Hjärnfonden
Ge en gåva
Kaj Blennow

Kaj Blennow forskar om Alzheimers sjukdom på Göteborgs universitet

Flera nya läkemedel testas mot Alzheimers sjukdom

Varje år drabbas runt 20 000 personer i Sverige av Alzheimers sjukdom. Än så länge finns inget botemedel mot sjukdomen men det pågår intensiv forskning för att hitta nya behandlingar och läkemedel. Bland annat testas nu flera olika läkemedel på patienter med sjukdomen och resultaten ser lovande ut.

                                                                                           Stöd kampen mot Alzheimers sjukdom, ge en gåva redan idag

 

Vid Alzheimers sjukdom bildas det klumpar, eller plack, av proteinet beta-amyloid i hjärnan. Det gör att nervcellerna förtvinar. Nyligen presenterades positiva resultat från en amerikansk studie där forskarna kunde se att ett nytt läkemedel fick mängden plack att minska. Den kognitiva förmågan och minnet var bättre hos den grupp patienter som behandlats med läkemedlet än hos de som fått placebo, ett overksamt medel.

Lovande fynd ger hopp

Kaj Blennow är professor vid Göteborgs universitet. Med stöd av Hjärnfondens utvecklar han  biokemiska test som kan användas för att diagnosticera sjukdomen och följa effekten av behandlingar.

-Idag pågår det flera läkemedelsprövningar där man på liknande sätt riktar in sig på de amyloida placken eftersom man tror att det är en viktig mekanism vid sjukdomen, säger han

Han har själv medverkat i en studie där man gett patienter med Alzheimers sjukdom ett annat läkemedel mot placken. Resultaten av studien presenterades vid en vetenskaplig konferens i Toronto i somras.

-Vi såg att mängden plack minskade  i hjärnan hos de som fått läkemedlet, om än inte lika tydligt som i den amerikanska studien och vi kunde också se att spåren efter skadade nervceller minskade. Vi tycker fynden är lovande och ger hopp om att  få fram den här typen av behandling säger Kaj Blennow.

I den här studien såg man ingen lindring av symtomen. En anledning kan vara att man använde en för låg dos av läkemedlet och man kommer nu att göra en ny klinisk prövning där man ger patienterna en högre mängd läkemedel.

Biverkningar kan vara oundvikliga

Många av de läkemedel som testats mot Alzheimers sjukdom får också hjärnan att svullna. Det kan ge huvudvärk och i vissa fall förvirring, men i de flesta fall ger det inga symptom alls. Denna typ av biverkan har gjort att flera av de tidigaste preparaten som testats på människor stoppats.

Kaj Blennow menar att den här biverkan kanske är ett nödvändigt ont, för att man ska få en positiv effekt av läkemedlen får man acceptera att man kan se ett visst mått av hjärnsvullnad och obehag.

-Det är som när man behandlar cancer, man vet att patienterna kan må dåligt och tappa håret av behandlingen men det accepterar man, säger Kaj Blennow. Kanske vi får tänka på likartat sätt också när det gäller Alzheimers sjukdom.

Sjukdomen angrips på flera sätt

En annan typ av läkemedel som också testas på Alzheimers-patienter är så kallade BACE-hämmare. De gör att det bildas mindre av det skadliga beta-amyloid proteinet och därmed får man mindre mängd plack. Det här är ett annat angreppssätt som kompletterar de läkemedel som verkar på redan existerande plack.

– På samma sätt som det finns flera sätt att behandla högt blodtryck kan det i framtiden finnas flera läkemedel mot Alzheimers sjukdom, säger Kaj Blennow.

Trots alla lovande resultat kommer det att ta flera år innan något läkemedel finns tillgängligt för Alzheimers-patienter eftersom flera kliniska prövningar behövs.

I Sverige har 100 000 personer Alzheimers sjukdom, en av dem är Kirstens mamma Ingrid. Läs Kirstens berättelse om sin mamma här.

Ge en gåva till diagnosen

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.
Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.
Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.
Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta