Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 2 minuter

Hormoner, stress och ångest – sambandet kartläggs

Forskaren Daniela Calvigioni vill ta reda på varför tonåringar är extra känsliga för stress och vilka hjärnkretsar som orsakar kronisk ångest. Målet är att hitta nya sätt att behandla obalans i hjärnan vid psykiatriska problem.

Porträtt av Daniella Calvigioni.

Ångest är ett globalt hälsoproblem som drabbar ungefär 30 procent av vuxna någon gång i livet. För många leder det till en betydande försämring av livskvaliteten.

Kvinnor löper dubbelt så hög risk som män att utveckla kronisk ångest, delvis på grund av en ökad känslighet för stress redan i ung ålder – en känslighet som är som störst under tonåren. Stress och negativa livshändelser under denna tid är kritiska riskfaktorer för bestående förändringar i beteende och utveckling av kroniska ångesttillstånd.

Insulära cortex

Insulära cortex, eller insula, är en del av hjärnan som ligger djupt inuti hjärnbarken, dold mellan pannloben och tinningloben. Den spelar en viktig roll i att koppla samman kroppens inre tillstånd med känslor och beteenden.  

Östrogenets roll

Daniela Calvigioni är biträdande lektor vid insitutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Hennes forskningsprojekt är ett av dem som fick finansiering av Hjärnfonden 2024.

– Jag vill utforska hur östrogenkänsliga kretsar i insulära cortex påverkar känslobearbetning och stressinducerade ångesttillstånd, särskilt under tonåren.

Östrogen påverkar hjärnans känsloreglering, och förändringar i östrogennivåerna kan öka risken för ångest, särskilt under hormonella omställningar.

De exakta hjärnkretsarna och molekylära mekanismerna bakom stresskänslighet är fortfarande okända, vilket begränsar vår förmåga att utveckla effektiva behandlingar för kronisk ångest. Daniela Calvigioni vill fylla den här kunskapsluckan genom att identifiera de neurala vägar och cellprocesser som avgör olika individers sårbarhet och motståndskraft.

Hur nervceller bidrar till känslor

Sedan tidigare har hon upptäckt en hjärnkrets som är känslig för hormoner i insulära cortex, en hjärnregion som förändrats hos patienter med ångest. Insulära cortex har den unika förmågan att kontrollera kroppens tillstånd, exempelvis hjärtslag, rädsla och andra känslor.

– Men insulära cortex roll vid stressrelaterade psykiska tillstånd och dess interaktion med hormonella signaler är fortfarande till stor del outforskad. Nu vill jag kartlägga hur olika grupper av neuroner i detta område bidrar till känslobearbetning. Särskilt under tonåren när hormonella förändringar och miljömässiga påfrestningar formar hjärnans långsiktiga funktion.

Det ska hon göra genom att undersöka hur östrogenkänsliga nervceller i insulära cortex kommunicerar med andra hjärnområden, hur hormonella förändringar påverkar deras aktivitet och hur stress tidigt i livet kan störa dessa processer och öka risken för psykiatriska tillstånd i vuxen ålder.

– Det övergripande målet är att avslöja mekanismerna bakom tonåringars ökade känslighet för stress och identifiera nya behandlingsmål för att hantera psykiatriska störningar.

Daniela Calvigionis forskningsprojekt “Hjärnans kretsar av stressinducerad ångest hos ungdomar” finansieras av Team Rynkeby Skolloppet och Hjärnfonden. 

 

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

Den här webbplatsen är skyddad av reCAPTCHA och Googles integritetspolicy och användarvillkor gäller. När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt Hjärnfondens integritetspolicy.

Porträtt av Sofia Ström Bernad.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Relaterat

Eva Hedlund

Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas

Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.
Läs mer
Caroline Ingre

ALS ökar med 2 procent per år

Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.
Läs mer

Genterapi kan bli nytt vapen mot återfall i medulloblastom

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny behandlingsstrategi som riktar in sig på de tumörceller som orsakar återfall av medulloblastom, den vanligaste elakartade hjärntumören hos barn.
Läs mer

Nervceller i hjärnstammen kan bana väg för bättre viktläkemedel 

Forskare i Göteborg har identifierat en grupp nervceller i hjärnstammen som styr hur semaglutid påverkar aptit och vikt.
Läs mer

Nya ledtrådar till sporadisk ALS

Ny forskning från Umeå universitet visar att genetiska förändringar som uppstår i enstaka nervceller under livet kan bidra till att orsaka sporadisk ALS.
Läs mer

Tidig debut av depression kan kopplas till ökad självmordsrisk

Depression som börjar tidigt i livet är mer ärftlig och innebär större risk för självmordsförsök än depression som börjar senare. Det visar en studie från Karolinska Institutet.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta