Hjärnfonden
Ge en gåva

Emma Frans, postdoc vid University of Oxford

“Rätt behandling av ADHD kan ge både längre och enklare liv”

Emma Frans forskar om ADHD. Fokus för hennes forskning är de långsiktiga effekterna av ADHD-medicinering. ADHD förekommer hos ungefär fem procent av barnen och tre till fyra procent av vuxna och är därmed den vanligaste utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningen. Här berättar Emma Frans själv om sin forskning och vad den betyder för dig som har ADHD eller ett barn med ADHD.

Jag vill inleda med att tacka dig som gett en gåva till stöd för hjärnforskningen – för du har gjort min forskning möjlig. Genom ett stipendium från Hjärnfonden har jag just nu förmånen att få vara på University of  Oxford och Karolinska Institutet, där jag undersöker de långsiktiga effekterna av ADHD-läkemedel. Dina gåvor gör med andra ord stor nytta.

Använder hälsoregister i forskningen

För idag vet vi att de här läkemedlen är säkra och effektiva – på kort sikt. Men många, inte minst föräldrar till barn med ADHD, är oroliga för vad som händer efter många års användning. Till exempel finns en rädsla för att de här medicinerna, som är centralstimulerande, kan slita på hjärtat. Och det är just kopplingen till hjärt-kärlsjukdom som mitt projekt tittar på, genom avancerade studier av hälsoregister. Det vi kan se är att människor med ADHD har en högre risk för hjärt-kärlsjukdom än övriga befolkningen. Men tvärtemot oron så ser denna risk ut att sjunka något för den grupp som behandlas med läkemedel. Andra studier från min forskargrupp visar på liknande sätt att risken för trafikolyckor och kriminalitet också minskar. Vi hoppas att vi får möjligheten att forska på fler sådana viktiga samband!

ADHD-medicinering kan höja livskvaliteten

Jag tycker att våra resultat pekar på att det är bättre att medicinera än att inte göra det. Trots alla solskenshistorier om människor som har vänt sin ADHD till något positivt får vi inte glömma att det kan vara en väldigt allvarlig diagnos – som innebär ökad risk för missbruk, fysisk ohälsa med mera. Att få rätt behandling kan antagligen förlänga liv, men framförallt höja livskvaliteten. Och det är nog ännu viktigare.
Jag har själv vänner som i vuxen ålder har fått en ADHD-diagnos. Plötsligt har de, tack vare medicin, kunnat koncentrera sig tillräckligt för att läsa en bok. Det är häftigt, men samtidigt sorgligt – att de helt i onödan har gått igenom skolan utan att få leva ut sin fulla potential. Därför vill jag att min forskningsgrupp ska kunna fortsätta. Och sätter mitt hopp till att du vill ge en gåva till hjärnforskningen.

 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Visste du att…

  • ADHD har neurobiologisk grund och påverkar hjärnans sätt att bearbeta information och att reglera beteende.
  • Två till tre barn i varje klass har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
  • 80 procent av lärarna uppger att de saknar kunskap om neuropsykiatriska diagnoser

Du kan läsa mer om ADHD här och se en film om Edith Lundin som har ADHD här 

Relaterat

Ett kollage med en kvist med gröna blad och ett ansikte mot grå bakgrund.

Det behövs mer kunskap om den kvinnliga hjärnan 

Kvinnor har mer sömnproblem än män, får sin ADHD-diagnos senare och drabbas i större utsträckning av stress. Mannen har varit norm inom medicinsk forskning och trots att det går framåt behövs fortfarande mer kunskap om hur hjärnans sjukdomar och diagnoser drabbar kvinnor annorlunda än män.
Ett kollage där en pojke i svartvitt skriker samtidigt som det flyter bollar runt hans huvud.

NPF-dagen – allas rätt att vara olika

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är starkt kopplade till hur hjärnan arbetar och fungerar och NPF-dagen den 15 mars har instiftats för att uppmärksamma allas rätt till att vara olika.
Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, talade på Barnhjärnans Dag om skillnaderna i diagnosticeringen av flickor och pojkar med autsim eller ADHD. Foto: Juliana Wolf Garcindo och Birgit Leistmann-Walsh

Därför påverkar könet när du får din diagnos

Varför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar varför och hur hormonella svängningar kan påverka symtom.
Kvinna i gul jacka ler mot kameran. Hon står i gatumiljö.

Kungamamman Annsophie – en förkämpe för barns rättigheter

Hjärnfonden vill rikta ett stort och varmt tack till AnnSophie Forsell och övriga aktiva i föreningen Kung Över Livet som gjort ett enormt arbete för att samla in pengar till forskning och sprida kunskap och engagemang för NPF-frågor. De har samlat in otroliga 500 000 kronor till Hjärnfonden sedan starten 2012.
Henrik Larsson, professor vid Örebro universitet

Koppling mellan socker och ADHD

Det finns en koppling mellan ADHD och matvanor. Det visar forskning vid Örebro universitet. – Vi ser en koppling mellan ADHD och att äta mer socker och mättat fett och mindre frukt och grönt, säger Lin Li, som är doktorand vid Örebro universitet och har gjort studien tillsammans med professor Henrik Larsson.
En leende pojke med rödaktigt hår och hans mamma.

Skolan ångestfylld för Alex

Alex är åtta år och älskar superhjältar och Youtube. Han gillar att spela teater och spelar upp filmscener för familjen med stor inlevelse. Här berättar hans mamma Camilla Svendsrud om vägen till en autismdiagnos och kampen för en fungerande skolgång.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta