Hjärnfonden
Ge en gåva
Människor folkmassa stress

Professor Marie Åsberg – Vi kan göra mycket mer för dem som får sitt liv förstört av utmattningssyndrom

Marie Åsberg är professor och har forskat inom psykiatrin sedan 60-talet. Här berättar hon om sin forskning. Jag ser att följderna av utmattningssyndrom kan vara invalidiserande. Människor får svåra kognitiva störningar, många förlorar till exempel förmågan att tänka klart när de behöver det som bäst. Till och med de allra enklaste besluten kan bli svåra. […]

Marie Åsberg Senior professor, Karolinska Institutet

Marie Åsberg är professor och har forskat inom psykiatrin sedan 60-talet. Här berättar hon om sin forskning.

Jag ser att följderna av utmattningssyndrom kan vara invalidiserande. Människor får svåra kognitiva störningar, många förlorar till exempel förmågan att tänka klart när de behöver det som bäst. Till och med de allra enklaste besluten kan bli svåra. Det är knappt att det går att föreställa sig den maktlösheten! Ett annat vanligt problem är en överväldigande trötthet som inte går att sova bort, så kallad hjärntrötthet.

Idag vet vi mycket mer om hur hjärnan fungerar och kan även se in i den. Vi har observerat att möss som upplever kronisk stress får skador på hjärnan. Samma mönster går att se hos människor med utmattningssyndrom – högst sannolikt handlar det om sjukliga förändringar på grund av skadlig stress. Men vi saknar fortfarande kunskap om hur vi ska hjälpa hjärnan att återhämta sig.

Vägen tillbaka är mycket lång, vissa kanske aldrig blir helt återställda. Problemet är att vi inte riktigt vet vad som händer i hjärnan på lång sikt – och att det inte finns någon effektiv behandlingsform. Än så länge kan vi i princip bara ordinera vila och rehabilitering. Det är uppenbart att det behövs mycket mer hjärnforskning. Men det saknas pengar. Därför är din gåva till Hjärnfonden så viktig.

På sikt tror jag att vi kan hitta rehabiliteringsformer eller läkemedel som påskyndar hjärnans återhämtning efter utmattningssyndrom. Därför hoppas jag innerligt att du ger Hjärnfonden och hjärnforskningen ditt stöd och engagemang. Din gåva till Hjärnfonden behövs, så att hjärnforskningen kan göra nya framsteg.

Relaterat

Oscar Fernandez-Capetillo, professor på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet.

I dag går det inte att stoppa ALS, men lovande hjärnforskning pågår

Vid ALS bryts nerver som styr muskler ner, vilket gör att patienterna blir alltmer förlamade. De flesta dör några få år efter diagnos, ofta till följd av andningssvikt. Här berättar professor Oscar Fernandez-Capetillo om behovet av framsteg inom ALS-forskningen.
Eva Hedlund, professor i neurokemi, forskar om ALS vid Stockholms universitet. Foto: Sören Andersson

ALS-forskning i framkant ger hopp för framtiden

Forskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.
Karin Forsberg forskar om ALS vid Umeå universitet

ALS-forskaren: “Vi befinner oss vid en brytpunkt”

Flera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att drabbas av ALS är en tragedi både för den sjuke och för omgivningen. Idag finns inget botemedel och sjukdomen leder oundvikligen till döden, genom att kroppen förlamas bit för bit.
Hjärnfondens stipendiat 2023, Jenny Larsson.

Jenny Larsson vill hitta behandling för gångstörningar

Med en åldrande befolkning ökar utmaningarna med gångstörningar, vilket kan leda till fler fall och ökad risk för dödlighet. Hjärnfondens stipendiat Jenny Larssons forskning syftar till att förbättra utredning och behandling för de som drabbas.

Epigenetik i kampen mot obotliga hjärntumörer    

Ponsgliom är en i dag obotlig form av hjärntumör som framför allt drabbar barn. Hjärnfondens stipendiat Letian Zhang utforskar epigenetiska mekanismer i hjärntumörer, särskilt inom pons gliom, för att kartlägga vägen för målinriktade terapier och individanpassade behandlingar.
Bild på Katharina Stibrant Sunnerhagen.

”Det krävs nya forskningsframsteg för att stroke ska kunna stoppas”

WHO:s expert på strokerehabilitering, professor Katharina Stibrant Sunnerhagen, leder en stor forskargrupp som får stöd från Hjärnfonden. Här berättar hon om sitt livsviktiga arbete – och förklarar varför gåvor till hjärnforskningen är så viktiga.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta