Hjärnfonden
Ge en gåva

Caroline Graff, Professor i genetisk demensforskning vid Karolinska Institutet forskar om ärftlighet och demens.

”Forskningen kring Alzheimers sjukdom står vid ett vägskäl”

Caroline Graff är professor inom genetisk demensforskning och är en av de forskare som förra året fick ta del av Hjärnfondens forskningsbidrag. Här berättar hon om hur din gåva gör verklig skillnad.

Jag har forskat kring Alzheimers sjukdom sedan 2002 och arbetar även som specialistläkare på området. Det innebär att jag dagligen möter patienter och anhöriga vars liv slagits i spillror på grund av sjukdomen. Det som gör den sidan av mitt arbete så tragisk är att vi fortfarande bara kan informera, underlätta och trösta – men inte bota. Sanningen är nämligen så enkel. Idag finns ingenting som kan bota Alzhemiers sjukdom – och vi har fortfarande ingen lösning på gåtan. Som forskare på området vet jag dessutom varför och svaret är egentligen inte så svårt. Vi saknar pengar.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Idag lider ca 100 000 svenskar av Alzheimers sjukdom, vilket innebär att det är ännu fler anhöriga som drabbas lika hårt. Demenssjukdomar kostar dessutom samhället miljarder, ja mer än vad stroke, cancer och hjärt-kärlsjukdomar kostar tillsammans. Ändå är bidragen till hjärnforskningen häpnadsväckande små. Det är en ekvation som inte går ihop och därför är ditt stöd så oerhört viktigt.

Utan mer pengar tvingas vi forskare hela tiden att prioritera och välja bort, utan att egentligen veta om prioriteringen är den rätta. Vi sitter alltså i ett ganska frustrerande läge i och med att så många män, kvinnor och anhöriga berörs av våra framsteg. Därför är alla bidrag, stora som små, lika viktiga.

Hjärnforskningen gör ständigt nya framsteg och även resultat som inte direkt leder till ett botemedel kan få enorm genomslagskraft. Idag forskar vi till exempel kring olika typer av behandling. Lyckas vi få fram en behandling som senarelägger insjuknandet med fem år kommer det att innebära en halvering av antalet sjuka. Men vi klarar det inte utan din hjälp.

Ju mer vi kan bredda forskningsfältet, desto snabbare kommer vi att hitta en lösning på gåtan kring Alzheimers sjukdom. Därför hoppas jag innerligt att du ger oss ditt stöd och engagemang.

Det kommer att göra skillnad.

Ge en gåva till forskningen om Alzheimers sjukdom

Caroline Graff
Professor i genetisk demensforskning vid Karolinska Institutet och
överläkare i klinisk genetik på Karolinska Universitetssjukhuset

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.
Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.
Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.
Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta