Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Roland Johansson

Son till Curt

Foto: Privat

Lästid: 2 minuter

”Det gör ont i hela kroppen att säga det, men vi lurade pappa till doktorn.”

Rolands pappa förändrades sakta. Den vanligtvis så snälla pappan blev hårdare i tonen och hade hemska humörsvängningar. När diagnosen kom var det en lättnad. Han hade inte alls blivit en elak gubbe, han hade Alzheimers sjukdom. Här är Rolands berättelse.

Porträtt av Roland Johansson på en cykel.

Roland Johansson

Min pappa Curt var en mycket aktiv människa. Han spelade golf och brann för sommarstugan, fiske och barnbarnen. Större delen av yrkeslivet jobbade pappa som industriarbetare. Några få år efter pensionen började han förändras. Han hade alltid varit en väldigt snäll och hjälpsam person, men plötsligt glömde han saker han hade lovat. Och tonen kunde bli väldigt hård. Exempelvis skulle han plötsligt ha tillbaka sommarstugan som jag och min bror hade fått ta över.

Det fanns inte i vår sinnevärld att förändringen berodde på någon sjukdom. Inte vår pappa! Vi åkte och hälsade på som vanligt och parerade hans nya humörsvängningar så gott det gick.

Ett par år efter den första personlighetsförändringen var pappa tvungen att genomgå en bypass- operation. Under ingreppet fick han syrebrist och efter det blev hans beteende betydligt sämre. Även läkaren sa att det var något som inte stämde, så vi försökte få pappa att göra en minneskontroll. Han vägrade. Han kunde minsann ta hand om både sig själv och mamma – som var svårt märkt av Parkinsons sjukdom.

Dessutom hade pappa körkortet kvar. Efter utskrivningen råkade han ut för tre olyckor på kort tid. Det gör ont i hela kroppen att säga det, men då lurade vi honom till doktorn. Vi sa att det var något annat vi skulle kontrollera. De tog ett ryggmärgsprov och det var hur klart som helst att det var Alzheimers sjukdom. När det gick upp för pappa att han inte skulle få köra bil klappade han till mig så att jag flög i backen. Men det var egentligen inte min pappa som gjorde det, det var någon annan.

I samband med det såg vi till att mamma fick ett eget boende. Pappa bodde kvar hemma, visserligen med hemtjänst – men dem slängde han ofta ut med buller och bång. Det slutade med att han skulle hämta hem mamma och blev aggressiv mot personalen där hon bodde. Då hamnade han på psyket. Där satt han tillsammans med tungt kriminella, vilket var helt absurt. Jag kände mig maktlös, men personalen där hjälpte oss att kämpa för att pappa skulle få rätt omsorg. Till slut fick han plats på ett boende med helt underbar personal. Men då hade han hunnit bli helt rörelsehindrad och sedan gick det fort.

Nu är det två år sedan pappa gick bort. Det värsta av allt var ovissheten, diagnosen kom delvis som en lättnad. Han hade inte alls blivit en elak gubbe, han hade Alzheimers sjukdom. Nu försöker jag själv lyfta behovet av pengar till kampen mot sjukdomen genom en cykelkampanj. Mitt mål är 1000 mil på ett år. Det känns otroligt bra, att jag jobbar för pappa – och hjärnforskningen. Ingen ska behöva se en älskad förälder sakta försvinna. Alla pengar behövs.

Roland Johansson, son till Curt

Läs mer om Alzheimers sjukdom

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
Porträtt av Göran Sigurdsson.

Göran fick alzheimer mitt i livet

När Göran fick Alzheimers sjukdom förändrades allt. Familjen tvingades lämna ifrån sig sina familjehemsplacerade barn och sälja sin gård. Nu springer han för forskningen och för att andra familjer ska få mer tid tillsammans.
Läs mer
Porträtt av Dag Sehlin.

Nästa kapitel i kampen mot Alzheimer

Som doktorand var Dag Sehlin med i forskningen bakom lecanemab – ett av de första läkemedlen som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Nu utvecklar han nästa generations antikroppsbehandlingar, som lättare ska ta sig in i hjärnan och ge färre biverkningar.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta