Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Caroline Graff

Professor och överläkare

Lästid: 2 minuter

”Forskningen kring Alzheimers sjukdom står vid ett vägskäl”

Caroline Graff är professor inom genetisk demensforskning och är en av de forskare som förra året fick ta del av Hjärnfondens forskningsbidrag. Här berättar hon om hur din gåva gör verklig skillnad.

Porträtt av Caroline Graff.

Caroline Graff, Professor i genetisk demensforskning vid Karolinska Institutet forskar om ärftlighet och demens.

Jag har forskat kring Alzheimers sjukdom sedan 2002 och arbetar även som specialistläkare på området. Det innebär att jag dagligen möter patienter och anhöriga vars liv slagits i spillror på grund av sjukdomen. Det som gör den sidan av mitt arbete så tragisk är att vi fortfarande bara kan informera, underlätta och trösta – men inte bota. Sanningen är nämligen så enkel. Idag finns ingenting som kan bota Alzhemiers sjukdom – och vi har fortfarande ingen lösning på gåtan. Som forskare på området vet jag dessutom varför och svaret är egentligen inte så svårt. Vi saknar pengar.

Idag lider ca 100 000 svenskar av Alzheimers sjukdom, vilket innebär att det är ännu fler anhöriga som drabbas lika hårt. Demenssjukdomar kostar dessutom samhället miljarder, ja mer än vad stroke, cancer och hjärt-kärlsjukdomar kostar tillsammans. Ändå är bidragen till hjärnforskningen häpnadsväckande små. Det är en ekvation som inte går ihop och därför är ditt stöd så oerhört viktigt.

Utan mer pengar tvingas vi forskare hela tiden att prioritera och välja bort, utan att egentligen veta om prioriteringen är den rätta. Vi sitter alltså i ett ganska frustrerande läge i och med att så många män, kvinnor och anhöriga berörs av våra framsteg. Därför är alla bidrag, stora som små, lika viktiga.

Hjärnforskningen gör ständigt nya framsteg och även resultat som inte direkt leder till ett botemedel kan få enorm genomslagskraft. Idag forskar vi till exempel kring olika typer av behandling. Lyckas vi få fram en behandling som senarelägger insjuknandet med fem år kommer det att innebära en halvering av antalet sjuka. Men vi klarar det inte utan din hjälp.

Ju mer vi kan bredda forskningsfältet, desto snabbare kommer vi att hitta en lösning på gåtan kring Alzheimers sjukdom. Därför hoppas jag innerligt att du ger oss ditt stöd och engagemang.

Det kommer att göra skillnad.

Caroline Graff
Professor i genetisk demensforskning vid Karolinska Institutet och överläkare i klinisk genetik på Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer om Alzheimers sjukdom

Ge en gåva till forskningen om Alzheimers sjukdom

Relaterat

Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
Porträtt av Göran Sigurdsson.

Göran fick alzheimer mitt i livet

När Göran fick Alzheimers sjukdom förändrades allt. Familjen tvingades lämna ifrån sig sina familjehemsplacerade barn och sälja sin gård. Nu springer han för forskningen och för att andra familjer ska få mer tid tillsammans.
Läs mer
Porträtt av Dag Sehlin.

Nästa kapitel i kampen mot Alzheimer

Som doktorand var Dag Sehlin med i forskningen bakom lecanemab – ett av de första läkemedlen som kan bromsa Alzheimers sjukdom. Nu utvecklar han nästa generations antikroppsbehandlingar, som lättare ska ta sig in i hjärnan och ge färre biverkningar.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta