Roland Johansson. Foto: privat

”Det gör ont i hela kroppen att säga det, men vi lurade pappa till doktorn.”

Rolands pappa förändrades sakta. Den vanligtvis så snälla pappan blev hårdare i tonen och hade hemska humörsvängningar. När diagnosen kom var det en lättnad. Han hade inte alls blivit en elak gubbe, han hade Alzheimers sjukdom. Här är Rolands berättelse.

Stöd Rolands insamling här

Min pappa Curt var en mycket aktiv människa. Han spelade golf och brann för sommarstugan, fiske och barnbarnen. Större delen av yrkeslivet jobbade pappa som industriarbetare. Några få år efter pensionen började han förändras. Han hade alltid varit en väldigt snäll och hjälpsam person, men plötsligt glömde han saker han hade lovat. Och tonen kunde bli väldigt hård. Exempelvis skulle han plötsligt ha tillbaka sommarstugan som jag och min bror hade fått ta över.

Det fanns inte i vår sinnevärld att förändringen berodde på någon sjukdom. Inte vår pappa! Vi åkte och hälsade på som vanligt och parerade hans nya humörsvängningar så gott det gick.

Ett par år efter den första personlighetsförändringen var pappa tvungen att genomgå en bypass- operation. Under ingreppet fick han syrebrist och efter det blev hans beteende betydligt sämre. Även läkaren sa att det var något som inte stämde, så vi försökte få pappa att göra en minneskontroll. Han vägrade. Han kunde minsann ta hand om både sig själv och mamma – som var svårt märkt av Parkinsons sjukdom.

Dessutom hade pappa körkortet kvar. Efter utskrivningen råkade han ut för tre olyckor på kort tid. Det gör ont i hela kroppen att säga det, men då lurade vi honom till doktorn. Vi sa att det var något annat vi skulle kontrollera. De tog ett ryggmärgsprov och det var hur klart som helst att det var Alzheimers sjukdom. När det gick upp för pappa att han inte skulle få köra bil klappade han till mig så att jag flög i backen. Men det var egentligen inte min pappa som gjorde det, det var någon annan.

I samband med det såg vi till att mamma fick ett eget boende. Pappa bodde kvar hemma, visserligen med hemtjänst – men dem slängde han ofta ut med buller och bång. Det slutade med att han skulle hämta hem mamma och blev aggressiv mot personalen där hon bodde. Då hamnade han på psyket. Där satt han tillsammans med tungt kriminella, vilket var helt absurt. Jag kände mig maktlös, men personalen där hjälpte oss att kämpa för att pappa skulle få rätt omsorg. Till slut fick han plats på ett boende med helt underbar personal. Men då hade han hunnit bli helt rörelsehindrad och sedan gick det fort.

Nu är det två år sedan pappa gick bort. Det värsta av allt var ovissheten, diagnosen kom delvis som en lättnad. Han hade inte alls blivit en elak gubbe, han hade Alzheimers sjukdom. Nu försöker jag själv lyfta behovet av pengar till kampen mot sjukdomen genom en cykelkampanj. Mitt mål är 1000 mil på ett år. Det känns otroligt bra, att jag jobbar för pappa – och hjärnforskningen. Ingen ska behöva se en älskad förälder sakta försvinna. Alla pengar behövs.

Roland Johansson, son till Curt

Relaterat

Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom

Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Idag finns det upp till 140 000 demenssjuka i Sverige – ungefär 2 av 3 har Alzheimers sjukdom.

Demenssjukdom i siffror

Världshälsoorganisationen klassar demenssjukdomar som ett av världens största hälsoproblem. Det är enkelt att förstå, som du kan se är det många som lider – och samhällskostnaderna är enorma. I takt med att vi blir allt äldre kommer antalet sjuka dessutom att öka kraftigt. Klarar vi det? I stället för att vänta och se behöver vi satsa på mer hjärnforskning redan idag. Därför är din gåva så viktig.

Stefan Ståhl är professor och proprefekt vid institutionen för proteinvetenskap, KTH

”Att stoppa Alzheimer är bara första steget för att förhindra en demenskris”

I Sverige beräknas hela 100 000 människor lida av Alzheimers sjukdom. Varför satsar då inte staten mer på hjärnforskningen? Professor Stefan Ståhls forskargrupp har visat resultat som har gett eko världen över – ändå är finansiering en utmaning. Nu hoppas han på ditt stöd.

Lars Lannfelt, seniorprofessor i Geriatrik vid Uppsala universitet

Lars Lannfelt belönas för banbrytande insatser inom molekylär geriatrik

Svenska Läkaresällskapet har beslutat att tilldela Lars Lannfelt Bengt Winblads pris 2022 för framstående insatser inom molekylär geriatrik som lett till en ökad förståelse för patogenesen vid Alzheimers sjukdom.

Forskare arbetar med cellodling på labbet.

Alzheimerforskning på frammarsch

Martin Ingelsson, professor vid Uppsala universitet, utvecklar med stöd av Hjärnfonden nya tekniker för att behandla ärftliga former av Alzheimers och Parkinsons sjukdom.

Stefan Ståhl är professor i molekylär bioteknik och proprefekt vid Institutionen för proteinvetenskap, KTH.

Banbrytande Alzheimerforskning med stöd från Hjärnfonden

Professor Stefan Ståhl forskar på en helt ny metod för att stoppa Alzheimers sjukdom. Att hans forskargrupp fick stöd från Hjärnfonden har varit helt avgörande. Här berättar han mer – och förklarar varför din gåva är så viktig.