-Det var mamma som till slut tog initiativ till att gå till doktorn, hon sa att hon kände sig annorlunda i huvudet., säger Kirsten Åkerman. För läkaren var det uppenbart att det var Alzheimers sjukdom.

En blick från insidan av Alzheimers sjukdom

Kirstens mamma Ingrid är i ett sent stadium av Alzheimers sjukdom – och vet det. ”Det är som en kolorerad vind som ständigt blåser genom mina tankar”, säger hon själv. Läs Kirstens berättelse om sin mamma här.

Min mamma jobbade som gymnasielärare i språk och historia under hela sitt yrkesliv. Hon var djupt engagerad i sitt jobb, framförallt i de elever som behövde extra stöd. Samtidigt var hon väldigt närvarande som förälder. På fritiden ägnade sig mamma åt litteratur. Hon läste och läste. Under många år hade hon en bokcirkel med några kollegor. De fortsatte efter pensionen – ja, egentligen ända fram tills sjukdomen kom emellan.

Det säger jag förstås med facit i hand, när mamma först började förändras förstod min syster och jag ingenting. Hon hade alltid varit en extremt välorganiserad person, men plötsligt kunde hon knappt packa en väska. Istället för att stötta blev jag irriterad. Det gör ont att tänka på nu, men det är väl svårt att acceptera när en älskad människa förändras.

Uppenbart att det var Alzheimers sjukdom

Det var mamma som till slut tog initiativ till att gå till doktorn, hon sa att hon kände sig annorlunda i huvudet. För läkaren var det uppenbart att det var Alzheimers sjukdom, även om mamma märkligt nog fick full pott på testerna av intellektet. Däremot fungerade ingenting i testerna av rumsuppfattningen.

Kärleken sitter djupt. Här är Ingrid med sitt barnbarn, Kirstens dotter.
Kärleken sitter djupt. Här är Ingrid med sitt barnbarn, Kirstens dotter.

Det fick mig att inse att den här sjukdomen kan handla om så mycket annat än glömska. Hade jag vetat det kunde mamma och jag kanske ha sluppit flera år av irritation – och jag kunde istället ha funnits där för henne. Jag tror att samhället i stort skulle vinna mycket på att sådana kunskaper spreds (vilket är en av flera anledningar att stödja Hjärnfonden).

Vi kan fortfarande prata gamla minnen

Sedan diagnosen har mamma blivit mycket sjukare och är nu på ett demensboende. Hon känner tack och lov igen min syster och mig och vi kan fortfarande prata gamla minnen, även om det måste gå långsamt.

Nyligen beskrev hon att ett samtal är som en teaterscen. Hon sitter på bakersta bänkraden och väntar på sin tur att gå upp. Det tar tid att komma fram och ofta hinner hon inte. Det måste vara hemskt, hon som alltid har haft ordets gåva.

De här erfarenheterna har gett mig ett uppvaknande kring hur avgörande hjärnan är – för precis allting i livet. Även om det är för sent för min mamma önskar jag av hela mitt hjärta att vi ska kunna bota Alzheimers sjukdom. Därför hoppas jag att du vill ge en gåva till hjärnforskningen redan idag.

En av de som forskar om Alzheimers sjukdom är Kaj Blennow, professor på Göteborgs universitet. Läs om hans forskning här.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Nytt läkemedel mot Alzheimers sjukdom har godkänts i USA

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA meddelade den 6 januari att antikroppen lecanemab snabbgodkänts för behandling av mild Alzheimers sjukdom. Godkännandet är ett forskningsgenombrott som ger hopp för hundratusentals Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Cecilia Hansen och hennes sambo Kerry

”Det är fruktansvärt att tänka på att jag ska lämna min sambo och alla mina djur”

Cecilia Hansen fick diagnosen Alzheimers sjukdom bara 56 år gammal. Här berättar hon om hur hela livet vändes upp och ned – och varför hjärnforskningen behöver ditt stöd.

Ett nytt sätt att angripa Alzheimergåtan

Alzheimers sjukdom är mycket komplex, eftersom många olika system i hjärnan är involverade. Nu riktar allt fler forskare blicken mot inflammationens roll. I frontlinjen finns professor Marianne Schultzberg – som hoppas hitta en ny Alzheimerbehandling. Här berättar hon mer och ber om ditt stöd.

Kajsa Danielsson

Alzheimers sjukdom lämnar ingen oberörd

Demenssjukdomar blir en allt större utmaning för vården. Det märker Kajsa Danielsson av i sitt jobb som undersköterska. När hennes mamma drabbades av Alzheimer insåg Kajsa också fullt ut vilken hemsk anhörigsjukdom det är. Därför ber hon nu om ditt stöd till hjärnforskningen.

Dag Sehlin, docent i neurobiologi vid Uppsala universitet

Han bygger vidare på lovande Alzheimerbehandling

Flera av dagens mest lovande läkemedelskandidater mot Alzheimers sjukdom bygger på antikroppar. Dag Sehlin, docent i neurobiologi, arbetar nu med den andra generationens antikroppsterapier. Här berättar han mer.

Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom

Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.