Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 3 minuter

Nervceller och gliaceller

Hjärnans funktion vilar på två centrala celltyper. Nervceller skickar signaler, gliaceller ger stöd. Tillsammans bildar de ett system som styr allt från tankar till rörelser och sinnesintryck.

Illustration av nervcellens delar.

Nervceller

Nervceller, eller neuroner, ansvarar för att ta emot, bearbeta och skicka signaler inom nervsystemet. Nervcellerna varierar mycket i form och storlek, men de flesta har en cellkropp, dendriter som tar emot signaler, och ett axon som skickar vidare signaler. Signalerna överförs mellan nervcellerna genom synapser, där elektriska impulser omvandlas till kemiska signaler (neurotransmittorer) som överförs till nästa cell.

Den mänskliga hjärnan har cirka 86 miljarder nervceller. Nervcellerna är de grundläggande enheterna i hjärnan.

När vi talar om nervceller syftar vi oftast på den multipolära nervcellen. En multipolär nervcell, eller neuron, är en typ av nervcell som har flera utskott, där en axon och flera dendriter utgår från cellkroppen. Detta är den vanligaste typen av nervceller i nervsystemet, särskilt i hjärnan och ryggmärgen. Den består av:

  • En cellkropp (soma), som innehåller cellens kärna.
  • Dendriter, korta, förgrenade utskott som utgår från cellkroppen och tar emot signaler från andra nervceller.
  • Ett axon, en förlängning som förgrenar sig och slutar i axonterminaler där nervsignalen överförs till andra celler. Axonets längd kan variera från mikrometerlånga till över en meter hos människor. I axonterminalerna frigörs neurotransmittorer till målceller (nerv-, muskel- eller körtelceller) vid synapser, där signalöverföringen sker.
  • Myelinskidan är ett fettrikt lager som ofta täcker och isolerar axoner och därmed påskyndar överföringen av nervsignalen längs axonerna. Nervcellerna kan vara antingen myeliniserade eller omyeliniserade, beroende på deras funktion och placering i nervsystemet.
  • Ranviers noder är små avbrott i myelinskidan där signalen “hoppar” mellan noderna, vilket möjliggör snabbare signalledning. Signalöverföringshastigheten i myeliniserade nervceller kan uppnå hastigheter på upp till 120 m/s (432km/h).
    Den grå substansen i hjärnan innehåller huvudsakligen nervcellernas cellkroppar och dendriter, och utgör större delen av hjärnbarken (cortex) samt vissa djupare strukturer. Den vita substansen i hjärnan består främst av myeliniserade axoner och utgör större delen av hjärnans inre, under hjärnbarken och runt djupare strukturer.

Gliaceller

Gliacellerna är celler som bildar en stödvävnad för nervceller. Det finns ungefär lika många gliaceller som nervceller. Gliaceller bidrar till nervsystemets funktion, men deras uppgift är inte att skicka elektriska impulser som nervceller gör. Dessa celler har också en näringsmässig, defensiv och rengörande roll för nervcellerna. Det finns två typer av glia: makroglia och mikroglia.

Makroglia

Makroglia består av flera typer av celler som finns både i det centrala nervsystemet, CNS (hjärnan, lillhjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen) och i det perifera nervsystemet, PNS (ganglioner och nerver utanför hjärnan och ryggmärgen).

I CNS finns det astrocyter, oligodendrocyter och ependymala celler.

  • Astrocyter bildar ett nätverk inuti hjärnan som reglerar jonkoncentrationer runt neuroner, förser dem med näringsämnen och hjälper till att reglera bildandet av nya kopplingar mellan neuroner.
  • Oligodendrocyter förbättrar neuronfunktionen genom att omsluta axoner med ett fettlager kallat myelin.
  • Ependymceller producerar den cerebrospinalvätska som skyddar hjärnan inuti skallen.

I PNS finns det schwannceller och satellitceller.

  • Schwannceller har samma uppgift som oligodendrocyter fast i det perifera nervsystemet, de isolerar nerverna utanför hjärnan och ryggmärgen, vilket påskyndar neural signalering.
  • Satellitceller omger nervceller i det perifera nervsystemet och hjälper till att reglera den kemiska miljön. De kan bidra till kronisk smärta. Det beror på att gliala satellitceller genomgår både strukturella och biokemiska förändringar som följd av nervskador. Dessa förändringar påverkar nervcellernas känslighet, vilket i sin tur bidrar till att smärtan uppstår och/eller bibehålls.

Mikroglia

Mikroglia finns i CNS och är hjärnans huvudsakliga “immunceller”. De hjälper till att skydda hjärnan från infektioner och cellulära skador men kan också reglera bildandet av nya neuronala kopplingar.

Porträtt av Sofia Ström Bernad.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta