Fannys mamma Helén fick en stroke när hon var 58 år. Rehabiliteringen har varit en lång och tuff process och hon har fortfarande talsvårigheter.
Livet efter en stroke
Fannys mamma Helén drabbades av en stroke när hon var 58 år gammal. I en kamp mot tiden överlevde hon, men har fortfarande svårt med både tal och motorik. I den här filmen beskriver Fanny vad som hände och om den mödosamma vägen till baka. Rehabiliteringen har varit tuff och tagit lång tid men med Fannys […]
Fannys mamma Helén drabbades av en stroke när hon var 58 år gammal. I en kamp mot tiden överlevde hon, men har fortfarande svårt med både tal och motorik. I den här filmen beskriver Fanny vad som hände och om den mödosamma vägen till baka. Rehabiliteringen har varit tuff och tagit lång tid men med Fannys hjälp och sin egen envishet har träningen gett resultat.
Klicka på pilen och se filmen om Helén och Fanny.
Läs sedan mer om Helén och Fanny här.
Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen
Relaterat
En chans till: Siw Malmkvist om hjärnan, livet och åldrandet
Hon har levt på sin röst: på orden, skratten och sångerna. Därför blev stroken på juldagen 2023 en chock, språket bara försvann. Nu berättar hon om vägen tillbaka.
Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar
Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Stroken tog Eriks tal – så tog han det tillbaka
När Erik Persson fick en stroke för 19 år sedan försvann språket över en natt. Med intensiv träning, envishet och stöd från sin sambo tog han sig steg för steg tillbaka. I dag är han 90 år och lever ett liv där varje ord fortfarande kräver eftertanke.
”Många önskar att vi ska lyckas”
Vid stroke skadas hjärnan av syrebrist. Många som insjuknar får därför komplikationer som förlamning och talsvårigheter. Få av dem blir helt återställda. Därför utvecklar professor Marcela Pekna ett läkemedel som kan förbättra återhämtningen. Här berättar hon mer om sitt arbete och om varför du behövs.
”Numera tror jag att allt är möjligt”
Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.
Filips fågelholkar – ett hantverk som gör skillnad för hjärnforskningen
Filip lever med epilepsi efter en stroke i fosterstadiet. När han var fem år började han snickra fågelholkar med sin morfar. I dag har över 2 500 holkar byggts och 50 000 kronor skänkts till hjärnforskningen.
