Text: Emelie Bäckelin
Vetenskaplig redaktör och skribent
Kategori: Demens, Hjärnans dag, Hjärnskada
Lästid: 3 minuter
Slag mot huvudet kan öka risken för demens
Både en svår skallskada och upprepade hjärnskakningar kan öka risken för demens. Forskningen visar att sambandet mellan traumatisk hjärnskada och sjukdomar som Alzheimer är viktigt att förstå – inte minst för att hitta nya sätt att begränsa skador, förbättra återhämtning och minska långsiktiga konsekvenser.
Niklas Marklund
Neurokirurg och hjärnskadeforskare vid Uppsala universitet.
Hjärnan är mjuk och känslig. När huvudet utsätts för ett kraftigt slag, eller för upprepade mindre smällar, kan nervceller och nervcellernas utskott skadas. Särskilt riskfyllda är situationer där skallen roterar snabbt, som kan ske vid olyckor eller inom idrotter som amerikansk fotboll, ishockey och boxning.
– Trots att amerikanska fotbollsspelare använder hjälm så är hjärnan känslig för slag och speciellt när det uppstår en snabb rotation av skallen. Då riskerar nervcellernas utskott som löper i hjärnans vita substans att skadas, säger Niklas Marklund, neurokirurg och hjärnskadeforskare vid Uppsala universitet.
Hjärnskador kan ge långvariga följder
En hjärnskada kan vara medfödd eller förvärvad. Förvärvade hjärnskador uppstår senare i livet och kan till exempel bero på stroke, syrebrist, infektioner, tumörer eller yttre våld mot huvudet. När skadan orsakas av ett slag eller annat yttre våld kallas den traumatisk hjärnskada.
De allra flesta hjärnskador är lindriga och många läker ut av sig själva. Men även mildare hjärnskador kan ge långdragna besvär. En del får huvudvärk, yrsel, minnes- och koncentrationssvårigheter, hjärntrötthet, nedstämdhet eller andra kognitiva och emotionella symtom. Vid svårare skador ökar risken för långvarig funktionsnedsättning.
En skallskada kan också utvecklas under de första dagarna efter skadan. Det som först verkar obetydligt kan i vissa fall förvärras och bli livshotande. Därför är det viktigt att hjärnskador tas på allvar, även när symtomen till en början verkar begränsade.
Kopplingen till demens
Forskning visar att traumatisk hjärnskada ökar risken för att utveckla Alzheimers sjukdom. Symtomen på demens kan också komma tidigare och i större utsträckning hos personer som har varit med om en skallskada.
Hos idrottare med upprepade hjärnskakningar har forskare sett inlagringar av amyloida plack och proteinet tau – ämnen som också förekommer i ökad mängd i hjärnan hos personer med Alzheimers sjukdom. Det gör kopplingen mellan slag mot huvudet, nervcellsskador och senare demenssjukdom till ett viktigt forskningsområde.
Frågan forskarna vill förstå bättre är vad som händer i hjärnan efter skadan. Varför repareras inte nervcellerna som andra delar av kroppen kan göra? Och hur kan man påverka de processer som gör att skadan breder ut sig eller får långvariga konsekvenser?
Forskningen söker nästa steg
I dag finns inga effektiva läkemedel mot traumatisk hjärnskada. Samtidigt har kunskapen om hjärnans skadeprocesser ökat. Forskare har sett att kroppsegna ämnen kan motverka hjärnans egen läkning efter en skada. Det öppnar för forskning om läkemedel som riktas mot just dessa mekanismer.
Målet är att kunna minska skadeutbredningen, förbättra den spontana återhämtningen och på sikt påverka risken för långvariga följder, som demensutveckling. Forskningen undersöker också hur hjärnan kan bygga om sig, så att oskadade områden kan ta över funktioner som gått förlorade.
Akut vård och rehabilitering är redan i dag avgörande. Snabb vård kan begränsa sekundära skador, och tidig aktiv rehabilitering kan stödja den förbättring som sker av sig själv. Träningen kan handla om tal, språk, minne, uppmärksamhet, rörlighet och strategier för att hantera vardagen efter skadan.
Varje hjärnskada är unik
Hur livet påverkas efter en hjärnskada beror på var i hjärnan skadan sitter, hur omfattande den är och när i livet den uppstår. Många besvär är osynliga för omgivningen: hjärntrötthet, svårigheter att sortera intryck, minnesproblem, koncentrationssvårigheter eller förändrad känsloreglering.
För vissa innebär hjärnskadan att vardagen behöver få ett långsammare tempo. För andra handlar det om att hitta nya strategier, planera in återhämtning och tydliggöra sina gränser för omgivningen.
Det är just därför forskningen är så viktig. Varje ny insikt om hur hjärnan skadas, påverkas och återhämtar sig kan föra oss närmare bättre behandlingar – och bättre liv efter hjärnskada.
Hjärnfonden finansierar forskning om hjärnskador och deras långsiktiga konsekvenser. Genom mer kunskap kan forskningen ta nästa steg: från att förstå sambanden till att utveckla behandlingar som begränsar skador, stärker återhämtning och minskar risken för framtida hjärnsjukdomar.
Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen
Relaterat
Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar
Skyddar hjärnan sig själv mot minnesförlust?
Ina kände skam när maken fick demens
3 av 10 skulle dricka mindre om de kände till risken för demenssjukdom
Tacklingen som förändrade hockeyproffsets liv
