Navelsträngsblod skvallrar om barns psykiska hälsa
Maskrosbarn sägs klara sig bra och blommar trots en tuff uppväxt medan orkidébarn är ömtåligare och drabbas lättare av psykisk ohälsa. Uppsalaforskaren Alkistis Skalkidou har fått stöd från Hjärnfonden för att lösa den svåra frågan om hur gener och miljö påverkar hur barn mår och beter sig. Genom prover från navelsträngsblod och saliv från barnen vill hon ta reda på hur barnets tidiga upplevelser av stress och andra miljöfaktorer kan interagera med deras gener för att påverka dess mentala hälsa och risken att drabbas av ADHD/ADD, depression eller ångestproblematik senare i livet.
Varför mår vissa barn sämre än andra? Beror det på vilka gener de ärvt från sina föräldrar, på uppväxten eller på hur mamman mått under graviditeten? Många tidigare studier har bara fokuserat på genernas betydelse och länge kunde forskarna inte förstå varför de inte fick fram mer information från dem. Idag vet man att det handlar om en kombination av gener och miljö. Rent vetenskapligt kallas det epigenetik och betyder att miljöfaktorer som till exempel vilka ämnen barnet utsätts för under sina nio månader i livmodern men även senare i livet avgör vilka gener i barnets DNA som ska vara påslagna eller avslagna. Forskning har visat att kombinationen mellan vissa gener och en svår barndom eller senare traumatiska livshändelser ökar risken för att drabbas av olika psykiatriska problem som depression, ADHD/ADD, autismspektrumtillstånd eller ångest.
Rätt hjälp till rätt barn i rätt tid
Det är den här länken mellan arv och miljö som Alkistis Skalkidous forskarteam vid Uppsala Universitet* använder sig av för att identifiera de faktorer som under tidig uppväxt kan ha störst påverkan för risken av psykisk ohälsa bland barn.
– Psykisk ohälsa drabbar så många. Vi vill kunna göra något åt det då fosterlivet och de första levnadsåren är väldigt viktiga. Om vi med hjälp av analys av prover och detaljerade kringliggande kunskaper om hur till exempel mammorna mår under sin graviditet kan se vilka småbarn som är mest utsatta och kan sätta in riktade förebyggande insatser i tid, säger Alkistis Skalkidou, överläkare och docent vid Uppsala universitet.
I studien kommer epigenetiska förändringar studeras i navelsträngsblod och salivprov från 2 000 småbarn i Uppsala. Tillsammans med uppgifter om mammornas livsstil ska resultatet från dessa studier kunna identifiera de grupper av småbarn som är mest utsatta och skulle gynnas bäst av förebyggande insatser.
1 av 10 gravida och nyförlösta deprimerade
Depression är en vanlig sjukdom och bland gravida kvinnor drabbas mer än 10 procent. Efter förlossningen ökar också risken på grund av hormonförändringar, sömnbrist, nya krav och oro för barnet. Frågan om depression i samband med graviditet och förlossning är dessutom mycket laddad.
– Vi vill kunna ge mammor svar på deras många frågor om till exempel användning av antidepressiva läkemedel under graviditeten. Vi vet det är viktigt för barnets utveckling att mammorna mår bra, men vi vill också lyfta bort den skuld och skam som många upplever i en tid då de känner att de borde vara glada och lyckliga, säger Alkistis Skalkidou. Vi skulle verkligen vilja tacka alla kvinnor i Uppsala som ställer upp och deltar i dessa studier** avslutar hon.
* Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa (Inger Sundström Poromaa och Theodora Kunovac Kallak) och Institutionen för Neurovetenskap (Erika Comasco, Mia Ramklint).
