Text: Emelie Bäckelin
Vetenskaplig redaktör och skribent
Lästid: 3 minuter
Framtidens alzheimervård – så tar vi vara på forskningens framsteg
Alzheimers sjukdom är en dödlig folksjukdom som förändrar livet för tiotusentals människor varje år. Samtidigt sker just nu ett avgörande skifte inom forskningen – nya metoder för diagnos, behandling och prevention är på väg in i vården. För att dessa genombrott ska göra nytta där de behövs som mest, krävs tydliga prioriteringar och strukturella förändringar. Därför har Hjärnfonden tagit fram en konkret reformagenda med fem fokusområden för framtidens alzheimervård.
Hjärnfonden är en av Sveriges största oberoende finansiärer av alzheimerforskning. Med våra reformförslag vill vi bidra till att nya vetenskapliga framsteg når patienterna – och samtidigt skapa förutsättningar för fortsatt utveckling. Arbetet bygger på dialoger med forskare, beslutsfattare och patientrepresentanter.
Reformagendan går att ladda ned i sin helhet nedan, men här är en kort sammanfattning av de fem områden som vi anser måste prioriteras.
1. Forskning och implementering
Svensk forskning har spelat en nyckelroll i utvecklingen av de behandlingar som nu är på väg in i vården. Men för att nästa generations innovationer ska bli verklighet krävs långsiktiga satsningar.
Hjärnfonden föreslår:
- Öka basanslagen till grundforskning och bygg långsiktiga translationella miljöer där nya forskningsrön kan drivas vidare mot klinisk nytta.
- Etablera en nationell struktur för kliniska studier som möjliggör samarbete mellan vårdgivare, akademi och företag – med tydliga mål, indikatorer och effektiv patientrekrytering.
- Stärk deltagandet i forskning genom att ge vårdpersonal rätt förutsättningar och patienter tydliga vägar in i kliniska studier.
Forskning är inte bara en investering i framtiden – den gör konkret skillnad redan idag.
2. Tidig och korrekt diagnos
Nya diagnostiska verktyg – som blodbaserade biomarkörer och AI-stödd bildanalys – gör det möjligt att upptäcka alzheimer tidigare än någonsin. Men tillgången till utredning och specialistvård är ojämlik och ofta otillräcklig.
Hjärnfonden föreslår:
- Nationell uppföljning av vårdförloppet för kognitiv svikt.
- Kompetenslyft i primärvården.
- Förberedelser för att införa screening av riskgrupper.
- Införande av ny diagnostik i primärvården.
Tidiga insatser är avgörande – både för individen och för samhället.
3. Tidigt stöd och rätt behandling
Även i väntan på bot finns mycket att göra för att bromsa sjukdomsförloppet och stärka livskvaliteten. Personcentrerat stöd och multiprofessionella team behöver bli standard, inte undantag.
Hjärnfonden föreslår:
- Stärka samordningen mellan vård, kommun och socialtjänst.
- Diskussioner om nya finansieringsmodeller.
- Ge anhöriga bättre förutsättningar genom tydligare riktlinjer och riktade stödinsatser.
Stöd ska finnas från dag ett – ingen ska lämnas ensam med sin diagnos.
4. Kunskap och attityder
Alzheimers sjukdom är fortfarande belagd med stigma och missuppfattningar. Kunskapen är låg – både bland allmänheten och i vården – och alltför många får sin diagnos för sent.
Hjärnfonden föreslår:
- Ett särskilt fokus på alzheimer inom folkhälsa och utbildning.
- Utforma samhällen som stärker hjärnhälsan – genom sociala ytor, god arbetsmiljö och tillgång till utbildning.
- Öka kunskapen om Alzheimers sjukdom och minska det stigma som hindrar tidiga insatser.
Alzheimer är inte en naturlig del av åldrandet – det är en sjukdom som kan påverkas.
5. Ledning och styrning
För att framtidens alzheimervård ska bli verklighet krävs både nationell samordning och tydligare ansvarsfördelning.
Hjärnfonden föreslår:
- Ett nationellt kunskapscentrum för Alzheimers sjukdom som samlar expertis, sprider kunskap och driver implementering i vård och samhälle.
- Utveckla den nationella strategin med tydlig ansvarsfördelning, mätbara mål och fokus på hur förändring ska ske i praktiken.
- Koppla resurser till strategins mål och inför årlig uppföljning med indikatorer för hur regioner och kommuner lever upp till ansvaret.
Det räcker inte att ha en strategi – den måste kunna följas upp och utvecklas.
Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen
Emelie Bäckelin
Vetenskaplig redaktör och skribent
