Hjärnfonden
Ge en gåva

Upptäckten hur celler äter upp sig själva ger nobelpris

– Hjärnfonden gratulerar den japanska forskaren Yoshinori Ohsumi för årets nobelpris i medicin eller fysiologi. Hans upptäckter tros ha stor betydelse för förståelsen av neurologiska sjukdomar som Parkinson och Alzheimers sjukdom, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.

Yoshinori Ohsumi får Nobelpriset i medicin eller fysiologi 2016. Foto: Mari Honda, Nobelprizeorg
Yoshinori Ohsumi får Nobelpriset i medicin eller fysiologi 2016.
Foto: Mari Honda

Yoshinori Ohsumi har upptäckt och klarlagt maskineriet som styr autofagi, en fundamental process för nedbrytning och återvinning av cellens egna beståndsdelar.
Autofagi betyder “självätande”. Begreppet myntades under 1960-talet då man såg hur delar av cellens innehåll omslöts av membran och bildade så kallade vesiklar, eller blåsor som sedan transporterades vidare till lysosomen, cellens återvinningsstation för biologiskt material.

Fram till att Yoshinori Ohsumi genomförde vad Nobelkommittén betecknar som  en “serie briljanta experiment” i vanlig bagerijäst i början av 1990-talet var mycket av fenomenet okänt. Hans experiment i jästceller identifierade gener som har betydelse för autofagi och han kunde sedan visa att även celler från människa använder samma maskineri.

Genom att studera det maskineri som Ohsumi upptäckt, vet vi idag att autofagi är fundamentalt för viktiga fysiologiska processer, bland annat för cellers förmåga att hantera näringsbrist och infektioner. Mutationer i gener av betydelse för autofagi kan orsaka ärftliga sjukdomar. Störningar i autofagi-processen kan bidra till bland annat cancer och neurologiska sjukdomar.

Kopplingen mellan autofagi och Parkinsons sjukdom har rönt mycket uppmärksamhet inom forskningen under senare år. Vid Parkinsons sjukdom bryts de nervceller i hjärnan som producerar signalsubstansen dopamin ner. Dopamin behövs i sin tur bland annat för hjärnans förmåga att styra kroppsrörelser.

-Min forskargrupp vill förstå varför vissa delar av hjärnan blir sjuk när man drabbas av Alzheimer eller Parkinson och hur sjukdom sedan sprider sig till nya delar av hjärnan, kort sagt varför man blir sämre ju längre tid det går. Mycket talar för att störningar i omsättningen av proteiner i cellen är centralt för detta och där är nog förmågan att bryta ned giftiga, felveckade proteiner det mest kritiska. I sjuka nervceller kan vi se ansamlingar av giftiga proteinansamlingar som cellerna inte klarar av att bryta ned, säger Martin Hallbeck, biträdande professor vid Linköpings universitet.

-De fundamentala genombrott i förståelsen som Yoshinori Oshumi har bidragit med kring en av cellens nedbrytningssystem, autofagi, gör att vi nu kan undersöka varför nedbrytningssystemen inte räcker till när de sjukdomsalstrande felveckade proteinerna sprids till en ny del av hjärna . På sikt kan det bidra med kunskap som kan ligga till grund för helt nya behandlingsstrategier för dessa sjukdomar som drabbar miljontals människor, fortsätter han.

Relaterat

Hopp om att lösa två alzheimerutmaningar på samma gång

På senare tid har flera antikroppsterapier mot alzheimer godkänts i olika länder. Det är viktiga framsteg, men läkemedlen är inga mirakelkurer. Därför utvecklar professor Bengt Winblads forskargrupp ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer.

Därför dröjer läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är en svår hjärnsjukdom som länge saknat bromsande behandling. Nu väcker de nya läkemedlen Leqembi och Kisunla stort hopp även om de ännu inte är tillgängliga på den svenska marknaden.

Thomas först i världen med banbrytande celltransplantation mot parkinson

För första gången har en specifik typ av dopaminproducerande stamceller transplanterats i hjärnan på patienter med Parkinsons sjukdom. Två år efter operationen börjar resultaten visa sig och ger hopp både till forskningen och patienterna.

Stora utmaningar när allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom

Svensk forskning kring Alzheimers sjukdom är världsledande när nya diagnosmetoder testas och nya behandlingar tas fram. Samtidigt insjuknar allt fler i den dödliga hjärnsjukdomen. För att klara framtidens utmaningar krävs ytterligare krafttag redan idag.

Forskarframgångar skapar hopp för framtida alzheimerpatienter

En ny diagnosmetod ska göra det enklare, billigare och mer tillförlitligt att upptäcka Alzheimers sjukdom – i ett betydligt tidigare skede än idag. – Jag kan tänka mig att det i framtiden kan bli möjligt att införa screening för Alzheimers sjukdom, men där är vi inte än, säger Michael Schöll, professor i molekylär medicin.

Ny molekyl kan göra nytta mot alzheimer och flera andra sjukdomar

I dagsläget finns ingen riktigt effektiv alzheimerbehandling. Därför utvecklar professor Jan Johanssons team ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer om deras arbete – och om en oväntad upptäckt som kan bidra till viktiga framsteg inom hjärnforskningen.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta