Hjärnfonden
Ge en gåva

Internationella Parkinsondagen den 11 april

Den 11 april är Internationella Parkinson-dagen och det vill vi uppmärksamma. I Sverige finns ungefär 20 000 personer med Parkinsons sjukdom. Sjukdomen beror på att nervceller i ett område i hjärnan som heter substantia nigra bryts ned. En betydande del av de symtom som uppkommer beror på att det framför allt är de nervcellerna som producerar dopamin som bryts ner. Dopamin behövs för hjärnans styrning av kroppsrörelserna och när de här nervceller dör försämras möjligheten att kontrollera kroppens rörelser. Sjukdomen ger besvär som långsamhet, skakningar och stelhet.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Förloppet vid Parkinsons sjukdom är långsamt och symtomen ökar efterhand. Sjukdomen debuterar vanligen mellan 55 och 60 års ålder. Ålder och genetik är de främsta riskfaktorerna för att utveckla sjukdomen och den är vanligare bland män.

Parkinsons sjukdom går inte att bota men symtomen kan behandlas effektivt hos de allra flesta under många år. Den vanligaste behandlingen är att man tillför hjärnan nytt dopamin genom ett läkemedel. Efter ett antal år uppkommer ofta  svårigheter att uppehålla en jämn behandlingseffekt över dygnet.  Det kan ge en varierande rörelseförmåga med perioder av stelhet, bättre rörlighet och ofrivilliga rörelser i ett svårförutsägbart mönster. I dessa situationer kan en jämn tillförsel av läkemedel via en bärbar pump eller elektrodstimulering (DBS, deep brain stimulation) ge betydande förbättring.

Stamcellsforskning ger hopp för Parkinson patienter

Forskarna hoppas på att i framtiden kunna transplantera in nervceller som producerar dopamin i hjärnan på de som har Parkinsons sjukdom. Förhoppningen är att från sk stamceller odla fram nervceller på laboratoriet som gör dopamin och att transplantera in dem.

Du kan se en film från Hjärnans Dag 2017 där professor Thomas Perlmann från Karolinska Institutet förklarar vad stamceller är och hur de kan användas som behandling av Parkinsons sjukdom.

Klicka på pilen i bilden här ovan för att se filmen.

Malin Parmar  är professor på Lunds universitet och fick 2016 ett forskningsbidrag från Hjärnfonden. Hennes forskning går ut på att utveckla nya metoder för att ersätta skadade celler vid Parkinsons sjukdom. Du kan läsa mer om hennes forskning här.

Visste du att…

  • Parkinsons sjukdom har fått sitt namn efter den engelske läkaren, James Parkinson (1755-1824), som beskrev de symtom som är typiska för sjukdomen i sin skrift “An essay on the shakin palsy” från 1817.
  • Ca 2000 personer får sjukdomen varje år i Sverige
  • Diagnos på Parkinsons sjukdom ställs utifrån personens sjukdomshistoria samt genom en neurologisk undersökning.

Du kan läsa mer om Parkinsons sjukdom här.

 

Här kan du se fler filmer från Hjärnans Dag 2017

Relaterat

Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
Äldre deltagare håller armarna högt under en gemensam övning i parkinsondans.

Att dansa med en kropp i förändring

Parkinsons sjukdom förändrar kroppen, men i danssalen får den en ny chans. Här tränas balans, röst och koordination, men också mod, närvaro och självbild. På Dans för Parkinson i Huddinge möts konst och neurologi i ett rum där deltagarna tillåts ta plats. Både i kroppen och rummet.
Läs mer
Porträtt av Thomas Matsson.

Thomas kämpar för framtidens parkinsonpatienter

Thomas Mattson trodde det var en nerv som kommit i kläm, och vägrade först tro att han fått Parkinsons sjukdom. Nu deltar han i en revolutionerande studie med stamcellstransplantation – en metod som kan bli avgörande för framtidens parkinsonpatienter.
Läs mer
Porträtt av Thomas Mattsson.

Thomas först i världen med banbrytande celltransplantation mot parkinson

För första gången har en specifik typ av dopaminproducerande stamceller transplanterats i hjärnan på patienter med Parkinsons sjukdom. Två år efter operationen börjar resultaten visa sig och ger hopp både till forskningen och patienterna.
Läs mer
Porträtt av Jens Carlsson.

Med AI och superdatorer i jakten på framtidens hjärnläkemedel

Hur designar man ett läkemedel innan det finns? Forskaren Jens Carlsson vid Uppsala universitet har fått Hjärnfondens forskningsbidrag för sin banbrytande studie av receptorn TAAR1 – ett nytt och hett spår i kampen mot Parkinsons sjukdom och schizofreni.
Läs mer
Porträtt av Fabio Begnini.

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta

Följ oss

InstagramFacebookLinkedinYouTube