Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Alhgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Foto: Johan Wingborg

Lästid: 3 minuter

Flera nya läkemedel testas mot Alzheimers sjukdom

Varje år drabbas runt 20 000 personer i Sverige av Alzheimers sjukdom. Än så länge finns inget botemedel mot sjukdomen men det pågår intensiv forskning för att hitta nya behandlingar och läkemedel. Bland annat testas nu flera olika läkemedel på patienter med sjukdomen och resultaten ser lovande ut.

Närbild på forskaren Kaj Blennow i ett labb.

Kaj Blennow, professor i klinisk neurokemi vid Göteborgs universitet, har forskat om Alzheimers sjukdom i 35 år. Målet är att kunna diagnosticera Alzheimers sjukdom innan hjärnan har blivit alltför skadad och tidigt sätta in behandling som kan bromsa processen.

Vid Alzheimers sjukdom bildas det klumpar, eller plack, av proteinet beta-amyloid i hjärnan. Det gör att nervcellerna förtvinar. Nyligen presenterades positiva resultat från en amerikansk studie där forskarna kunde se att ett nytt läkemedel fick mängden plack att minska. Den kognitiva förmågan och minnet var bättre hos den grupp patienter som behandlats med läkemedlet än hos de som fått placebo, ett overksamt medel.

Lovande fynd ger hopp

Kaj Blennow är professor vid Göteborgs universitet. Med stöd av Hjärnfondens utvecklar han  biokemiska test som kan användas för att diagnosticera sjukdomen och följa effekten av behandlingar.

-Idag pågår det flera läkemedelsprövningar där man på liknande sätt riktar in sig på de amyloida placken eftersom man tror att det är en viktig mekanism vid sjukdomen, säger han

Han har själv medverkat i en studie där man gett patienter med Alzheimers sjukdom ett annat läkemedel mot placken. Resultaten av studien presenterades vid en vetenskaplig konferens i Toronto i somras.

-Vi såg att mängden plack minskade  i hjärnan hos de som fått läkemedlet, om än inte lika tydligt som i den amerikanska studien och vi kunde också se att spåren efter skadade nervceller minskade. Vi tycker fynden är lovande och ger hopp om att  få fram den här typen av behandling säger Kaj Blennow.

I den här studien såg man ingen lindring av symtomen. En anledning kan vara att man använde en för låg dos av läkemedlet och man kommer nu att göra en ny klinisk prövning där man ger patienterna en högre mängd läkemedel.

Biverkningar kan vara oundvikliga

Många av de läkemedel som testats mot Alzheimers sjukdom får också hjärnan att svullna. Det kan ge huvudvärk och i vissa fall förvirring, men i de flesta fall ger det inga symptom alls. Denna typ av biverkan har gjort att flera av de tidigaste preparaten som testats på människor stoppats.

Kaj Blennow menar att den här biverkan kanske är ett nödvändigt ont, för att man ska få en positiv effekt av läkemedlen får man acceptera att man kan se ett visst mått av hjärnsvullnad och obehag.

-Det är som när man behandlar cancer, man vet att patienterna kan må dåligt och tappa håret av behandlingen men det accepterar man, säger Kaj Blennow. Kanske vi får tänka på likartat sätt också när det gäller Alzheimers sjukdom.

Sjukdomen angrips på flera sätt

En annan typ av läkemedel som också testas på Alzheimers-patienter är så kallade BACE-hämmare. De gör att det bildas mindre av det skadliga beta-amyloid proteinet och därmed får man mindre mängd plack. Det här är ett annat angreppssätt som kompletterar de läkemedel som verkar på redan existerande plack.

– På samma sätt som det finns flera sätt att behandla högt blodtryck kan det i framtiden finnas flera läkemedel mot Alzheimers sjukdom, säger Kaj Blennow.

Trots alla lovande resultat kommer det att ta flera år innan något läkemedel finns tillgängligt för Alzheimers-patienter eftersom flera kliniska prövningar behövs.

I Sverige har 100 000 personer Alzheimers sjukdom, en av dem är Kirstens mamma Ingrid. Läs Kirstens berättelse om sin mamma här.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Relaterat

Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
Porträtt av Göran Sigurdsson.

Göran fick alzheimer mitt i livet

När Göran fick Alzheimers sjukdom förändrades allt. Familjen tvingades lämna ifrån sig sina familjehemsplacerade barn och sälja sin gård. Nu springer han för forskningen och för att andra familjer ska få mer tid tillsammans.
Läs mer
Porträtt av Dag Sehlin.

Nästa kapitel i kampen mot Alzheimer

Som doktorand var Dag Sehlin med i forskningen bakom lecanemab – ett av de första läkemedlen som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Nu utvecklar han nästa generations antikroppsbehandlingar, som lättare ska ta sig in i hjärnan och ge färre biverkningar.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta