Hjärnfonden
Ge en gåva

Vi kan göra mycket mer för dem som får en demenssjukdom tidigt i livet

I Sverige finns uppemot 9 000 demensdrabbade personer under 65 år, de flesta av dem med Alzheimers sjukdom. Caroline Graff är professor och demensforskare – här berättar hon varför det behövs mer kunskap om dem som drabbas tidigt. Och varför din gåva är så viktig.

I mitt arbete har jag kommit i kontakt med en grupp som det talas alldeles för lite om. Det är människor som har drabbats av, vad vi kallar, ung demens. Jag forskar nämligen på vissa ärftliga demensformer, som ofta leder till insjuknande före 60 års ålder.

Det är sjukdomar som slår ofattbart hårt. De drabbade står ofta mitt i livet med barn, familj, jobb och försörjningsansvar. Deras anhöriga måste – förutom att sörja och delta i kampen mot sjukdomen – ordna med försäkringar, tala med arbetsgivare, se över pensioner och så vidare.

Tidig diagnos ger drabbade en möjlighet att planera framtiden

Jag arbetar också direkt med patienter på en minnesklinik. Där möter jag många av dessa livsöden och ser hur svårt de har det, inte minst för att vården är anpassad för äldre demenspatienter. Det saknas både kunskaper och resurser för att ta hand om de yngre – det finns inte ens några särskilda riktlinjer eller informationskällor. Det är faktiskt en skandal!

Dessutom är oron extra stor hos de anhöriga, eftersom sjukdomen kan finnas även hos dem. Numera går det att ta reda på, eftersom det speciella med de ärftliga demenstyperna är att vi faktiskt vet vad som orsakar sjukdomen. Det handlar om en nedärvd förändring i arvsmassan, som ger 99 procents sannolikhet att få sjukdomen före 60. Alla vill faktiskt inte veta om de bär på anlaget, vilket jag förstår.

Caroline Graff, professor i genetisk demensforskning vid Karolinska Institutet forskar om ärftlighet och demens.
Caroline Graff, Professor i genetisk demensforskning vid Karolinska Institutet forskar om ärftlighet och demens.

Däremot är det intressant ur ett forskarperspektiv att följa familjer där ärftligheten finns – vilket är precis det jag och min forskargrupp gör. Vi hoppas att det ska ge oss möjligheten att ställa tidig diagnos även hos dem som har ”vanlig” demenssjukdom.

Det skulle ge människor möjlighet att planera framtiden och byta till en förebyggande livsstil.
Men det som framför allt behövs är förstås effektiva läkemedel som kan bota sjukdomarna. Det finns flera lovande projekt, men de behöver mer resurser. Därför hoppas jag att du vill stödja hjärnforskningen med en gåva. Det kan rädda liv!

 

 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt på Peter Thelin, hedersdoktor vid Karolinska Institutet och ordförande i Hjärnfondens styrelse.

Så mycket hände – tack vare Hjärnfondens givare

Hjärnfondens givare gör stor skillnad, eftersom statens forskningsstöd inte räcker till. Under förra året kunde Hjärnfonden bidra med nästan 200 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.
Läs mer

Ina kände skam när maken fick demens

När Ina Wettergrens man fick demens förnekade hon både honom och sjukdomen och lämnade sitt barn att ta hand om honom under dagarna. Idag berättar hon om skulden och skammen och hur hon kanaliserar det i sitt engagemang för Hjärnfonden.
Läs mer

3 av 10 skulle dricka mindre om de kände till risken för demenssjukdom

En ny undersökning visar att många saknar kunskap om hur alkohol påverkar hjärnan – men också att en tredjedel vill förändra sina vanor när de får mer insikt.
Läs mer

Snabbspåret till alzheimerdiagnos

På Karolinska Universitetssjukhuset i Solna finns en unik plats där ny forskning snabbt blir till konkret vård. Här möter patienter med tidiga symtom på demenssjukdom ett team som arbetar med snabbspår för minnesutredning, livsstilsförändringar och vetenskap i världsklass.
Läs mer
Markus Fahlström, forskare vi Uppsala universitet.

Blodflödet i hjärnan efter skador och sjukdomar

Hjärnfondens stipendiat Markus Fahlström strävar efter att förstå hur hjärnan kompenserar och försöker återställa sin funktion vid sjukdomar som framförallt påverkar blodflödet i hjärnan. Han utvecklar en matematisk modell för att studera cerebrovaskulär reserv, en parameter som reflekterar hjärnans förmåga att anpassa sitt blodflöde.
Läs mer

Våra tio mest lästa artiklar 2023

Kunskapen om hjärnan ökar och fortsätter engagera. Här listar vi de tio artiklar som varit mest populära på hjärnfonden.se under 2023.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta