Jakten på hjärnans stresscentrum

Psykisk ohälsa är idag ett av våra största folkhälsoproblem. Vi har ett högt tempo i samhället och många upplever stor press kring att göra smarta val gällande både privatliv och karriär. En del påverkas starkt av yttre faktorer som till exempel krig vilket kan leda till PTSD* men också av störd dygnsrytm på grund av resor och nattjobb. Ofta finns stressande moment på hemmaplan med oflexibla och krävande arbetssituationer, förskolehämtningar och ett socialt och ekonomiskt tryck att samtidigt ha ett fint hem och hinna med ett socialt umgänge. Kombinationen blir ibland ohållbar.

Livsnödvändig stress

Tibor Harkany är neurobiolog vid Karolinska Institutet, han arbetar med att försöka förstå hur hjärnan fungerar och reagerar när den utsätts för stress. För inte all stress är farlig, den är till och med livsnödvändig för vår överlevnad. Tibor drar en parallell med smärta.

– När man känner akut smärta får man en försvarsrespons av kroppen. Till exempel att snabbt dra bort handen från den varma plattan man just bränt sig på. Det är om smärtan kvarstår som det blir farligt. Stress fungerar på samma sätt. Så länge hjärnan har stressen under kontroll är den viktig för att kunna mobilisera kroppens resurser om vi ställs inför en svår situation, adrenalinet pumpar och man blir mer alert. Men när stressen pågår under en längre tid fyller den inte längre någon livsnödvändig funktion utan kommer istället att påverka vår hälsa negativt.

Bättre behandling

Tibor Harkanys forskning handlar om att förstå när vi nått den här gränsen. Vad är det som händer i hjärnan precis just då och varför? Målet är att kunna ta fram en bättre behandling för patienter som lider av stressrelaterad psykisk ohälsa. Tibors forskargrupp gör detta genom att undersöka hypotalamus, den del av hjärnan som utsöndrar stresshormon och är en viktig del i det system av hormonfrisättande nervceller i hjärnan som kallas stressaxeln.

De har hittat helt nya typer av celler, börjat förstå deras funktion och kan därmed lära sig hur cellerna signalerar och pratar med varandra i olika delar av hjärnan när man är stressad. En intressant detalj som forskarna upptäckt är att män och kvinnor har olika typer av celler i hypotalamus. Kanske kan det här betyda att män och kvinnor bör få olika typer av behandling vid till exempel utmattningssyndrom när de här systemen är överarbetade.

– Om vi lär oss förstå komplexiteten i hjärnans stresscentrum, hittar vilka celler som skickar ut vilka signaler, så kan vi göra bättre och mer effektiva läkemedel mot exempelvis PTDS, säger Tibor Harkany.

Tibor Harkany är en av de forskare som fått ekonomiskt stöd till sin forskning av Hjärnfonden.

– Varenda krona räknas och gör verkligen skillnad. Med extra forskningspengar kan vi till exempel köpa in bättre utrustning till labbet och betala ut lön till forskarna i gruppen. Det ger också projektet stabilitet så att det kan fortgå under fler år, säger han.

*PTSD = Posttraumatiskt stressyndrom