Hjärnfonden
Ge en gåva

Lästid: 3 minuter

Forskarnas 10 enkla sätt att förebygga demens

En tredjedel av alla demenssjukdomar skulle kunna förebyggas genom att göra små förändringar i hur vi lever. Men börja gärna i tid. Att kunna eliminera några av de viktigaste riskfaktorerna för att drabbas av till exempel Alzheimers sjukdom är enkelt och effektivt för människor i alla åldrar.

Ett äldre par promenerar utomhus.

Flera studier påvisar ett samband mellan regelbunden motionsträning och minskad risk för demens, så sätt på dig promenadskorna och ge dig ut.

Med några enkla livsstilsförändringar som att äta mer grönsaker, sluta röka och börja lägga pussel kan du minska risken att drabbas av demenssjukdom. När några av världens mest framstående neuroforskare samlades på den årliga Alzheimer’s Associations internationella konferens i London i somras presenterade de en lista med 10 enkla livsstilsförändringar varje människa kan göra för att förebygga risken att drabbas av demens.

– De nya rönen är väldigt spännande, säger Maria Carrillo, chefsforskare på Alzheimer’s Association. Många människor har en god chans att på individnivå minska risken för kognitiv försämring och demens genom att göra några hälsosamma livsstilsförändringar. På en global nivå skulle en förändring i hur vi lever våra liv också innebära en enorm sänkning av de kostnader som Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar kostar samhället idag.

Forskarnas lista: 10 sätt att hålla din hjärna i trim

Svettas.

Regelbunden motionsträning som får upp pulsen och ökar blodflödet till hjärnan och resten av kroppen är bra för dig. Flera studier har påvisat sambandet mellan fysisk aktivitet och minskad risk för demens, så sätt på dig löpskorna och ge dig ut i spåret.

Sätt näsan i en bok.

Utbildning på alla olika nivåer har visat minska risken för demens och för en försämrad kognitiv förmåga, det vill säga att kunna tänka, känna och lära. Så damma av pluggpennan och gå en kurs på till exempel Komvux eller universitetet online.

Fimpa.

Det finns starka bevis för att rökning ökar risken för försämrad kognitiv förmåga. Att sluta röka minskar risken till samma nivå som för de som aldrig rökt.

Lyssna till ditt hjärta.

Studier visar att riskfaktorerna för hjärtsjukdom och stroke, som fetma, högt blodtryck och diabetes, även påverkar din kognitiva hälsa negativt. Så ta hand om ditt hjärta, och din hjärna kommer att tacka dig.

Akta huvudet!

Att slå i huvudet ordentligt ökar risken för kognitiva besvär och demens. Så använd säkerhetsbälte på vägarna och hjälm på cykeln eller hästen.

Rätt bränsle.

En hälsosam och välbalanserad diet med mindre fett och mer frukt och grönsaker minskar risken för kognitiv ohälsa.

Ta sovmorgon.

Sömnbrist på grund av problem som till exempel sömnapné kan leda till svårigheter att minnas och tänka.

Ta hand om din mentala hälsa.

En del studier påvisar ett samband mellan depression och ökad kognitiv ohälsa. Så var inte rädd för att söka hjälp om du känner dig nedstämd, har ångest eller lider av annan psykisk ohälsa. Och försök att inte stressa för mycket.

Umgås och ha trevligt.

Socialt engagemang gör hjärnan glad. Gör sånt du tycker är kul och meningsfullt för just dig. Engagera dig i den lokala schackklubben eller jobba som volontär på katthem, börja sjung i kör eller bara träffa släkt och vänner.

Utmana dig själv.

Gnugga geniknölarna och aktivera ditt sinne. Konstruera en ny möbel, lägg ett svårt pussel, skapa något konstnärligt. Spela spel som tvingar dig att tänka strategiskt. Att utmana din hjärna ger dig både kort- och långsiktiga kognitiva fördelar.

Varje år insjuknar ca 25 000 personer i Sverige i demenssjukdomar. Risken är stor att det nästa år är någon just du känner. Forskarna börjar nu sakta närma sig svaret på demensgåtan. Vill du hjälpa dem på traven så är en gåva till hjärnforskningen det enklaste sättet.

Läs mer om demens

Källor

Ge en gåva till den livsviktiga demensforskningen

Relaterat

Porträtt av Cecilia Lundberg.

”Numera tror jag att allt är möjligt”

Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Skoug.

Skyddar hjärnan sig själv mot minnesförlust?

Med stöd från Hjärnfonden undersöker Cecilia Skoug vid Lunds universitet/University College London om hjärnan har ett eget inbyggt skydd mot kognitiv svikt – och om det kan aktiveras för att förebygga demens.
Läs mer
En yngre Ina Wettergrens och hennes man Ola står tillsammans utomhus och är glada.

Ina kände skam när maken fick demens

När Ina Wettergrens man fick demens förnekade hon både honom och sjukdomen och lämnade sitt barn att ta hand om honom under dagarna. Idag berättar hon om skulden och skammen och hur hon kanaliserar det i sitt engagemang för Hjärnfonden.
Läs mer
Porträtt av Jessica Söderfjord med en julig bakgrund.

Alzheimerdiagnosen förändrade Jessicas liv – nu stöttar hon forskningen

Att inte våga lita på sig själv och sitt eget minne. Inte klara av att laga mat på egen hand och drömma mardrömmar om att gå vilse. Mycket i livet har förändrats sedan 56-åriga Jessica Söderfjord fick sin alzheimerdiagnos för två år sedan.
Läs mer
Kollage med en man som sitter hopkrupen med handen över ansiktet på en stor vodkaflaska.

3 av 10 skulle dricka mindre om de kände till risken för demenssjukdom

En ny undersökning visar att många saknar kunskap om hur alkohol påverkar hjärnan – men också att en tredjedel vill förändra sina vanor när de får mer insikt.
Läs mer
Porträtt av Bengt Winblad.

Hopp om att lösa två alzheimerutmaningar på samma gång

På senare tid har flera antikroppsterapier mot alzheimer godkänts i olika länder. Det är viktiga framsteg, men läkemedlen är inga mirakelkurer. Därför utvecklar professor Bengt Winblads forskargrupp ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta