Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 2 minuter

Hormoner, stress och ångest – sambandet kartläggs

Forskaren Daniela Calvigioni vill ta reda på varför tonåringar är extra känsliga för stress och vilka hjärnkretsar som orsakar kronisk ångest. Målet är att hitta nya sätt att behandla obalans i hjärnan vid psykiatriska problem.

Porträtt av Daniella Calvigioni.

Ångest är ett globalt hälsoproblem som drabbar ungefär 30 procent av vuxna någon gång i livet. För många leder det till en betydande försämring av livskvaliteten.

Kvinnor löper dubbelt så hög risk som män att utveckla kronisk ångest, delvis på grund av en ökad känslighet för stress redan i ung ålder – en känslighet som är som störst under tonåren. Stress och negativa livshändelser under denna tid är kritiska riskfaktorer för bestående förändringar i beteende och utveckling av kroniska ångesttillstånd.

Insulära cortex

Insulära cortex, eller insula, är en del av hjärnan som ligger djupt inuti hjärnbarken, dold mellan pannloben och tinningloben. Den spelar en viktig roll i att koppla samman kroppens inre tillstånd med känslor och beteenden.  

Östrogenets roll

Daniela Calvigioni är biträdande lektor vid insitutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Hennes forskningsprojekt är ett av dem som fick finansiering av Hjärnfonden 2024.

– Jag vill utforska hur östrogenkänsliga kretsar i insulära cortex påverkar känslobearbetning och stressinducerade ångesttillstånd, särskilt under tonåren.

Östrogen påverkar hjärnans känsloreglering, och förändringar i östrogennivåerna kan öka risken för ångest, särskilt under hormonella omställningar.

De exakta hjärnkretsarna och molekylära mekanismerna bakom stresskänslighet är fortfarande okända, vilket begränsar vår förmåga att utveckla effektiva behandlingar för kronisk ångest. Daniela Calvigioni vill fylla den här kunskapsluckan genom att identifiera de neurala vägar och cellprocesser som avgör olika individers sårbarhet och motståndskraft.

Hur nervceller bidrar till känslor

Sedan tidigare har hon upptäckt en hjärnkrets som är känslig för hormoner i insulära cortex, en hjärnregion som förändrats hos patienter med ångest. Insulära cortex har den unika förmågan att kontrollera kroppens tillstånd, exempelvis hjärtslag, rädsla och andra känslor.

– Men insulära cortex roll vid stressrelaterade psykiska tillstånd och dess interaktion med hormonella signaler är fortfarande till stor del outforskad. Nu vill jag kartlägga hur olika grupper av neuroner i detta område bidrar till känslobearbetning. Särskilt under tonåren när hormonella förändringar och miljömässiga påfrestningar formar hjärnans långsiktiga funktion.

Det ska hon göra genom att undersöka hur östrogenkänsliga nervceller i insulära cortex kommunicerar med andra hjärnområden, hur hormonella förändringar påverkar deras aktivitet och hur stress tidigt i livet kan störa dessa processer och öka risken för psykiatriska tillstånd i vuxen ålder.

– Det övergripande målet är att avslöja mekanismerna bakom tonåringars ökade känslighet för stress och identifiera nya behandlingsmål för att hantera psykiatriska störningar.

Daniela Calvigionis forskningsprojekt “Hjärnans kretsar av stressinducerad ångest hos ungdomar” finansieras av Team Rynkeby Skolloppet och Hjärnfonden. 

 

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt vår integritetspolicy.

Porträtt av Sofia Ström Bernad.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Relaterat

Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer

Ny forskning om vad som händer i hjärnan vid autism

Hur förändras signalerna i hjärnan när vi lär oss något nytt – och vad händer när de fungerar annorlunda vid autism? Forskare vid Karolinska Institutet undersöker de signalvägar som gör att nervceller kan lagra ny information.
Läs mer
Fernando Gonzalez Ortiz i labbet.

Höga nivåer av alzheimerprotein hos nyfödda förbryllar

Proteinet tau används i dag som en viktig markör för Alzheimers sjukdom. Höga nivåer kopplas till skador i hjärnan och minnesförlust. Samtidigt visar ny forskning att samma protein finns i ännu högre nivåer hos helt friska nyfödda.
Läs mer

Så kan hjärnans signaler förklara ångest vid autism

När vi känner oro och ångest är det hjärnans signaler som styr. Forskare vid Karolinska Institutet undersöker nu hur dessa signaler samverkar – och hur förändringar i dem kan bidra till ångest vid autism.
Läs mer
Porträtt av Anna Överby Wernstedt.

Hur tar sig TBE-viruset in i hjärnan?

Virus som sprids via fästingar och myggor kan orsaka allvarliga infektioner hos både djur och människor. Flera av dem har utvecklat en särskild förmåga att angripa det centrala nervsystemet. Ett av dessa är det fästingburna TBE-viruset.
Läs mer
Gruppbild på forskargruppen.

Ny väg mot skonsammare behandling av hydrocefalus

Med stöd från Hjärnfonden undersöker forskaren Niklas Ortenlöf hur nervsystemet kan påverka hjärnans vätskebalans – med målet att på sikt minska behovet av hjärnkirurgi vid hydrocefalus.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta