Hjärnfonden
Ge en gåva

Abdel El Manira, professor vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet, har fått forskningsanslag från Hjärnfonden och har lett studien.

Ny roll för motoriska nervceller upptäckt

En ny studie av en av Hjärnfondens anslagstagare, Abdel El Manira, kan förändra synen på de motoriska nervernas roll. Motoriska nervceller, så kallade motorneuron, som sträcker sig från ryggmärgen ut till muskler och andra organ, har fram tills nu ansetts vara passiva mottagare av signaler från nervcellskretsar i nervsystemet. Nu demonstrerar forskarna från Karolinska Institutet en ny, direkt signaleringsväg genom vilken motorneuron påverkar lokomotoriska nervcellskretsar som ansvarar för rytmiska rörelser.

Förmågan att röra sig är livsviktig för alla djur och bygger på ett noga avvägt samspel mellan musklerna och hjärnan. Typiskt för nervceller är att de kan ta emot, och själva utlösa elektriska impulser, som sedan leds vidare till andra nervceller. De nervceller som kontaktar muskler kallas motoneuron. Under mer än hundra år har motoneuron setts som passiva mottagare av de detaljerade motorprogram som skapats och finslipats av nätverk av nervceller i ryggmärgen. Enligt detta synsätt för motorneuron vidare signalerna i en enda riktning, till musklerna, utan att förändra signalerna.

– Vi har nu avslöjat en oförutsedd roll för motorneuron i bearbetningen av det slutliga motorikprogrammet. Våra oväntade fynd visar att motoneuron kan styra lokomotoriska nätverk genom bakåtriktade signaler via speciella förbindelser, så kallade elektriska synapser. Därmed påverkar motorneuron direkt utsöndringen av signalmolekyler och aktiveringen av excitatoriska interneuron i det motoriska nätverket, säger Abdel El Manira vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet, som har lett studien.

Lätta att manipulera genetiskt

Studien är gjord i zebrafiskar, som är vanliga inom neurobiologisk forskning bland annat för att de är genomskinliga och relativt lätta att manipulera genetiskt. Genom att kombinera flera olika metoder har forskarna bakom studien visat att det finns en direkt förbindelse, via så kallade elektriska synapser eller gap junctions, mellan motorneuron och de excitatoriska interneuron som alstrar rytmiska simrörelser i fiskarna.

Elektriska synapser sammankopplar direkt två celler och genom dessa kan exempelvis joner överföras och leda vidare elektriska nervimpulser. Med hjälp av optogenetik har forskarna hämmat aktiviteten i ett antal motorneuron och på så sätt visat att de har starkt inflytande på de lokomotoriska nätverkens funktion.

– Den här studien representerar ett paradigmskifte som kommer att leda till att synen på motorneuron omvärderas. Motorneuron kan inte längre anses vara bara passiva mottagare av signaler, utan de är en väsentlig komponent i de nervcellskretsar som alstrar motoriskt beteende, säger Abdel El Manira.

Studien har gjorts av Jianren Song, Konstantinos Ampatzis och Rebecka Björnfors tillsammans med Abdel El Manira och finansierats med stöd från Vetenskapsrådet, Karolinska Institutet och Hjärnfonden.

Källa: Karolinska Institutet

Publikation: Motor neurons control locomotor circuit function retrogradely via gap junctions
Jianren Song, Konstantinos Ampatzis, E. Rebecka Björnfors, and Abdeljabbar El Manira
Nature, online 13 January 2016, doi: 10.1038/nature16497

Relaterat

Ny karta över hjärnan ger hopp vid MS

Ny forskning från Karolinska Institutet och Yale, finansierad av Hjärnfonden, visar hur hjärnan utvecklas efter födseln och hur samma biologiska program kan aktiveras vid inflammation senare i livet. Fynden ger nya ledtrådar till sjukdomar som MS.
Läs mer

Thomas först i världen med banbrytande celltransplantation mot parkinson

För första gången har en specifik typ av dopaminproducerande stamceller transplanterats i hjärnan på patienter med Parkinsons sjukdom. Två år efter operationen börjar resultaten visa sig och ger hopp både till forskningen och patienterna.
Läs mer

Maria spelade datorspel för Hjärnfonden

Maria Backman drabbades av en olidlig huvudvärk som visade sig bero på en svullnad i lillhjärnan. Läkarna vet ännu inte vad det beror på. Tillsammans med Helpful Pixels som streamar dataspel för välgörenhet har hon samlat in över 40 000 kronor i Hjärnfonden.
Läs mer
En bild på Hadjab research group i ett forskningslabb.

Hopp om ny behandling för patienter med kronisk smärta

En ny studie från Karolinska Institutet ger hopp till patienter som lider av kronisk smärta. Genom att kartlägga genetisk aktivitet hoppas forskarna kunna utveckla nya behandlingsmetoder som inte leder till beroende, vilket dagens behandlingar ofta gör.
Läs mer
Bananflugor ägnar sig åt en rad komplexa beteenden, från att navigera till födokällor till sociala interaktioner. Foto: Robert Noonan/SCIENCE PHOTO LIBRARY

Banbrytande karta över bananflugans hjärna

Forskare har för första gången kartlagt hela hjärnan hos en vuxen bananfluga. Denna milstolpe öppnar upp för nya insikter om hur hjärnan fungerar och kan bana väg för framtida behandlingar av hjärnsjukdomar.
Läs mer
En grafisk bild för Hjärnfondens podcastserie I mina tankar.

Den 28 maj släpps podcastserien “I mina tankar”

Hur är det att leva med bipolär sjukdom? Och vad händer när någon du älskar drabbas av en stroke? Hur lever man livet med en livslång sjukdom utan bot?
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta