Vad är adhd? – Lättläst

Adhd är en förkortning av det engelska namnet Attention Deficit Hyperactivity Disorder.

Adhd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF).

Om du har adhd fungerar din hjärna lite annorlunda. Du tar in och bearbetar information på ett annat sätt.

Det kan påverka:

• hur länge du kan hålla fokus
• hur du styr dina impulser
• hur du planerar och organiserar

Adhd är ingen sjukdom. Det har inget med hur smart du är att göra.

I vissa situationer kan adhd vara en styrka. Samtidigt kan det göra vardagen mer krävande.

Forskning visar att adhd ofta är ärftligt. Det har biologiska orsaker.

I Sverige har ungefär:

• 2–3 av 100 vuxna adhd
• 5–7 av 100 barn adhd

Adhd är vanligare hos pojkar och män.

Adhd kan se olika ut. Det är olika hur mycket svårigheter du har.

Svårigheterna kan förändras med åren. Många hittar egna sätt att klara vardagen.

Om du har adhd kan du ofta har svårt med:

• uppmärksamhet och koncentration
• överaktivitet
• impulsivitet.

Uppmärksamhet och koncentration

Du kan:

• ha svårt att hålla fokus
• lätt bli störd
• ha svårt att passa tider
• glömma saker
• ha svårt att göra klart uppgifter
• undvika uppgifter som känns tråkiga
• ha svårt för förändringar

Överaktivitet

Du kan:

• ha många tankar samtidigt
• känna dig rastlös eller stressad
• ha svårt att sitta still

Impulsivitet

Du kan:

• ha svårt att vänta på din tur
• avbryta andra
• säga eller göra saker utan att tänka efter
• ha svårt att styra ditt humör

Det är vanligt att adhd finns tillsammans med andra svårigheter.

Du kan till exempel också ha:

• dyslexi
• andra inlärningssvårigheter
• autism
• språkstörning
• tics eller Tourettes syndrom

En del har också psykisk ohälsa, till exempel depression eller ångest.

Svårigheterna är i grunden lika. Men de kan märkas på olika sätt.

Om du är man/pojke kan du:

• ha svårt att koncentrera dig
• vara impulsiv
• vara överaktiv

Det kan ta längre tid att få diagnos hos kvinnor/flickor.

Om du är kvinna/flicka kan du:

• ha svårt med uppmärksamhet
• vara mindre synligt överaktiv
• känna mer oro eller nedstämdhet

Svårigheterna hos kvinnor/flickor kan vara svårare att upptäcka. Många kvinnor/flickor försöker dölja dem. Därför kan diagnosen dröja.

Adhd innebär både svårigheter och styrkor.

Du kan vara:

• kreativ
• energisk
• initiativrik
• modig

Du kan också ha starkt fokus när du gör något som intresserar dig.

Det finns tre former.

Kombinerad form
Du har stora svårigheter med uppmärksamhet.
Du är också mycket överaktiv och impulsiv.
Detta är vanligast.

Huvudsakligen ouppmärksam form (add)
Du har stora svårigheter med uppmärksamhet.
Du är inte eller bara lite överaktiv.

Läs om add på lätt svenska

Huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv form
Du är mycket överaktiv och impulsiv.
Du har få eller inga svårigheter med uppmärksamhet.
Denna form är vanligare hos yngre barn.

För att få diagnosen adhd gör vården en noggrann utredning. En utredning kan bli aktuell om dina svårigheter gör att vardagen inte fungerar bra.

Vart kan du vända dig?

• Barn 0–5 år: BVC
• Barn i skolålder: skolhälsovården
• Vuxna: vårdcentral

Barn kan remitteras till BUP. Vuxna utreds ofta inom psykiatrin.

Vad ingår i en utredning?

• Samtal och intervjuer
• Kartläggning av din vardag
• Psykologiska tester
• Medicinsk undersökning
• Samlad bedömning
• Skriftligt utlåtande
• Återkoppling

För att få diagnos behöver dina svårigheter:

• ha funnits i minst 6 månader
• ha börjat före 12 års ålder
• ha märkts i minst två miljöer, till exempel hemma och i skolan eller på jobbet
• inte bero på något annat

Om du får diagnos som vuxen

Du kan få diagnos sent i livet.

Kanske förstår du dina svårigheter först när ditt barn får diagnos. Adhd är ofta ärftligt.

Du kan länge ha haft problem i arbete, relationer eller vardag. Du kan också ha haft låg självkänsla eller mått psykiskt dåligt.

Det är viktigt att veta att du kan få hjälp även som vuxen.

Det finns stöd för både barn och vuxna. Behandlingen anpassas efter dina behov.

Kunskap är viktigt

När du förstår vad adhd innebär blir det lättare att hitta bra strategier.

Barn behöver förstå sin diagnos. Föräldrar behöver kunskap för att kunna stötta. Som vuxen behöver du också förstå dina svårigheter. Ibland kan information och utbildning vara tillräckligt.

Psykologiskt stöd

Du kan få behandling, till exempel:

• KBT (kognitiv beteendeterapi)
• DBT (dialektisk beteendeterapi)

Du får träna nya färdigheter, enskilt eller i grupp. Barn kan få stöd i grupp. Föräldrar kan få föräldrastöd.

Kognitivt stöd

Du kan använda hjälpmedel, till exempel:

• appar
• scheman
• påminnelser
• tydliga kalendrar

Läkemedel

Både barn och vuxna kan få läkemedel. Läkemedel ges tillsammans med annat stöd. De kan göra det lättare att koncentrera sig och minska impulsivitet.

Förskola och skola

Barn har rätt till stöd. De behöver ofta:

• tydlig struktur
• lugn miljö
• tydliga instruktioner
• förståelse

Samarbete mellan hem och skola är viktigt.

Arbete och studier

Vuxna kan få stöd i arbetslivet. Tydliga arbetsuppgifter fungerar ofta bra.
Arbetsförmedlingen kan hjälpa. På högskolor och universitet finns samordnare för studenter med funktionsnedsättning.

Stöd i vardagen

Du kan få stöd från kommunen, till exempel:

• hjälp i hemmet
• boendestöd
• kontaktfamilj

Du kan ha svårt med:

• struktur
• tider
• ekonomi
• känslor

Stöd från personer som förstår dig gör stor skillnad.

Missbruk och beroende

Om du har adhd har du större risk för missbruk. Det finns hjälp och behandling att få.

Forskning visar att hjärnan fungerar lite annorlunda om du har adhd. Adhd är till stor del ärftligt.
Men även miljöfaktorer kan påverka.

Till exempel:

• låg födelsevikt
• alkohol under graviditeten
• vissa miljögifter

*Den här texten är bara till för att ge information.
Den ska inte användas för att ställa diagnos eller ge behandling.
Du kan läsa mer på 1177 Vårdguiden.
Om du har frågor om hälsa eller sjukdom ska du kontakta vården.