Hjärnfonden
Ge en gåva

Stressforskaren Ulla Peterson: Samtalsstöd kan förebygga stress

Ulla Peterson vid Linnéuniversitet forskar på om det går att förebygga stress. Hon har nyligen presenterat en rapport som visar att det går att minska utmattning, stress och ångest genom att låta medarbetare delta i kollegiala samtalsgrupper.

Ulla Petersson, Stressforskare och universitetslektor vid Linnéuniversitetet

Forskaren Ulla Peterson började intressera sig för stress redan under 90-talet när sjukskrivningstalen på grund av utmattningssyndrom började skjuta i höjden. Hon har nyligen avslutat ett samarbetsprojekt med Sveriges Kommuner och Landsting, där reflekterande kollegiala samtalsgrupper har testats som en metod för att förebygga stress och utmattning. Metoden bygger på att personer i riskzonen får samtala i grupp med andra från samma yrkeskategori och med liknande erfarenheter.

Deltagarna får bestämma innehåll

Grupperna som består av 5–8 deltagare träffas två gånger i veckan, under elva veckors tid. Med vid samtalen är en utbildad handledare som stödjer gruppen i diskussionerna. Syftet med samtalen är att deltagarna ska hitta förebyggande åtgärder och strategier för att bättre kunna hantera sin situation. De kan också ge varandra stöd och utbyta erfarenheter. Grupperna får tillsammans bestämma vad de vill prata om när de träffas.

– Stress är ett komplext fenomen med många olika orsaker. Därför finns inga förutbestämda ämnen som grupperna ska diskutera, utan de får själva vara delaktiga i att formulera vad de tror är orsaken. Utifrån det formulerar grupperna sedan egna teman som diskuteras, säger Ulla Peterson.

Olika teman som har kommit upp under diskussionerna har varit personliga faktorer som att sätta gränser, återhämtning, ensamhet, balans och hälsa. Men det har också handlat om frågor utanför det personliga planet så som klimatet på arbetsplatsen, ledarskap och relationen till kollegorna.

Flera positiva effekter

Utvärderingen som Ulla Peterson publicerat, baseras på en enkätundersökning som gjorts efter sista gruppdiskussionen samt ett antal månader efter. Deltagarna rapporterade lägre grad av utmattning, ångest och depressiva symtom. De upplevde också en lindning av stressymtom, ökad medvetenhet och insikt om sin situation och att de hade fått mer tid för reflektion. Dessutom noterades vissa sekundära effekter:

– Det som har diskuterats i grupperna har varit utifrån individen perspektiv, men samtidigt har frågor som rör verksamheten kommit upp. Handledarna har fört frågorna vidare, vilket har haft en spill over-effekt till organisationen och gjort att de har kunnat jobba vidare med frågorna på arbetsplatsnivå.

Ulla Peterson fortsätter:

– Sammantaget verkar de kollegiala samtalsgrupperna ha slagit väl ut och vi har fått positiva utvärderingar från både handledare och deltagare. Vi ser att det har betytt mycket för dem att vara med, vilket är väldigt roligt för oss!

Kan få bred användning

Hittills har samtalsgrupperna testats på yrkesgrupper som förskolelärare, barnskötare, socialassistenter i tolv kommuner och två landsting och regioner. Metoden har tidigare också testats i ett landsting där olika yrkeskategorier deltog och även där upplevde deltagarna bättre hälsa och mindre krav/stress i arbetet efter deltagandet jämfört med en kontrollgrupp. De beskrev ökad delaktighet och ökade utvecklingsmöjligheter i arbetet och att stödet på arbetsplatsen hade ökat efter deltagande i gruppen.

– Men metoden kan även användas för andra yrkesgrupper. Det enda som behövs är en lokal och en utbildad handledare, vilket gör metoden relativt billig och enkel att sprida. Om möjligheterna Det har varit stor efterfrågan på handledarutbildning efter att slutrapporten publicerades. Flera handledarutbildningar har också genomförts och ytterligare utbildningar planeras till hösten. Att arbeta förebyggande för att lindra/förhindra stress och utmattning känns angeläget eftersom det medför mycket onödigt lidande för den enskilde individen, men det får också negativa konsekvenser för arbetsplatsen och för samhället i stort. Då resultatet hittills har varit positivt i de kommuner och landsting där den testats är min förhoppning att metoden kan spridas även till andra verksamhetsområden och komma fler människor till del.

 

Ulla Petersson, Stressforskare och universitetslektor
vid Linnéuniversitetet (Foto: Gun Hjortryd)

Referenser

Peterson, U., Bergström, G., Samuelsson, M., Åsberg, M. & Nygren, Å. (2008). Reflecting peer-support groups in the prevention of stress and burnout: randomized controlled trial. Journal of Advanced Nursing, 63 (5), 506-516.

Slutrapporten finns att läsa på SKL:s hemsida
https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/forebygga-och-forkorta-sjukskrivningar/kollegiala-samtalsgrupper-reflekterande-samtal-med-kollegor/

 

Relaterat

Han vill stoppa MS innan försämringen tar fart

Forskaren och neurologen Fredrik Piehl undersöker vad som driver sjukdomens långsiktiga försämring – och hur behandlingen kan bli mer träffsäker för varje individ.
Läs mer

Ny karta över hjärnan ger hopp vid MS

Ny forskning från Karolinska Institutet och Yale, finansierad av Hjärnfonden, visar hur hjärnan utvecklas efter födseln och hur samma biologiska program kan aktiveras vid inflammation senare i livet. Fynden ger nya ledtrådar till sjukdomar som MS.
Läs mer

Många skulle ha glädje av ett genombrott

Depression är en av de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår. I Sverige leder sjukdomen till större samhällskostnader än cancer. Ändå saknas riktigt bra behandlingar. Här berättar professor Magnus Ingelman-Sundberg om sitt arbete.
Läs mer

Upptäckt ger hopp om nya behandlingar mot glioblastom

Glioblastom är en av de mest aggressiva formerna av hjärntumör. Nu har forskare upptäckt att ett visst enzym – NDST1 – spelar en nyckelroll i hur tumörcellerna beter sig. Studien är finansierad av Hjärnfonden.
Läs mer
Porträtt på Kaj Blennow

Nyfödda har höga nivåer av alzheimermarkör

Ett protein som används för att upptäcka Alzheimers sjukdom visar sig vara naturligt förhöjt hos nyfödda barn. Det kan förändra hur vi förstår hjärnans utveckling – och ge nya ledtrådar till framtida behandlingar.
Läs mer

Med AI och superdatorer i jakten på framtidens hjärnläkemedel

Hur designar man ett läkemedel innan det finns? Forskaren Jens Carlsson vid Uppsala universitet har fått Hjärnfondens forskningsbidrag för sin banbrytande studie av receptorn TAAR1 – ett nytt och hett spår i kampen mot Parkinsons sjukdom och schizofreni.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta