att bidra till nästa viktiga genombrott. Det går förstås inte att säga exakt när det kommer eller vad det innebär, däremot vet jag att hjärnforskningen ständigt går framåt.

Generalsekreteraren har ordet

2024 blev ännu ett rekordår för Hjärnfonden – men också ett år fyllt av nya perspektiv och avgörande steg mot framtiden. Här berättar Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin om forskningsframstegen, samhällsnyttan och den växande kraften i vårt gemensamma engagemang.

Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsan

Goda levnadsvanor minskar risken att drabbas av många av hjärnans sjukdomar. En världsunik studie visar också att social aktivitet är betydligt viktigare för hjärnhälsan än man hittills förstått.

Ensamhet kan leda till nedsatt hjärnhälsa

Den som känner sig ensam löper större risk att drabbas av både hjärnsjukdom och till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Ofrivillig ensamhet påverkar hälsan negativt på flera sätt och ökar risken att dö i förtid.

“Har man ingen att prata med tappar man till slut orden”

Under många år levde Pia ett aktivt liv med arbete, körsång och nära vänner. Men på äldre dagar kom livet att förändras. Vännerna gick bort, en efter en. Och ensamheten tog vid.

7,2 miljoner kronor extra till hjärnforskningen

Hjärnfonden delar ut extra forskningsbidrag på 7,2 miljoner kronor. Tolv forskare inom neurovetenskap får 600 000 kronor var.