Hjärnfonden
Ge en gåva
Bild på Katharina Stibrant Sunnerhagen.

Text: Katharina Stibrant Sunnerhagen

Professor och överläkare i rehabiliteringsmedicin

Lästid: 2 minuter

”Det krävs nya forskningsframsteg för att stroke ska kunna stoppas”

WHO:s expert på strokerehabilitering, professor Katharina Stibrant Sunnerhagen, leder en stor forskargrupp som får stöd från Hjärnfonden. Här berättar hon om sitt livsviktiga arbete – och förklarar varför gåvor till hjärnforskningen är så viktiga.

Enligt en studie kommer ungefär var fjärde människa att få stroke någon gång i livet. Bara i Sverige drabbas ungefär 25 000 personer varje år. Över 20 procent av dem överlever inte. Det behövs verkligen nya genombrott inom hjärnforskningen.

Min forskargrupp arbetar hårt för att ta reda på hur samhället ska bli bättre både på att förebygga stroke och att ta hand om dem som insjuknar. I vår forskning använder vi bland annat artificiell intelligens för att leta efter okända sjukdomsmönster i olika stora databaser. Vi använder också hypermodern teknik för att kartlägga rörelserna hos strokedrabbade. Vårt arbete går med andra ord både på bredden och djupet.

En av våra upptäckter, som har fått mycket uppmärksamhet, var att en halvtimmes lätt fysisk aktivitet om dagen ger rejält minskad risk för stroke – och minskad risk för att en stroke som ändå inträffar blir allvarlig. Vi har också kunnat se att egenvård med digitala hjälpmedel kan utgöra ett bra komplement för vissa patienter, vilket ger individen frihet och sparar samhället stora resurser.

Det här är två av flera exempel på hur min forskargrupps arbete, på sikt, både kan förbättra strokevården och rädda liv. Nu är det avgörande att vi får tillräckliga resurser för att kunna fortsätta. Det ligger i allas intresse, eftersom vem som helst kan drabbas av stroke.

För ett antal år sedan gick min far bort till följd av denna sjukdom. Jag kunde varken förutse eller förhindra detta, trots att jag hade arbetat med stroke i flera decennier. Då blev det tydligare än någonsin för mig att det krävs nya forskningsframsteg för att stroke ska kunna stoppas. Därför är gåvor till hjärnforskningen så viktiga.

Katharina Stibrant Sunnerhagen
Professor och överläkare i rehabiliteringsmedicin

Relaterat

En komposition i kollageform med en kvinnlig hjärnforskare vid en vintage-dator, där en förstoring av ett ansikte i svartvitt framträder i bakgrunden genom ett fönster. En kontrast mellan människa, teknologi och hjärnforskning.

Olika risker med olika hormonläkemedel

En ny studie, den största i världen på hormonbehandlingar vid klimakteriebesvär, har analyserat riskerna för blodpropp, stroke och hjärtinfarkt. Studien publiceras i BMJ och är finansierad av Hjärnfonden.
Porträtt av Hjärnfondens generalsekreterare, Anna Hemlin.

God jul från generalsekreterare Anna Hemlin

Under året har Hjärnfonden fyllt 30 år och under dessa trettio år har hjärnforskningen tagit väldigt stora kliv framåt. Varje krona Hjärnfonden får in från våra givare bidrar till forskningsframsteg som gör att fler människor får leva mer – och längre.
Bananflugor ägnar sig åt en rad komplexa beteenden, från att navigera till födokällor till sociala interaktioner. Foto: Robert Noonan/SCIENCE PHOTO LIBRARY

Banbrytande karta över bananflugans hjärna

Forskare har för första gången kartlagt hela hjärnan hos en vuxen bananfluga. Denna milstolpe öppnar upp för nya insikter om hur hjärnan fungerar och kan bana väg för framtida behandlingar av hjärnsjukdomar.
Nathalie och Kim Björnsen Åklint.

En tandemklassiker till förmån för hjärnforskningen

Nathalie och Kim Björnsen Åklint tänker utföra den korta varianten av den svenska klassikern. Men de nöjer sig inte med det. Paret ska göra en tandemklassiker – de ska sitta ihop genom nästan alla moment. Allt till förmån för hjärnforskningen.
Oscar Fernandez-Capetillo, professor på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet.

I dag går det inte att stoppa ALS, men lovande hjärnforskning pågår

Vid ALS bryts nerver som styr muskler ner, vilket gör att patienterna blir alltmer förlamade. De flesta dör några få år efter diagnos, ofta till följd av andningssvikt. Här berättar professor Oscar Fernandez-Capetillo om behovet av framsteg inom ALS-forskningen.
Eva Hedlund, professor i neurokemi, forskar om ALS vid Stockholms universitet. Foto: Sören Andersson

ALS-forskning i framkant ger hopp för framtiden

Forskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta