Hjärnfonden
Ge en gåva

”Vi utvecklar nya strokebehandlingar”

Milos Pekny är en av de forskare som 2015 fått forskningsanslag från Hjärnfonden för att kunna bedriva sin forskning om stroke. Hans forskargrupp försöker förstå vad som händer i hjärnan vid en stroke för att kunna ta fram nya och mer effektiva behandlingsmetoder.

”Jag heter Milos Pekny och jag är professor vid Centrum for Brain Repair vid Sektionen för klinisk neurovetenskap, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, där jag leder Laboratoriet för astrocytbiologi och CNS regeneration. Vårt huvudsakliga forskningsfokus är stroke. Vi försöker att bättre förstå vad som händer i hjärnan vid stroke för att hitta nya behandlingsstrategier.

Var sjätte person får en stroke vid någon tidpunkt under sitt liv och många fler av oss har haft, har, eller kommer att ha en nära anhörig drabbad av stroke. Vi har nu identifierat en ny måltavla vid stroke. Vi har goda skäl att tro att under de kommande åren kommer detta att leda till utveckling av nya behandlingar för strokepatienter.

Vår forskning fokuserar på astrocyter, de celler i hjärnan som kan ses som ”hjärnans egen hjärna”. Dessa celler styr nämligen många av nervcellernas funktioner i både den friska och den sjuka hjärnan, till exempel skapar de, kontrollerar och avlägsnar nervcellskopplingar mellan nervceller (så kallade neuronala synapser). Vi har visat att astrocyter spelar en mycket viktig roll i det akuta skedet efter stroke, och de är också viktiga för hjärnans förmåga att återfå förlorade funktioner genom rehabilitering efter stroke. Vi har identifierat astrocyternas ”kriskommandocentral”, så kallade nanofilament eller intermediära filament, som vid stroke styr astrocyternas respons till stress på cellnivå, energibrist i celler och celldöd.

Stödet från Hjärnfonden är oerhört viktigt för vår forskning. Vi hoppas att inom de närmaste åren utveckla nya metoder för att påverka astrocyternas respons vid stroke, både med hjälp av läkemedel och via andra behandlingsmetoder.”

 

Milos Pekny, MD, PhD
Professor, Klinisk neurovetenskap, Göteborgs universitet

Relaterat

Porträtt av Cecilia Lundberg.

”Numera tror jag att allt är möjligt”

Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.
Läs mer

Filips fågelholkar – ett hantverk som gör skillnad för hjärnforskningen

Filip lever med epilepsi efter en stroke i fosterstadiet. När han var fem år började han snickra fågelholkar med sin morfar. I dag har över 2 500 holkar byggts och 50 000 kronor skänkts till hjärnforskningen.
Läs mer
Karolin Storck ligger i en sjukhussäng med maskiner runt omkring sig.

Stroke, 27 år och “locked-in”

Efter en allvarlig hjärnblödning kunde Karolin bara röra ögonen. Nu vill hon visa att återhämtning är möjlig, även när allt känns omöjligt.
Läs mer
Flera personer passerar startlinjen i ett lopp.

Efter hjärnblödningen startade hon Hjärnresan

Efter en allvarlig skidolycka med hjärnblödning och två veckors koma tvingades Anna-Karin Mattsson börja om från början. Tre år senare springer hon igen – och arrangerar sitt eget motionslopp till stöd för hjärnforskningen. Trots storm, regn och fallna träd blev Hjärnresan en kraftfull hyllning till livet.
Läs mer
Porträtt av Arne Lindgren.

Smartare strokevård med blodprov och genetik

Arne Lindgren vill undersöka hur genetik, blodprover och kliniska symtom påverkar återhämtningen efter en stroke. Målet är att utveckla mer individanpassad vård och rehabilitering – så fler får chansen till ett bättre liv efter sin stroke.
Läs mer
Porträtt av Katharina Stibrant Sunnerhagen.

Så skyddar motion din hjärna

Forskning visar att fysisk aktivitet på fritiden och vid transport – inte på jobbet – kan minska risken för stroke och förbättra prognosen för de som drabbas.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta