Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Alhgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Foto: Johan Wingborg

Lästid: 3 minuter

Flera nya läkemedel testas mot Alzheimers sjukdom

Varje år drabbas runt 20 000 personer i Sverige av Alzheimers sjukdom. Än så länge finns inget botemedel mot sjukdomen men det pågår intensiv forskning för att hitta nya behandlingar och läkemedel. Bland annat testas nu flera olika läkemedel på patienter med sjukdomen och resultaten ser lovande ut.

Närbild på forskaren Kaj Blennow i ett labb

Kaj Blennow, professor i klinisk neurokemi vid Göteborgs universitet, har forskat om Alzheimers sjukdom i 35 år. Målet är att kunna diagnosticera Alzheimers sjukdom innan hjärnan har blivit alltför skadad och tidigt sätta in behandling som kan bromsa processen.

Vid Alzheimers sjukdom bildas det klumpar, eller plack, av proteinet beta-amyloid i hjärnan. Det gör att nervcellerna förtvinar. Nyligen presenterades positiva resultat från en amerikansk studie där forskarna kunde se att ett nytt läkemedel fick mängden plack att minska. Den kognitiva förmågan och minnet var bättre hos den grupp patienter som behandlats med läkemedlet än hos de som fått placebo, ett overksamt medel.

Lovande fynd ger hopp

Kaj Blennow är professor vid Göteborgs universitet. Med stöd av Hjärnfondens utvecklar han  biokemiska test som kan användas för att diagnosticera sjukdomen och följa effekten av behandlingar.

-Idag pågår det flera läkemedelsprövningar där man på liknande sätt riktar in sig på de amyloida placken eftersom man tror att det är en viktig mekanism vid sjukdomen, säger han

Han har själv medverkat i en studie där man gett patienter med Alzheimers sjukdom ett annat läkemedel mot placken. Resultaten av studien presenterades vid en vetenskaplig konferens i Toronto i somras.

-Vi såg att mängden plack minskade  i hjärnan hos de som fått läkemedlet, om än inte lika tydligt som i den amerikanska studien och vi kunde också se att spåren efter skadade nervceller minskade. Vi tycker fynden är lovande och ger hopp om att  få fram den här typen av behandling säger Kaj Blennow.

I den här studien såg man ingen lindring av symtomen. En anledning kan vara att man använde en för låg dos av läkemedlet och man kommer nu att göra en ny klinisk prövning där man ger patienterna en högre mängd läkemedel.

Biverkningar kan vara oundvikliga

Många av de läkemedel som testats mot Alzheimers sjukdom får också hjärnan att svullna. Det kan ge huvudvärk och i vissa fall förvirring, men i de flesta fall ger det inga symptom alls. Denna typ av biverkan har gjort att flera av de tidigaste preparaten som testats på människor stoppats.

Kaj Blennow menar att den här biverkan kanske är ett nödvändigt ont, för att man ska få en positiv effekt av läkemedlen får man acceptera att man kan se ett visst mått av hjärnsvullnad och obehag.

-Det är som när man behandlar cancer, man vet att patienterna kan må dåligt och tappa håret av behandlingen men det accepterar man, säger Kaj Blennow. Kanske vi får tänka på likartat sätt också när det gäller Alzheimers sjukdom.

Sjukdomen angrips på flera sätt

En annan typ av läkemedel som också testas på Alzheimers-patienter är så kallade BACE-hämmare. De gör att det bildas mindre av det skadliga beta-amyloid proteinet och därmed får man mindre mängd plack. Det här är ett annat angreppssätt som kompletterar de läkemedel som verkar på redan existerande plack.

– På samma sätt som det finns flera sätt att behandla högt blodtryck kan det i framtiden finnas flera läkemedel mot Alzheimers sjukdom, säger Kaj Blennow.

Trots alla lovande resultat kommer det att ta flera år innan något läkemedel finns tillgängligt för Alzheimers-patienter eftersom flera kliniska prövningar behövs.

I Sverige har 100 000 personer Alzheimers sjukdom, en av dem är Kirstens mamma Ingrid. Läs Kirstens berättelse om sin mamma här.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträttbild av Ragnhild Ahlgren som på Hjärnfonden jobbar som skribent och sakkunnig

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.
Läs mer om Ragnhild Ahlgren

Relaterat

Därför dröjer läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är en svår hjärnsjukdom som länge saknat bromsande behandling. Nu väcker de nya läkemedlen Leqembi och Kisunla stort hopp även om de ännu inte är tillgängliga på den svenska marknaden.

Stora utmaningar när allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom

Svensk forskning kring Alzheimers sjukdom är världsledande när nya diagnosmetoder testas och nya behandlingar tas fram. Samtidigt insjuknar allt fler i den dödliga hjärnsjukdomen. För att klara framtidens utmaningar krävs ytterligare krafttag redan idag.

Forskarframgångar skapar hopp för framtida alzheimerpatienter

En ny diagnosmetod ska göra det enklare, billigare och mer tillförlitligt att upptäcka Alzheimers sjukdom – i ett betydligt tidigare skede än idag. – Jag kan tänka mig att det i framtiden kan bli möjligt att införa screening för Alzheimers sjukdom, men där är vi inte än, säger Michael Schöll, professor i molekylär medicin.

Ny molekyl kan göra nytta mot alzheimer och flera andra sjukdomar

I dagsläget finns ingen riktigt effektiv alzheimerbehandling. Därför utvecklar professor Jan Johanssons team ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer om deras arbete – och om en oväntad upptäckt som kan bidra till viktiga framsteg inom hjärnforskningen.

25 reformförslag för framtidens alzheimervård

Hjärnfonden presenterar nu ett omfattande reformpaket med 25 konkreta förslag som visar vägen mot en mer kunskapsbaserad, tidseffektiv och jämlik vård för personer med Alzheimers sjukdom. Syftet är att omvandla forskningsframsteg till faktisk förändring och skapa bättre förutsättningar för både individer och samhälle.

Det är dags att skapa framtidens alzheimervård

Nu när det har kommit bromsmediciner mot alzheimer behövs även bättre diagnosmetoder – för att rätt personer ska få rätt behandling i tid. Därför är professor Michael Schölls arbete så viktigt. Här berättar han mer om sin forskning och om bristen på resurser.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta