Schizofreni-gen spåras i hönsstudie
Mycket är okänt om vilka gener som är inblandade vid olika psykiatriska störningar. Genom att granska rädslobeteendet hos korsningar av vilda och tama höns har forskare vid Linköpings universitet identifierat gener som påverkar schizofreni och bipolär sjukdom hos människa.
Vill du ge en gåva till forskningen om schizofreni?
Domesticering, tämjandet av vilda djurpopulationer till husdjur, har förändrat väldigt många ärftliga egenskaper. En tidig förändring var troligen ett minskat rädslobeteende. Tamhöns är till exempel mindre lättskrämda än deras vilda urmoder, det röda djungelhönset. Den skillnaden måste ha varit viktig för domesticeringen – höns som var mindre rädda för människor klarade sig bättre i en ”mänsklig” omgivning.
För att kartlägga vilka genregioner som påverkar detta utförde forskarna ett omfattande experiment. Vilda djungelhöns och tama värphöns korsades i många generationer. Avkomman, 572 individer, placerades i en open field-arena – en klassisk testmiljö där rädda djur håller sig till väggar och hörn medan de kaxigare går runt och undersöker omgivningen.
– Man behöver stora försökspopulationer, eftersom beteendet påverkas av många genetiska varianter med enskilt små effekter, säger Dominic Wright, forskare i beteendegenomik och ledare för studien som publiceras i tidskriften Genetics.
Genetisk kartläggning
Forskarna registrerade beteendena hos hönsen och gjorde en genetisk kartläggning, en statistisk metod att koppla individers egenskaper till genetiska varianter.
Den delen kombinerades med en analys av genuttrycket i hjärnans hypothalamus, det vill säga hur mycket olika gener är ”påslagna”. Hypothalamus är ett område i hjärnan som styr hormonsignaleringen mellan hjärnan och kroppens olika organ.
Identifierade tio gener
Till slut hade forskarna lyckats hitta tio gener som starkt associerades till variationen i hönsens rädslobeteende. Fortsatta undersökningar visade att fyra av generna överensstämde med existerande data från samma sorts beteendestudier på möss. Dessutom kunde tre av dem länkas till motsvarande gener hos människa, två som associerats till schizofreni och en till bipolär sjukdom.
–Det verkar som om generna för rädsla under evolutionens gång har konserverats hos de här så olika djurarterna. Vi borde alltså kunna använda vår hönsmodell för att förstå bakgrunden till ångest och rädsla hos människor, säger Dominic Wright.
Artikeln: A novel chicken genomic model for anxiety behavior av M. Johnsson, M.J. Williams, P. Jensen & D. Wright. Genetics 5 januari 2016.
För mer information, kontakta:
Dominic Wright, universitetslektor, 013-281242, dominic.wright@liu.se
Relaterat
Med AI och superdatorer i jakten på framtidens hjärnläkemedel
“Ett bättre liv är möjligt”
Lovande läkemedel mot schizofreni har fastnat på studienivå
“Vi hade inte haft våra jobb utan våra diagnoser”
Hur gener påverkar hjärnans utveckling och sjukdomar
