Hjärnfonden
Ge en gåva

Vi var ett 20-tal personer som gick med i Hjärnfondens NPF-marsch till Utbildningsdepartementet den 18 augusti. Där överlämnade vi 593 barns berättelser om vad de behöver för att ha en bra skolmiljö. Foto: Ragnhild Ahlgren

NPF-marsch till utbildningsdepartementet

Hjärnfonden frågade barnen och deras föräldrar vad de behöver för stöd inför skolstarten på en särskild kampanjsida, fragabarnen.se . Den 18 augusti 2017 tågade vi i regn och rusk till utbildningsdepartementet där vi överlämnade 593 barns och föräldrars berättelser till statssekreterare Helene Öberg.

Uppropet som har fått ett stort gensvar visar exempel på anpassningar skolan kan göra för att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) ska klara skolarbetet och nå sin fulla potential. Att få sitta med hörlurar, få tydliga instruktioner eller ha lärare med kunskap om funktionsnedsättningar är några önskemål som många efterlyser för att må bra i skolan.

För många barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som kommer tillbaka till skolan väntar ännu ett tufft skolår och stor oro. På vår fråga vad barn med NPF behöver i skolan, har majoriteten av er svarat att skolmiljön är viktig.

”Isac behöver struktur och att alla har bestämda platser. Att lektionerna börjar och avslutas på samma sätt. Behöver ha en plats att gå undan till en stund när han blir arg eller det blir för mycket. Han behöver tydliga instruktioner och veta vad som förväntas utav honom och en uppgift åt gången”.

– Det är till synes ganska små anpassningar som föräldrar och elever med särskilda behov efterlyser för att få en bättre studiemiljö. Men om inte elevernas behov har analyserats tillräckligt och rektorn inte styr mot tydliga rutiner och ger personalen mer resurser, kompetens och tid att anpassa lärmiljön, finns det stor risk att rätt stöd uteblir. Bristande kunskap om funktionsnedsättningar är ett vanligt skäl till att många elever inte mår bra i skolan, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.

Vi vill nu se insatser som gör att alla elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) kan få en fullgod skolgång och se fram emot en skolstart med samma glädje och tillförsikt som andra elever.

  • En bred nationell utbildningssatsning med kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för alla lärare, rektorer och annan skolpersonal. Bristande kunskap hos skolans personal är en orsak till att rätt stöd uteblir.
  • Kompetenshöjning på ledningsnivå. Rektor har en avgörande betydelse för att det finns tid, resurser och rutiner för bedömning, beslut om stöd, genomförande och uppföljning av barnens behov.
  • Anpassa lokaler och lärmiljö i skolan utifrån elevens behov. Skolmiljön är grundläggande för att alla elever ska nå sin fulla potential i sitt lärande och i sin utveckling. Många gånger handlar det om små anpassningar som kan ge stor effekt.
  • Krav på individuella planer med anpassade insatser för alla elever med NPF eller andra svårigheter mer kontinuerligt följs upp så att de når längre i sin kunskapsutveckling. Skolan behöver försäkra sig om att de extra anpassningar och stöd som ges ger avsedd effekt annars behöver man förändra dessa.

Alla barn ska ges möjlighet att nå sin fulla potential – inte enbart nå godkända resultat. Idag finns inte tillräcklig kunskap kring vilka behov barn med npf-diagnoser har för att klara av sin skolgång. Vi har samlat berättelser från 593 barn och föräldrar om vad just de behöver för att må bra och känna tillräckligt stöd från skolan. Enkla anpassningar som att Erik vill kunna gunga i stolen, Ahmed behöver tydliga instruktioner i god tid och Sara mår bäst om hon får lyssna på musik under provet.

Vi vill att alla barn ska kunna nå sin fulla potential.

Du kan se en film från vår marsch här:

Relaterat

Ett kollage med en kvist med gröna blad och ett ansikte mot grå bakgrund.

Det behövs mer kunskap om den kvinnliga hjärnan 

Kvinnor har mer sömnproblem än män, får sin ADHD-diagnos senare och drabbas i större utsträckning av stress. Mannen har varit norm inom medicinsk forskning och trots att det går framåt behövs fortfarande mer kunskap om hur hjärnans sjukdomar och diagnoser drabbar kvinnor annorlunda än män.
Ett kollage där en pojke i svartvitt skriker samtidigt som det flyter bollar runt hans huvud.

NPF-dagen – allas rätt att vara olika

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är starkt kopplade till hur hjärnan arbetar och fungerar och NPF-dagen den 15 mars har instiftats för att uppmärksamma allas rätt till att vara olika.
Kvinna i gul jacka ler mot kameran. Hon står i gatumiljö.

Kungamamman Annsophie – en förkämpe för barns rättigheter

Hjärnfonden vill rikta ett stort och varmt tack till AnnSophie Forsell och övriga aktiva i föreningen Kung Över Livet som gjort ett enormt arbete för att samla in pengar till forskning och sprida kunskap och engagemang för NPF-frågor. De har samlat in otroliga 500 000 kronor till Hjärnfonden sedan starten 2012.
En leende pojke med rödaktigt hår och hans mamma.

Skolan ångestfylld för Alex

Alex är åtta år och älskar superhjältar och Youtube. Han gillar att spela teater och spelar upp filmscener för familjen med stor inlevelse. Här berättar hans mamma Camilla Svendsrud om vägen till en autismdiagnos och kampen för en fungerande skolgång.
En leende pojke och hans leende mamma.

“Mitt liv som mamma till en son med ADHD och Aspergers syndrom har gjort mig både stark och svag”

Casper har ADHD och Aspergers syndrom. Här berättar hans mamma Cicci Meijer om vägen till diagnos och hur livet ställdes på sin spets. 
Caroline Kanestig med sin dotter vendela som har Aspergers syndrom.

Aspergerdiagnosen blev en lättnad

Caroline Kanestig förstod redan när Vendela var liten att hon inte utvecklades som andra barn. När hon fick diagnosen Asperger säger Caroline att det kändes som att en stor sten lossnade samtidigt som att en ny växte fram, oron för framtiden. Läs Carolines gripande berättelse här.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta