Hjärnforskningen hjälper många som är drabbade av hjärnans sjukdomar Fannys mamma Helén fick en stroke när hon var 58 år. Rehabiliteringen har varit en lång och tuff process och hon har fortfarande talsvårigheter.

”På bara några sekunder vändes livet upp och ner – helt utan förvarning”

När Helén var 58 år drabbades hon av en massiv hjärnblödning – ensam på ett hotellrum. I en kamp mot tiden överlevde hon, men har fortfarande svårt med både tal och motorik. Här beskriver hennes dotter Fanny vad som hände. Och varför din gåva till hjärnforskningen är så viktig!

Min mamma var en väldigt social, utåtriktad och driven kvinna. Hon arbetade på ett stort medicinsktekniskt företag och reste mycket i jobbet. Därför var hon själv på ett hotellrum när hon helt utan förvarning blev förlamad i halva kroppen. Tack och lov lyckades mamma ringa 112 och, trots att hon knappt kunde tala, förstod de allvaret. De spårade samtalet och kontaktade hotellet, så att ambulanspersonalen kunde hitta fram.

Olidlig väntan

Hon fördes i ilfart till Karolinska Universitetssjukhuset där de konstaterade att hon hade drabbats av en massiv hjärnblödning – och påbörjade genast en operation. Ingreppet gick bra, men mamma var tvungen att ligga nedsövd i nästan en månad efteråt. Hjärnan behövde vila. Det var en olidlig väntan för oss anhöriga, vi visste ju inte ens i vilket skick hon skulle vara när hon vaknade.

Till min stora glädje förstod mamma snabbt vilka vi var och vad vi sa, även om hon inte kunde svara med ord. Bara drygt en vecka senare påbörjade hon den långa och mödosamma kampen för att återfå åtminstone delar av sitt liv. Hon flyttades till en rehabiliteringsklinik i vår hemstad och påbörjade ett stenhårt träningsprogram.

Rehabiliteringen är lång och tuff

Det jag kan önska är att det fanns bättre behandlingsmetoder, inte minst vid rehabiliteringen. Idag är det en väldigt lång och tuff process. Bara hjärnforskningen kan göra att återhämtningen går snabbare och blir bättre. Det är anledningen till att jag ber om ditt stöd till Hjärnfonden.

Först efter ett par månaders rehabilitering kunde mamma börja bo hemma. Då tror jag ändå att hennes stora envishet hjälpte henne. Idag, drygt ett år efter stroken, kan hon gå igen – men kan inte röra högerhanden och måste kämpa hårt med talet. Nu går hon hos sjukgymnast, logoped och arbetsterapeut på vårdcentralen.

Mamma hade inga riskfaktorer

Jag beundrar verkligen mamma för att hon kämpar vidare, trots att hon saknar sitt jobb och har en vardag i konstant uppförsbacke. Men framförallt är jag förstås väldigt tacksam över att hon lever. Det skrämmande är att hon var den sista jag trodde skulle drabbas av hjärnblödning, hon hade inga riskfaktorer. Jag vill inte att fler ska behöva uppleva samma totala chock – och då gör din gåva skillnad.

För hjärnforskning är det enda sättet att bli bättre på att både förebygga och behandla stroke. Det har jag, och framförallt mamma, fått lära oss den hårda vägen. Tidigare framsteg har visat att det är möjligt, därför hoppas jag på ditt stöd till Hjärnfonden och därmed hjärnforskningen. Din gåva minskar lidande och räddar liv.

Fanny Jansson
Dotter till strokedrabbade Helén

 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Åsa Westlund drabbades av en stroke när hon paddlade kanor.

”Vi måste göra mer för dem som lider efter en stroke”

Stroke orsakas oftast av en blodpropp, men 15 procent av fallen beror på hjärnblödning. Ett sådant fall var Åsa Westlund, som oväntat insjuknade vid 53 års ålder. Läs hennes berättelse och se vad hon önskar sig av hjärnforskningen.

Martin-Hummel-Gradén med sin dotter

När dottern föddes låg Martin förlamad efter en stroke

Stroke är den enskilt vanligaste orsaken till funktionsnedsättningar. En som har drabbats väldigt hårt är Martin Hummel-Gradén. Här berättar hans sambo Carin Hesselroth om deras krossade familjedröm – och ber om ditt stöd till hjärnforskningen.

Maja Berg var bara 21 år när hon fick en stroke.

Vem som helst kan drabbas av stroke

Risken för stroke ökar med stigande ålder. Men vi måste komma ihåg att var 25:e fall utgörs av personer under 50 år – om vi glömmer det kan livsviktig vård fördröjas. Det är Maja Berg ett bra exempel på. Läs hennes berättelse om att drabbas av stroke vid 21 års ålder.

Saema Ansar, forskargruppsledare och docent inom neurovaskulär forskning vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet

Avancerad strokeforskning kan ge vården en bättre verktygslåda

Varje år drabbas ungefär 25 000 svenskar av stroke – nästan var fjärde dör och många fler får  svåra men. Hjärnforskaren Saema Ansars forskargrupp arbetar nu parallellt med två lovande behandlingsmetoder. Här berättar hon mer och ber om ditt fortsatta stöd.

Anhöriga spelar stor roll för den som drabbats av en stroke

Hjärnforskningen måste få rätt förutsättningar

Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen har arbetat med stroke som både läkare och forskare i över 30 år. Förutom att hon leder en stor forskargrupp är hon också WHO:s expert på strokerehabilitering. När hon säger att hjärnforskningen behöver bättre resurser finns det alltså skäl att lyssna.

Milos Pekny är professor i klinisk neurovetenskap vid Göteborgs universitet.

Han tar kampen mot stroke till nya frontlinjer

Professor Milos Pekny säger att strokeforskningen har varit för fokuserad på nervceller. Nu kartlägger hans forskargrupp en annan sorts celler i hjärnan, astrocyter. De har då visat sig spela stor roll vid en stroke, både i det akuta skedet och vid återhämtningen. Dessa kunskaper kan på sikt leda till helt nya behandlingsformer.