Hjärnfonden
Ge en gåva
Porträtt av Maja Havbring.

”Man får lära sig allt från början igen”, berättar Maja Havbring om tiden som efter stroken.

”Jag trodde att stroke bara drabbade gamlingar”

Maja Havbring var bara 44 år när hon drabbades av en stroke. Trots rehabilitering kämpar hon fortfarande för att komma tillbaka till arbetslivet. Hon och tiotusentals andra strokedrabbade svenskar hoppas nu på nya behandlingsformer och bättre rehabilitering. Ditt stöd till hjärnforskningen kan göra stor skillnad för deras livskvalitet!

Ge en gåva till den livsviktiga strokeforskningen

För åtta år sedan levde jag ett vanligt singelliv med vanliga problem. Jobb, pengar, relationer. När jag gick och la mig ”den sista kvällen” mådde jag bra – och skulle inte i mina vildaste fantasier kunnat föreställa mig att jag skulle se tillbaka på den gamla vardagen som ett paradis.

När jag vaknade dagen därpå och skulle sätta ner fötterna dråsade jag rakt ner i golvet. Tack och lov hade jag telefonen bredvid mig så jag kunde ringa pappa. Han kom förbi direkt, kände som tur
var igen symtomen och ringde genast på ambulans. I efterhand har jag förstått hur otroligt viktigt tidsaspekten är.

På sjukhuset kunde de konstatera att jag hade fått en blödning mitt i hjärnan. Jag var tvungen att ligga helt stilla i flera dygn. Först vägrade jag tro att jag hade drabbats av stroke – det var väl bara
gamlingar som fick det? Men vänstra sidan var förlamad och jag hamnade i rullstol. Det allra värsta var ändå ovissheten, skulle mitt liv bli så här nu?

Jag bestämde mig för att jag skulle satsa allt jag förmådde, att jag skulle upp ur rullstolen. Och efter fyra månader av enormt intensiv träning kunde jag resa mig och gå själv. Under den tunga rehabiliteringen var galghumorn oss patienter emellan räddningen. Vad annat ska man göra än att skratta när man hör vuxna människor lära sig prata igen medan dreglet rinner?

För mig fungerade rehabiliteringen bra, för jag var medveten om mina rättigheter. Många jag har träffat på olika stroketräffar har däremot inte alls fått den vård de behöver. Ofta måste man stå på
sig för att få en plats. Men det klarar inte alla när skadorna på hjärnan har gjort dem både förvirrade och trötta. Den situationen gör mig riktigt upprörd!

I dag mår jag hur som helst mycket bättre än för åtta år sedan. Jag har blivit piggare och rör mig smidigare, ibland glömmer jag till och med min krycka. På sistone har jag gjort stora framsteg med
hjälp av en ny uppfinning – en dräkt som stimulerar musklerna över hela kroppen. För mig är den ett bevis på hur viktig utvecklingen av nya rehabiliteringsformer är för oss strokedrabbade.

Min högsta dröm nu är att kunna komma tillbaka i arbete. Det finns inget värre än att sitta och känna sig som en kostnad. Med hjälp av nya framsteg inom hjärnforskningen skulle vi kunna minska massor av mänskligt lidande – och stora samhällskostnader. Därför hoppas jag att du vill ge en gåva till Hjärnfonden!

 

Maja Havbring

Relaterat

Porträtt av Cecilia Lundberg.

”Numera tror jag att allt är möjligt”

Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.
Läs mer

Filips fågelholkar – ett hantverk som gör skillnad för hjärnforskningen

Filip lever med epilepsi efter en stroke i fosterstadiet. När han var fem år började han snickra fågelholkar med sin morfar. I dag har över 2 500 holkar byggts och 50 000 kronor skänkts till hjärnforskningen.
Läs mer
Karolin Storck ligger i en sjukhussäng med maskiner runt omkring sig.

Stroke, 27 år och “locked-in”

Efter en allvarlig hjärnblödning kunde Karolin bara röra ögonen. Nu vill hon visa att återhämtning är möjlig, även när allt känns omöjligt.
Läs mer
Flera personer passerar startlinjen i ett lopp.

Efter hjärnblödningen startade hon Hjärnresan

Efter en allvarlig skidolycka med hjärnblödning och två veckors koma tvingades Anna-Karin Mattsson börja om från början. Tre år senare springer hon igen – och arrangerar sitt eget motionslopp till stöd för hjärnforskningen. Trots storm, regn och fallna träd blev Hjärnresan en kraftfull hyllning till livet.
Läs mer
Porträtt av Arne Lindgren.

Smartare strokevård med blodprov och genetik

Arne Lindgren vill undersöka hur genetik, blodprover och kliniska symtom påverkar återhämtningen efter en stroke. Målet är att utveckla mer individanpassad vård och rehabilitering – så fler får chansen till ett bättre liv efter sin stroke.
Läs mer
Porträtt av Katharina Stibrant Sunnerhagen.

Så skyddar motion din hjärna

Forskning visar att fysisk aktivitet på fritiden och vid transport – inte på jobbet – kan minska risken för stroke och förbättra prognosen för de som drabbas.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta