Hjärnfonden
Ge en gåva

Cecilia Lundberg, professor i neurobiologi vid Lunds universitet och ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd. Foto: Lunds universitet.

“Hjärnfonden behöver mer resurser för att kunna stödja all den bästa hjärnforskningen”

För Hjärnfonden är det helt avgörande att de insamlade pengarna går till den absolut bästa hjärnforskningen. Men enligt Cecilia Lundberg, professor i neurobiologi, finns det fler kvalificerade projekt än vad pengarna räcker till. Hon vet, eftersom hon också är ordförande i vår vetenskapliga nämnd – som bestämmer vilka som ska få forskningsstöd. Här berättar hon varför ditt stöd är så viktigt.

För många år sedan jobbade jag som undersköterska och tog hand om patienter med olika neurologiska besvär. Då blev det tydligt för mig hur central hjärnan är för hela våra liv. Jag såg att även relativt små skador kan ge stora konsekvenser, inte minst socialt. Därför innebär sjukdomar som stroke och Alzheimers sjukdom ett lidande som är praktiskt taget ofattbart – som också drabbar de närstående.

Den gemensamma nämnaren för de flesta svåra sjukdomar och skador i hjärnan är att vi inte kan göra så mycket för att bota eller behandla. Det är tragiskt för dem som har drabbats, men också ett stort och dyrt problem för ett välfärdssamhälle. Den enda lösningen är mer hjärnforskning.

Idag arbetar jag själv som hjärnforskare och söker efter nya behandlingsformer för Parkinsons sjukdom. Som ledare för en forskargrupp vet jag hur mycket tid som går åt till att söka pengar. Och som ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd vet jag hur hård konkurrensen är – och att resurserna inte räcker till.

I nämnden är vi just nu 23 personer med olika perspektiv på hjärnan, allt från forskande professorer som jag själv till neurologer och psykiatriker som arbetar kliniskt. Det känns väldigt lyxigt att få vara en del av en grupp som besitter så extremt mycket kunskap. Det är tack vare den kunskapen vi kan vaska fram de projekt och de forskare som ska få stöd från Hjärnfonden. Det är en väldigt fin känsla att få se mycket lovande hjärnforskning ta nya kliv framåt – tack vare gåvor från givare som du.

Det frustrerande är att vi ofta måste säga nej till väldigt kvalificerade ansökningar. Anledningen är helt enkelt att pengarna inte räcker till. Varenda krona du ger till Hjärnfonden gör med andra ord verklig skillnad. Därför hoppas jag att du vill fortsätta att göra livsviktig hjärnforskning möjlig!

Det som ger mig hopp är att hjärnforskningen hela tiden gör framsteg – och att Hjärnfonden är med och stöttar ett flertal mycket intressanta projekt. Till exempel kunde jag för bara ett halvår sedan, med stor glädje, läsa om ett viktigt genombrott på Lunds universitet. Där hade forskare upptäckt ett nytt sätt att framställa ”sjuka” hjärnceller, vilket ger oss nya möjligheter att studera mekanismerna bakom exempelvis Alzheimers sjukdom.

För att Hjärnfonden ska kunna fortsätta att stödja livsviktig hjärnforskning behövs ditt stöd. Hundratusentals svenskar lider i denna stund av ohälsa i hjärnan. Din gåva ger dem hopp – och räddar liv.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

En bild på en äldre man som sitter ensam med sin telefon vid ett köksbord.

Internationella Parkinsondagen den 11 april

Den 11 april är Internationella Parkinson-dagen, en dag för att uppmärksamma en sjukdom som drabbar omkring 20 000 personer i Sverige.
Stamcellstransplantation som behandling för Parkinsons sjukdom. Malin Parmar i Lund leder den revolutionerande studien.

Stamcellsbehandling av Parkinsons sjukdom – första patienten transplanterad

Stamcellstransplantation som behandling av patienter med Parkinsons sjukdom är på väg att blir verklighet. I februari testades behandlingen för första gången på en patient vid Skånes universitetssjukhus. Tekniken är utvecklad av Malin Parmar och hennes forskargrupp vid Lunds universitet med stöd från Hjärnfonden.
Tomas Björklund är professor i neurovetenskap vid Lunds universitet.

Svensk Parkinsonforskning i framkant

Parkinsons sjukdom beskrevs redan för flera tusen år sedan, men vi vet fortfarande inte vad orsaken är. Det vill professor Tomas Björklund ändra på – med hjälp av ”lärande” datorer. Här berättar han mer om sin nydanande hjärnforskning.
Camilla Lindståhl och hennes man Magnus när de gifter sig

Parkinsons sjukdom drabbar hela familjer

Både Camilla Lindståhls make och pappa insjuknade i Parkinsons sjukdom ungefär samtidigt. Här berättar hon om hur vardagen successivt har förändrats – till oigenkännlighet.
Porträttbild på kvinnliga forskaren Cecilia Lundberg i kontorsmiljöhjarnfonden

”Vi måste göra allt vi kan för att nå nya genombrott”

Just nu pågår över 140 forskningsprojekt med bidrag från Hjärnfonden. Professor Cecilia Lundberg, ordförande för vår Vetenskapliga nämnd, vet hur viktig varje krona är för alla dessa hjärnforskare. Här berättar hon om de ekonomiska utmaningarna.
Tomas Björklund är professor i neurovetenskap vid Lunds universitet.

Artificiell intelligens i kampen mot Parkinsons sjukdom

Tomas Björklund är professor i neurovetenskap och leder en forskargrupp som använder ”lärande” datorer för att lösa Parkinsongåtan. Metoden är relativt ny, men har väldigt stor potential. Se hur viktigt ditt stöd är för framtidens hjärnforskning.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta