Hjärnfonden
Ge en gåva

”Man får lära sig allt från början igen”, berättar Maja Havbring om tiden som efter stroken.

”Jag trodde att stroke bara drabbade gamlingar”

Maja Havbring var bara 44 år när hon drabbades av en stroke. Trots rehabilitering kämpar hon fortfarande för att komma tillbaka till arbetslivet. Hon och tiotusentals andra strokedrabbade svenskar hoppas nu på nya behandlingsformer och bättre rehabilitering. Ditt stöd till hjärnforskningen kan göra stor skillnad för deras livskvalitet!

Ge en gåva till den livsviktiga strokeforskningen

För åtta år sedan levde jag ett vanligt singelliv med vanliga problem. Jobb, pengar, relationer. När jag gick och la mig ”den sista kvällen” mådde jag bra – och skulle inte i mina vildaste fantasier kunnat föreställa mig att jag skulle se tillbaka på den gamla vardagen som ett paradis.

När jag vaknade dagen därpå och skulle sätta ner fötterna dråsade jag rakt ner i golvet. Tack och lov hade jag telefonen bredvid mig så jag kunde ringa pappa. Han kom förbi direkt, kände som tur
var igen symtomen och ringde genast på ambulans. I efterhand har jag förstått hur otroligt viktigt tidsaspekten är.

På sjukhuset kunde de konstatera att jag hade fått en blödning mitt i hjärnan. Jag var tvungen att ligga helt stilla i flera dygn. Först vägrade jag tro att jag hade drabbats av stroke – det var väl bara
gamlingar som fick det? Men vänstra sidan var förlamad och jag hamnade i rullstol. Det allra värsta var ändå ovissheten, skulle mitt liv bli så här nu?

Jag bestämde mig för att jag skulle satsa allt jag förmådde, att jag skulle upp ur rullstolen. Och efter fyra månader av enormt intensiv träning kunde jag resa mig och gå själv. Under den tunga rehabiliteringen var galghumorn oss patienter emellan räddningen. Vad annat ska man göra än att skratta när man hör vuxna människor lära sig prata igen medan dreglet rinner?

För mig fungerade rehabiliteringen bra, för jag var medveten om mina rättigheter. Många jag har träffat på olika stroketräffar har däremot inte alls fått den vård de behöver. Ofta måste man stå på
sig för att få en plats. Men det klarar inte alla när skadorna på hjärnan har gjort dem både förvirrade och trötta. Den situationen gör mig riktigt upprörd!

I dag mår jag hur som helst mycket bättre än för åtta år sedan. Jag har blivit piggare och rör mig smidigare, ibland glömmer jag till och med min krycka. På sistone har jag gjort stora framsteg med
hjälp av en ny uppfinning – en dräkt som stimulerar musklerna över hela kroppen. För mig är den ett bevis på hur viktig utvecklingen av nya rehabiliteringsformer är för oss strokedrabbade.

Min högsta dröm nu är att kunna komma tillbaka i arbete. Det finns inget värre än att sitta och känna sig som en kostnad. Med hjälp av nya framsteg inom hjärnforskningen skulle vi kunna minska massor av mänskligt lidande – och stora samhällskostnader. Därför hoppas jag att du vill ge en gåva till Hjärnfonden!

 

Maja Havbring

Relaterat

Odlade nervceller kan hjälpa mot strokeskador

De flesta som överlever en stroke får bestående besvär. Faktum är att stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionsnedsättningar hos vuxna. Därför utvecklar professor Zaal Kokaia en ny metod för att förbättra hjärnans återhämtning.

Samma idé kan lösa två olika strokeproblem

Idag finns inte många behandlingsalternativ när stroken är ett faktum. Docent Anja Meissners forskargrupp arbetar med helt nya sätt att både förebygga stroke och förbättra återhämtningen.

“Mammas hjärna är skadad”

När Beatrice Andersson var 24 år fick hon en kraftig stroke. Hjärnfonden intervjuade henne för två år sedan – då hade hon fortfarande stora utmaningar. Här berättar hon om läget idag.

Det finns för få sätt att hjälpa personer efter en stroke

I dag lever över 140 000 svenskar med funktionsnedsättningar till följd av stroke. Här berättar Arne Lindgren, professor och överläkare, om sin forskargrupps arbete med att hitta möjliga vägar för att förbättra återhämtningen.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
En komposition i kollageform med en kvinnlig hjärnforskare vid en vintage-dator, där en förstoring av ett ansikte i svartvitt framträder i bakgrunden genom ett fönster. En kontrast mellan människa, teknologi och hjärnforskning.

Olika risker med olika hormonläkemedel

En ny studie, den största i världen på hormonbehandlingar vid klimakteriebesvär, har analyserat riskerna för blodpropp, stroke och hjärtinfarkt. Studien publiceras i BMJ och är finansierad av Hjärnfonden.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta