Hjärnfonden
Ge en gåva

Daniela Calvigioni (i mitten), Janos Fuzik (tv), och Pierre Le Merre (th) ledde studien. Daniela Calvigioni är en av Hjärnfondens postdoktorala stipendiater.

Nervceller som kan kopplas till långvarig stress

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en grupp nervceller i hjärnan som är involverade i att skapa negativa känslor och långvarig stress hos möss. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.

Det har tidigare varit okänt vilka nätverk i hjärnan som ger upphov till negativa känslor, så kallad aversion, och långvariga stresstillstånd.

Nu har forskarna Konstantinos Meletis och Marie Carlén – tillsammans med sina forskarteam – kunnat kartlägga en specifik nervcellsbana hos möss som går från hypotalamus till habenula i hjärnan och som styr negativa känslotillstånd.

I studien använde forskarna flera avancerade tekniker, bl a optogenetik, en metod som bygger på en kombination av genetisk modifiering och ljus för att kontrollera specifika händelser i utvalda celler. Enskilda nervceller i hjärnan modifieras med en gen som producerar ett ljuskänsligt protein. De celler som modifierats kan därefter genom ljuspåverkan, slås av eller på som en strömbrytare.

I det här fallet aktiverade forskarna den aktuella nervcellsbanan då mössen gick in i ett specifikt rum. Mössen började snart undvika rummet, trots att det egentligen inte fanns någonting där, ett tecken på att mössen upplevde obehagskänslor.

– Det är otroligt spännande att nu förstå vilken typ av nervcell i banan som styr aversion. Kan vi förstå hur negativa signaler i hjärnan skapas så kan vi också hitta mekanismerna bakom affektiva sjukdomar som depression. Det öppnar för helt nya läkemedelsbehandlingar, säger Konstantinos Meletis, professor vid institutionen för neurovetenskap.

Känsliga för östrogen

Ett annat intressant fynd är att de här nervcellerna har receptorer för östrogen vilket skulle kunna förklara varför kvinnor som grupp är mer stresskänsliga än män.

När han- och honmöss utsattes för samma milda störningsmoment utvecklade honmössen långvarigt stresstillstånd, medan hanmössen inte påverkades i samma utsträckning.

– Det är sedan länge känt att ångest och depression är vanligare hos kvinnor än hos män, men det har inte funnits någon biologisk mekanism som kan förklara det. Nu har vi funnit en mekanism som åtminstone kan förklara dessa könsskillnader hos möss, säger Marie Carlén, professor vid institutionen för neurovetenskap

Daniela Calvigioni, Janos Fuzik, och Pierre Le Merre ledde studien. Daniela Calvigioni är en av Hjärnfondens stipendia

Pressmeddelande från KI

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Kollage för att bildsätta julstress på arbetsplatsen och hemmet. Ett utklippt ansikte med ett paket, en tomteluva, dator och diagrampil bakom.

9 tips: Minska stressen på jobbet i jul 

Att känna sig stressad under årets slut och inför julen är det inte konstigt. Var femte svensk tycker att december är årets mest hektiska månad.  
Semestern kan bidra till stress, både ekonomisk och energimässigt. Men det finns sätt att undvika stressen.

Fem saker som minskar din semesterstress

Semestern – en tid för välförtjänt vila. Men för många också en tid fylld av förväntan, stram planering och social samvaro. Något som kan komma med en prislapp, både ekonomiskt och energimässigt, vilket riskerar leda till ökad stress snarare än återhämtning.
Ett kollage med en kvinna som ligger på en kudde och gammal dator mot beige bakgrund

Våra tio mest lästa artiklar 2022

2022 var året då forskningen om Alzheimers sjukdom tog ett stort kliv framåt, vi fick upp ögonen för hur ohälsosam stress påverkar oss och ALS blev en diagnos som vi pratade mycket om. Det är tydligt att hjärnan aldrig slutar fascinera oss. Här har vi listat våra tio mest lästa artiklar under 2022.
hjärnfonden-kristina-glise

Så förebygger du för hög stressbelastning

För 25 år sedan började sjukskrivningarna i samhället öka markant. Det som framför allt ökade var sjukskrivning för psykisk ohälsa, ofta sammankopplad med för hög stressbelastning på jobbet. Idag sjukskrivs ungefär 70 000 personer av just stressrelaterad psykisk ohälsa.
Fem män poserar i vinterkläder.

De skidar mot den farliga stressen

Fyra småbarnspappor som alla på olika sätt upplevt stressrelaterad ohälsa men som är gröngölingar i skidspåret. Nu siktar de på att ta sig igenom Vasaloppet den 27 februari – allt för forskningen om stress
Porträtt på Katarina Krzyzinska

Katarina 43: “Jag trodde jag kunde planera bort en utmattning”

Katarina hade ett fantastiskt arbete, jobbade stenhårt 70 timmar i veckan och hade sociala aktiviteter nästan varje kväll. Livet lekte men på nätterna kom attacker av panikångest. När hennes chef tog ifrån henne jobbdatorn och skickade henne till läkaren blev hon arg på sig själv och skämdes. Hur kunde hon ha låtit det gå så långt? Och vem var hon utan sitt jobb?
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta