Jakten på hjärnans stresscentrum

Stress i lagom dos är till och med nyttig för oss men när den pågår för länge blir den plötsligt farlig. Var går gränsen till ohälsosam stress och vad händer i hjärnans innerst kretsar när det slår över? För att ta reda på det kikar Tibor Harkany och hans forskargrupp på hur cellerna längst in i hypotalamus pratar med varandra. Lär vi oss förstå deras språk kommer vi närmare en lösning på gåtan om den växande diagnosen utmattningssyndrom.

Psykisk ohälsa är idag ett av våra största folkhälsoproblem. Vi har ett högt tempo i samhället och många upplever stor press kring att göra smarta val gällande både privatliv och karriär. En del påverkas starkt av yttre faktorer som till exempel krig vilket kan leda till PTSD* men också av störd dygnsrytm på grund av resor och nattjobb. Ofta finns stressande moment på hemmaplan med oflexibla och krävande arbetssituationer, förskolehämtningar och ett socialt och ekonomiskt tryck att samtidigt ha ett fint hem och hinna med ett socialt umgänge. Kombinationen blir ibland ohållbar.

Livsnödvändig stress

Tibor Harkany är neurobiolog vid Karolinska Institutet, han arbetar med att försöka förstå hur hjärnan fungerar och reagerar när den utsätts för stress. För inte all stress är farlig, den är till och med livsnödvändig för vår överlevnad. Tibor drar en parallell med smärta.

– När man känner akut smärta får man en försvarsrespons av kroppen. Till exempel att snabbt dra bort handen från den varma plattan man just bränt sig på. Det är om smärtan kvarstår som det blir farligt. Stress fungerar på samma sätt. Så länge hjärnan har stressen under kontroll är den viktig för att kunna mobilisera kroppens resurser om vi ställs inför en svår situation, adrenalinet pumpar och man blir mer alert. Men när stressen pågår under en längre tid fyller den inte längre någon livsnödvändig funktion utan kommer istället att påverka vår hälsa negativt.

Bättre behandling

Tibor Harkanys forskning handlar om att förstå när vi nått den här gränsen. Vad är det som händer i hjärnan precis just då och varför? Målet är att kunna ta fram en bättre behandling för patienter som lider av stressrelaterad psykisk ohälsa. Tibors forskargrupp gör detta genom att undersöka hypotalamus, den del av hjärnan som utsöndrar stresshormon och är en viktig del i det system av hormonfrisättande nervceller i hjärnan som kallas stressaxeln.

De har hittat helt nya typer av celler, börjat förstå deras funktion och kan därmed lära sig hur cellerna signalerar och pratar med varandra i olika delar av hjärnan när man är stressad. En intressant detalj som forskarna upptäckt är att män och kvinnor har olika typer av celler i hypotalamus. Kanske kan det här betyda att män och kvinnor bör få olika typer av behandling vid till exempel utmattningssyndrom när de här systemen är överarbetade.

– Om vi lär oss förstå komplexiteten i hjärnans stresscentrum, hittar vilka celler som skickar ut vilka signaler, så kan vi göra bättre och mer effektiva läkemedel mot exempelvis PTDS, säger Tibor Harkany.

Tibor Harkany är en av de forskare som fått ekonomiskt stöd till sin forskning av Hjärnfonden.

– Varenda krona räknas och gör verkligen skillnad. Med extra forskningspengar kan vi till exempel köpa in bättre utrustning till labbet och betala ut lön till forskarna i gruppen. Det ger också projektet stabilitet så att det kan fortgå under fler år, säger han.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

 

*PTSD = Posttraumatiskt stressyndrom

Relaterat

Illustration av en hjärna

Stress och hjärnan

I vår hjärna finns runt 100 miljarder nervceller som är samman-kopplade i stora nätverk. Nervcellernas uppgift är att ta emot, bearbeta och skicka iväg signaler. För att hjärnan skall fungera krävs att kommunikationen mellan nervcellerna fungerar bra.

Vad händer i kroppen när vi stressar?

Stressreaktionen är en naturlig och livsviktig kroppslig reaktion. Den är gjord för att aktiveras under en kort stund. Därefter behöver kroppen vila och återhämta sig för att andra viktiga kroppsliga funktioner ska få utrymme.

8 varningssignaler på ohälsosam stress

Symtom på ohälsosam stress kan komma smygande och vara svåra att upptäcka. Den som drabbas kan ha fått varningssignaler under lång tid utan att förstå vad det är. Att uppmärksamma signalerna och söka hjälp är viktigt eftersom tidiga insatser kan förhindra att tillståndet blir allvarligare.

Mogen kvinna som ser orolig ut

När det är oroligt i omvärlden

Det är lätt att känna sig orolig på grund av det som sker i vår omvärld just nu. Här ger vi några råd om vad du kan göra för att ta hand om dig själv och andra. Det handlar bland annat om att var fysiskt aktiv, ha kontakt med andra och begränsa nyhetsflödet.

Fem män poserar i vinterkläder.

De skidar mot den farliga stressen

Fyra småbarnspappor som alla på olika sätt upplevt stressrelaterad ohälsa men som är gröngölingar i skidspåret. Nu siktar de på att ta sig igenom Vasaloppet den 27 februari – allt för forskningen om stress

Så kan du undvika ohälsosam stress

Oavsett om du jobbar hemifrån, på kontor eller i annan miljö är det oundvikligt att det blir stressiga perioder då och då. Men med rätt förberedelse och kunskap ser du till att minska den negativa effekten som stress kan innebära för den psykiska hälsan – på lång sikt.