Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Marie Carlén

Forskare, Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet

Lästid: 2 minuter

”En psykisk sjukdom är ofta en livstidsdom”

Under senare år har det pratats allt mer i både tidningar och TV om den växande psykiska ohälsan i Sverige. Det är väldigt viktigt att detta tas upp.

Porträtt av Marie Carlén som sitter framför ett mikroskop.

Verkligheten bakom rubrikerna är nämligen ännu värre än vad många tror. Idag räknar man med att var fjärde svensk lever med psykisk ohälsa. Psykiska diagnoser står för cirka 40 procent av alla pågående sjukskrivningar och är den vanligaste orsaken till långvarig sjukfrånvaro. Lägger man till det livslånga, mänskliga lidandet som drabbade och anhöriga utsätts för, så står vi inför en av vår tids stora folkhälsoproblem.

Jag heter Marie Carlén och har forskat kring hjärnans funktioner sedan 2007. Jag vet vilken enorm börda en diagnos kan vara både för drabbade och familjer. I min forskning fokuserar jag på schizofreni och kartlägger varför vardagliga tankefunktioner som uppmärksamhet, planering och beslutsfattande inte fungerar som de ska hos de drabbade. Men många av de svar jag söker kan även hjälpa de som drabbats av ADHD, autism och depression. Det vi gör idag kan alltså hjälpa tiotusentals män, kvinnor och barn till ett bättre och friskare liv.

Det har skett vissa forskningsframsteg genom åren, men allt för många gåtor återstår att lösa. Inom många andra sjukdomsområden har flera nya och bättre mediciner utvecklats under de senaste årtiondena. För schizofreni används fortfarande 50 år gamla mediciner som upptäcktes av en slump. Det är alltså oerhört viktigt att vi får fortsätta vår forskning kring hjärnans funktioner. Förstår vi hur en frisk hjärna fungerar, så kan vi förstå vilka celltyper som inte fungerar i en drabbad hjärna och på så sätt få fram måltavlor för bättre mediciner. Men all forskning tar tid och kostar pengar och därför är vi så beroende av ditt stöd.

Den psykiska ohälsan kostar idag samhället 70 miljarder om året i utgifter för vård och omsorg och förlorade arbetsinsatser. De drabbades och anhörigas lidande kan dessutom inte mätas i pengar. Vi forskare står med andra ord inför en gigantisk utmaning som måste lösas med hjälp av mycket blygsamma forskningsanslag. Därför hoppas jag du vill hjälpa hjärnforskningen med en gåva. Den kommer att göra en viktig skillnad.

Relaterat

Porträtt av Michelle Ljung.

Att leva med bipolär sjukdom: Michelles väg till stabilitet

När Michelle Ljung var 20 år fick hon diagnosen bipolär sjukdom typ 2. Vägen till rätt behandling blev lång och kantades av depressioner, medicinbyten och tappat hopp. I dag är hon stabil – och vill öka kunskapen om sjukdomen.
Läs mer

ALS-sjuka fembarnspappan samlar in rekordsumma till forskningen

Torsten Gabrielsson, 42, har den obotliga nervsjukdomen ALS. Han har också samlat in över tre miljoner till forskningen. “Jag hoppas att ingen ska behöva gå igenom det jag går igenom”.
Läs mer
Ett barn som går på ett övergångsställe framför en diagramstapel.

NPF-diagnoserna ökar – vad vet vi om orsakerna?

Antalet NPF-diagnoser ökar, särskilt i skolåldern. Men det betyder inte att fler utvecklar NPF. Forskaren Kristiina Tammimies förklarar vad forskningen faktiskt visar – och vad vi ännu inte vet.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Lundberg.

”Numera tror jag att allt är möjligt”

Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.
Läs mer
Gruppbild på forskargruppen.

Ny väg mot skonsammare behandling av hydrocefalus

Med stöd från Hjärnfonden undersöker forskaren Niklas Ortenlöf hur nervsystemet kan påverka hjärnans vätskebalans – med målet att på sikt minska behovet av hjärnkirurgi vid hydrocefalus.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Skoug.

Skyddar hjärnan sig själv mot minnesförlust?

Med stöd från Hjärnfonden undersöker Cecilia Skoug vid Lunds universitet/University College London om hjärnan har ett eget inbyggt skydd mot kognitiv svikt – och om det kan aktiveras för att förebygga demens.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta