Malin Parmar, professor i utvecklings- och regenerativ neurobiologi vid Lunds universitet är en av de forskare som får ta del av Hjärfondens forskningsanslag 2016. Foto: Kennet Rouna

Forskningsbidrag 2016

År 2016 delar Hjärnfonden ut 50 miljoner kronor till 78 forskningsprojekt.

Hjärnfonden stödjer kvalificerad forskning om hjärnan och övriga nervsystemet samt sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hela nervsystemet. En gång om året delas forskningsbidrag ut till etablerade forskargrupper inom neurovetenskap vid svenska universitet. Samtliga ansökningar bedöms av Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd. Bidragen kan vara ett- eller tvååriga och uppgå till 500 000 kronor. Alla områden inom Hjärnfondens verksamhetsområde kan komma ifråga för stöd.

I år har vi kunnat dela ut hela 50 miljoner kronor till 78 stycken forskningsprojekt. 56 av dem är ettåriga bidrag medans 22 stycken är tvååriga. I år ser vi en ökning av bidragen till yngre forskare, fler än en tredjedel av de som fått bidrag är födda på 1970-talet vilket innebär en ovanligt ung skara.

256 ansökningar kom in totalt i år och av dem har alltså 78 stycken (runt 30 procent) blivit beviljade.

Läs mer om vilka som fått ta del av 2016 års forskningsstöd här.

Här kan du läsa om några av de forskare som mottagit Hjärnfondens forskningsbidrag 2016

Navelsträngsblod skvallrar om barns psykiska hälsa, Alkistis Skalkidou, Uppsala universitet

Forskning som för kampen mot smärta och obehag, David Engblom, Linköpings universitet

En gång rökare – alltid rökare?, Louise Adermark, Göteborgs universitet

Omprogrammerade hjärnceller kan bota Parkinsons sjukdom, Malin Parmar, Lunds universitet

Alicia blev förlamad av nervsjukdomen NMO, Lou Brundin, Karolinska Institutet

Kan 3D-teknik och robotskelett hjälpa strokedrabbade att återfå rörelseförmågan?, Charlotte Häger, Umeå universitet

Dela sidan

Engagera dig redan idag