Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Anna Falk

Professor i neurala stamceller och föreståndare för Centrum för avancerade terapier vid Lunds universitet

Lästid: 2 minuter

Målet är att kunna reparera strokeskador i hjärnan

Det unika med stamceller är att de kan förvandla sig till olika typer av specialiserade celler. Därför vill professor Anna Falk utveckla en stamcellsbehandling för strokedrabbade. Här berättar hon mer om sitt banbrytande arbete och forskargruppens behov av resurser.

Porträtt på hjärnforskaren Anna Falk.

Vid en stroke uppstår allvarliga skador i hjärnan, vilket ofta leder till bestående funktionsnedsättningar. Trots att miljontals människor världen över lever med sådana strokeskador finns det ännu inte någon behandling, utöver traditionell rehabilitering, som avsevärt kan förbättra hjärnans återhämtning. Som nära anhörig till en svårt drabbad person vet jag hur efterlängtat det är. Nu tror jag att min forskargrupp kan ha en lösning på gång.

Vår idé är, enkelt uttryckt, att särskilda stamceller ska kunna ersätta de hjärnceller som har skadats eller dött till följd av en stroke. Tanken är att denna behandling ska hjälpa strokedrabbade att få tillbaka olika funktioner som har blivit nedsatta, till exempel talförmågan eller motoriken. Det skulle göra livet bättre för väldigt många människor – och deras anhöriga.

Utmaningen är att vid en stroke blir olika typer av vävnad skadad, det handlar både om nervceller och deras så kallade stödceller. För närvarande går vårt arbete därför ut på att hitta den optimala stamcellen för våra syften. Vi har lyckats utveckla en neural stamcell som kan bli till alla former av hjärnceller. Denna stamcell verkar mycket lovande och vi vill snart prova den i laboratorieförsök. Om det går bra kan vi förhoppningsvis testa behandlingen på människor inom några år.

Det återstår en hel del arbete. På vägen är finansieringen en av våra stora utmaningar, eftersom den här typen av avancerad hjärnforskning är resurskrävande.

Jag är övertygad om att min forskargrupp är något viktigt på spåren – som kan hjälpa strokedrabbade att få en nystart i livet. Det behövs verkligen nya framsteg. Jag vet hur stora följder en allvarlig stroke kan ge, både för den som insjuknar och de anhöriga.

Kampen mot stroke måste fortsätta.

Anna Falk
Professor i neurala stamceller och föreståndare för Centrum för avancerade terapier vid Lunds universitet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Siw Malmkvist vid fönstret i vardagsrummet.

En chans till: Siw Malmkvist om hjärnan, livet och åldrandet

Hon har levt på sin röst: på orden, skratten och sångerna. Därför blev stroken på juldagen 2023 en chock, språket bara försvann. Nu berättar hon om vägen tillbaka.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Porträtt av Erik Persson.

Stroken tog Eriks tal – så tog han det tillbaka

När Erik Persson fick en stroke för 19 år sedan försvann språket över en natt. Med intensiv träning, envishet och stöd från sin sambo tog han sig steg för steg tillbaka. I dag är han 90 år och lever ett liv där varje ord fortfarande kräver eftertanke.
Läs mer

Ny forskning om vad som händer i hjärnan vid autism

Hur förändras signalerna i hjärnan när vi lär oss något nytt – och vad händer när de fungerar annorlunda vid autism? Forskare vid Karolinska Institutet undersöker de signalvägar som gör att nervceller kan lagra ny information.
Läs mer
Fernando Gonzalez Ortiz i labbet.

Höga nivåer av alzheimerprotein hos nyfödda förbryllar

Proteinet tau används i dag som en viktig markör för Alzheimers sjukdom. Höga nivåer kopplas till skador i hjärnan och minnesförlust. Samtidigt visar ny forskning att samma protein finns i ännu högre nivåer hos helt friska nyfödda.
Läs mer

Så kan hjärnans signaler förklara ångest vid autism

När vi känner oro och ångest är det hjärnans signaler som styr. Forskare vid Karolinska Institutet undersöker nu hur dessa signaler samverkar – och hur förändringar i dem kan bidra till ångest vid autism.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta