Vad är Afasi?

Att ha afasi innebär att man har svårt med språket efter en hjärnskada. Man har svårt att prata, skriva och/eller att förstå vad andra säger eller att förstå skrivet språk.

Det finns mycket man kan göra och det finns olika hjälpmedel man kan använda för att få livet att fungera bättre.

Vilka är symtomen på afasi?

Afasi ser mycket olika ut från patient till patient. Gemensamt är att språkfunktioner är drabbade.

Språkförmågan kan påverkas på olika sätt.

Dessa symtom är vanliga vid afasi:

• Alla med afasi har svårt att hitta rätt ord. 
• Parafasier – man byter ut ord och bokstäver. Det är vanligt att ”ja” i stället blir ”nej”.
• Har svårt att komma på egennamn.
• Har svårt att tolka och förstå vad andra säger. 
• Har svårt att förstå vad man läser.
• Har svårt att formulera och stava text i skrift. 
• Agrammatism/dysgrammatism – svårigheter att bilda korrekta meningar.
• För en del är det även svårt att känna igen siffror och att räkna.

Den första tiden efter en stroke är det mycket vanligt att man har svårt att förstå vad folk säger. Detta brukar bli lättare allt eftersom och för en del kan besvären gå över helt. Det kan också vara svårt för folk i omgivningen att förstå vad man själv vill säga.

Att prata

Det är vanligt att det känns svårt att börja prata. Ibland kan man behöva stöd av någon som hjälper till att säga de första ljuden i ett ord

Svårigheter att hitta rätt ord

För den som har afasi kan det ibland vara svårt att hitta rätt ord, även om talet i övrigt flyter på. Det kan hända att man säger fel ord, byter ut ljud eller använder ord som inte finns, vilket kan göra det svårt för andra att förstå. Ibland kommer orden snabbt och utan paus, men innehåller uttryck som inte passar in i sammanhanget.

En del märker själva när det blir fel och försöker rätta sig. Andra uppfattar inte att orden inte stämmer och tror att de säger det de tänkt. Det kan leda till förvåning eller frustration, särskilt om omgivningen inte förstår vad som menas.

Upprepning av ord

Det är vanligt att upprepa ett visst ord, särskilt i början. Man kanske säger ”ja” när man egentligen menar ”nej” – eller tvärtom – till exempel när man svarar på frågor. Det sker inte medvetet, utan är en del av språksvårigheterna.

Namn och siffror kan vara extra svårt

Att säga namn på närstående kan vara särskilt utmanande. Det kan också vara svårt att få fram siffror, som telefonnummer eller personnummer. Det är viktigt att komma ihåg att detta inte handlar om minnesförlust, utan om att orden finns där men är svåra att få fram just då.

Tolka och förstå

Efter en stroke med afasi är det vanligt att ha svårt att förstå vad andra säger. Det här beror på att hjärnan har svårt att tolka det som hörs, både från andra och från en själv. Det kan kännas förvirrande, både för den som har afasi och för omgivningen.

Att läsa

Det kan vara svårt att läsa eller att förstå det man läser. Man kanske inte känner igen bokstäver eller ord, eller har svårt att koppla dem till deras betydelse.

Besvären kan se olika ut från person till person. En del har svårt att läsa överhuvudtaget, medan andra kanske bara hoppar över ord eller läser fel på enstaka ställen. Svårigheterna kan också variera från dag till dag.

Stava och formulera meningar

Förmågan att stava är påverkad hos de flesta som får afasi. Ibland byts bokstäver ut mot varandra, och ibland kan hela ord falla bort. Det är också vanligt att fastna i ett ord eller en stavelse och upprepa den flera gånger i texten.

Om afasi

Afasi är en språkstörning på grund av en hjärnskada. Hjärnskadan är oftast en stroke men kan även vara en traumatisk hjärnskada eller bero på en hjärntumör eller en infektion.

Cirka 30 procent av alla patienter med stroke får afasi. När man har afasi sitter hjärnskadan nästan alltid på vänstra sidan av hjärnan.

Att ha afasi innebär att man har svårt att prata, skriva och/eller att förstå vad andra säger eller att förstå skrivet språk. Ofta är de kognitiva förmågorna oförändrade.

Hur påverkas man av afasi?

Hur afasin påverkar skiljer sig från person till person. Någon kan ha små besvär att hitta ord som omgivningen knappt märker, medan någon annan kan ha mycket svårt med alla språkliga funktioner. Livet påverkas också på olika sätt för olika personer.

Hur man använt språket innan man blev sjuk har stor betydelse. Det blir en betydande livsförändring om man innan sjukdomen dagligen läst böcker, skrivit e-post, löst korsord och pratat med många personer. Att plötsligt i samband med en hjärnskada få svårt att kommunicera kan innebära ett stort handikapp.

Det brukar dock gå att hitta nya sätt att kommunicera på.

Andra vanliga följder vid afasi

Många som har afasi upplever också andra svårigheter som påverkar vardagen. Dessa kan se olika ut från person till person, men några vanliga exempel är:

Kognitiva svårigheter

Utöver språket kan även andra delar av hjärnans funktion vara påverkade. Det kan handla om hjärntrötthet, svårigheter med koncentration, minne eller att ta initiativ. Även förmågan att tolka sociala signaler och sammanhang – det som kallas pragmatisk förmåga – kan vara nedsatt.

Fysiska begränsningar

En del får en förlamning i ena kroppshalvan (halvsidesförlamning), vilket kan påverka funktionen i arm, hand eller ben. Det kan innebära behov av rullstol, rollator eller andra gånghjälpmedel.

Psykisk ohälsa

Att förlora delar av sitt språk och sin självständighet kan vara mycket känslomässigt påfrestande. Många upplever nedstämdhet, oro eller i vissa fall depression. Det är viktigt att ta dessa känslor på allvar och söka stöd vid behov.

Det är vanligt att drabbas av depression och annan psykisk ohälsa till följd av en stroke. Personer med afasi som haft en stroke löper ännu större risk att drabbas av psykisk ohälsa. Omkring 60 procent av alla personer med afasi efter stroke får depression.

Medicinska tillstånd

Vissa får epilepsi som en följd av hjärnskadan, till exempel efter en stroke eller en hjärntumör. Det är något som kan kräva medicinsk behandling och uppföljning.

Hur diagnosticeras afasi?

Afasi diagnostiseras vanligtvis genom en kombination av medicinsk bedömning och språklig utredning. Här är en översiktlig beskrivning av hur det går till:

• Om de språkliga svårigheterna har kommit gradvis, under en längre tid, kan man bli undersökt av en läkare på en vårdcentral. Beroende av vad undersökningen visar kan läkaren skriva en remiss till en logoped för vidare utredning.
• Logopeden gör en grundlig utredning av förmågan att kommunicera, hur vardagen påverkas hos den drabbade samt vilka behov som finns. Man får göra flera olika tester som visar till exempel hur du läser, hör, pratar och skriver.
• Om man kommer till en akutmottagning på grund av akuta symtom utreds man av en läkare. Om det visar sig att det rör sig om en hjärnskada, exempelvis en stroke, läggs man in på sjukhus för fler undersökningar och vidare behandling.

Behandling och hjälp

Om afasin beror på stroke brukar afasin förbättras spontant i takt med att hjärnan läker. För att fortsatt förbättra språkfunktionen kan man få hjälp av en logoped.

Behandlingen går ut på att förbättra den språkliga förmågan hos den drabbade och att kompensera för nedsatt tal-och språkförmåga.

Logopeden försöker även hjälpa de närstående att utveckla och hitta sätt att underlätta kommunikationen för den som har afasi. Man kan kommunicera med hjälp kroppsspråk, gester, skrivna ord och bilder.

Det finns en rad olika hjälpmedel som kan vara till nytta för den som har afasi.

Några exempel:

• talsyntes
• läspenna
• en talande klocka med minnesstöd.
• olika programvaror för läsplatta och mobil, där flera funktioner är samlade
• bildstöd är till hjälp för många och kan exempelvis användas för att strukturera dagens eller veckans aktiviteter eller påminna om hur något fungerar. En arbetsterapeut kan hjälpa till med tips om hjälpmedel i vardagen

Övriga faktorer som har betydelse för rehabiliteringen är skadans utbredning i hjärnan samt motivation och ork hos den drabbade.

Hur påverkar afasi vardagen?

Afasi innebär att förmågan att tala, förstå, läsa eller skriva är nedsatt – vilket kan göra vanliga situationer i vardagen svårare än tidigare. För många påverkar det både det praktiska livet och det känslomässiga välbefinnandet.

Kommunikation

Att inte kunna uttrycka sig som tidigare eller förstå vad andra säger kan skapa frustration, oro eller känslan av att bli missförstådd. Det kan bli svårt att:

• föra samtal i sociala sammanhang

• delta i möten eller telefonsamtal

• ställa frågor, förklara behov eller uttrycka åsikter

Självständighet

Afasin kan göra det utmanande att sköta ärenden som kräver språkförmåga, till exempel:

• läsa post eller instruktioner

• följa med i nyheter eller texter

• fylla i blanketter eller formulär

• använda teknik, som sms, mejl eller appar

Relationer

Svårigheter att kommunicera påverkar ofta samspelet med andra. Vänner och anhöriga kanske inte alltid förstår vad som menas, vilket kan leda till missförstånd eller social isolering. Samtidigt finns det ofta goda möjligheter att hitta nya sätt att kommunicera – med tålamod och stöd från omgivningen.

Forskning om afasi

Forskning pågår kring psykisk ohälsa hos personer med afasi efter stroke för att kunna ge ett bättre omhändertagande och få större kunskap och erfarenheter om behovet avseende psykisk ohälsa hos personer med afasi efter stroke och deras närstående.⁵

Visste du att

• … cirka 7–10 000 personer får afasi varje år i Sverige?
• … trots att strokefallen har minskat de senaste årtiondena i höginkomstländer, har inte andelen som får afasi minskat? 
• … det är lika stor andel män och kvinnor som insjuknar i afasi (efter stroke)? 

Afasiförbundet
Den som har afasi kan vända sig till Afasiförbundet för råd och stöd. Det är en patientförening som arbetar för att förbättra livssituationen för personer med afasi eller språkstörning och deras anhöriga.

Referenser:

• 1177-Afasi
• Danderyds sjukhus
• Forskning.se
• Vårdhandboken
• Uppsala Universitet
• Afasiförbundet
• Afasiförbundet

Publicerad 2014-07-15
Uppdaterad 2025-07-14