Hjärnfonden
Ge en gåva

”Vi utvecklar nya strokebehandlingar”

Milos Pekny är en av de forskare som 2015 fått forskningsanslag från Hjärnfonden för att kunna bedriva sin forskning om stroke. Hans forskargrupp försöker förstå vad som händer i hjärnan vid en stroke för att kunna ta fram nya och mer effektiva behandlingsmetoder.

”Jag heter Milos Pekny och jag är professor vid Centrum for Brain Repair vid Sektionen för klinisk neurovetenskap, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, där jag leder Laboratoriet för astrocytbiologi och CNS regeneration. Vårt huvudsakliga forskningsfokus är stroke. Vi försöker att bättre förstå vad som händer i hjärnan vid stroke för att hitta nya behandlingsstrategier.

Milos Pekny mindre (GU)Var sjätte person får en stroke vid någon tidpunkt under sitt liv och många fler av oss har haft, har, eller kommer att ha en nära anhörig drabbad av stroke. Vi har nu identifierat en ny måltavla vid stroke. Vi har goda skäl att tro att under de kommande åren kommer detta att leda till utveckling av nya behandlingar för strokepatienter.

Vår forskning fokuserar på astrocyter, de celler i hjärnan som kan ses som ”hjärnans egen hjärna”. Dessa celler styr nämligen många av nervcellernas funktioner i både den friska och den sjuka hjärnan, till exempel skapar de, kontrollerar och avlägsnar nervcellskopplingar mellan nervceller (så kallade neuronala synapser). Vi har visat att astrocyter spelar en mycket viktig roll i det akuta skedet efter stroke, och de är också viktiga för hjärnans förmåga att återfå förlorade funktioner genom rehabilitering efter stroke. Vi har identifierat astrocyternas ”kriskommandocentral”, så kallade nanofilament eller intermediära filament, som vid stroke styr astrocyternas respons till stress på cellnivå, energibrist i celler och celldöd.

Stödet från Hjärnfonden är oerhört viktigt för vår forskning. Vi hoppas att inom de närmaste åren utveckla nya metoder för att påverka astrocyternas respons vid stroke, både med hjälp av läkemedel och via andra behandlingsmetoder.”

 

Milos Pekny, MD, PhD
Professor, Klinisk neurovetenskap, Göteborgs universitet

Relaterat

Odlade nervceller kan hjälpa mot strokeskador

De flesta som överlever en stroke får bestående besvär. Faktum är att stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionsnedsättningar hos vuxna. Därför utvecklar professor Zaal Kokaia en ny metod för att förbättra hjärnans återhämtning.

Samma idé kan lösa två olika strokeproblem

Idag finns inte många behandlingsalternativ när stroken är ett faktum. Docent Anja Meissners forskargrupp arbetar med helt nya sätt att både förebygga stroke och förbättra återhämtningen.

“Mammas hjärna är skadad”

När Beatrice Andersson var 24 år fick hon en kraftig stroke. Hjärnfonden intervjuade henne för två år sedan – då hade hon fortfarande stora utmaningar. Här berättar hon om läget idag.

Det finns för få sätt att hjälpa personer efter en stroke

I dag lever över 140 000 svenskar med funktionsnedsättningar till följd av stroke. Här berättar Arne Lindgren, professor och överläkare, om sin forskargrupps arbete med att hitta möjliga vägar för att förbättra återhämtningen.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
En komposition i kollageform med en kvinnlig hjärnforskare vid en vintage-dator, där en förstoring av ett ansikte i svartvitt framträder i bakgrunden genom ett fönster. En kontrast mellan människa, teknologi och hjärnforskning.

Olika risker med olika hormonläkemedel

En ny studie, den största i världen på hormonbehandlingar vid klimakteriebesvär, har analyserat riskerna för blodpropp, stroke och hjärtinfarkt. Studien publiceras i BMJ och är finansierad av Hjärnfonden.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta