Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Anna Falk

Professor i neurala stamceller och föreståndare för Centrum för avancerade terapier vid Lunds universitet

Lästid: 2 minuter

Målet är att kunna reparera strokeskador i hjärnan

Det unika med stamceller är att de kan förvandla sig till olika typer av specialiserade celler. Därför vill professor Anna Falk utveckla en stamcellsbehandling för strokedrabbade. Här berättar hon mer om sitt banbrytande arbete och forskargruppens behov av resurser.

Porträtt på hjärnforskaren Anna Falk.

Vid en stroke uppstår allvarliga skador i hjärnan, vilket ofta leder till bestående funktionsnedsättningar. Trots att miljontals människor världen över lever med sådana strokeskador finns det ännu inte någon behandling, utöver traditionell rehabilitering, som avsevärt kan förbättra hjärnans återhämtning. Som nära anhörig till en svårt drabbad person vet jag hur efterlängtat det är. Nu tror jag att min forskargrupp kan ha en lösning på gång.

Vår idé är, enkelt uttryckt, att särskilda stamceller ska kunna ersätta de hjärnceller som har skadats eller dött till följd av en stroke. Tanken är att denna behandling ska hjälpa strokedrabbade att få tillbaka olika funktioner som har blivit nedsatta, till exempel talförmågan eller motoriken. Det skulle göra livet bättre för väldigt många människor – och deras anhöriga.

Utmaningen är att vid en stroke blir olika typer av vävnad skadad, det handlar både om nervceller och deras så kallade stödceller. För närvarande går vårt arbete därför ut på att hitta den optimala stamcellen för våra syften. Vi har lyckats utveckla en neural stamcell som kan bli till alla former av hjärnceller. Denna stamcell verkar mycket lovande och vi vill snart prova den i laboratorieförsök. Om det går bra kan vi förhoppningsvis testa behandlingen på människor inom några år.

Det återstår en hel del arbete. På vägen är finansieringen en av våra stora utmaningar, eftersom den här typen av avancerad hjärnforskning är resurskrävande.

Jag är övertygad om att min forskargrupp är något viktigt på spåren – som kan hjälpa strokedrabbade att få en nystart i livet. Det behövs verkligen nya framsteg. Jag vet hur stora följder en allvarlig stroke kan ge, både för den som insjuknar och de anhöriga.

Kampen mot stroke måste fortsätta.

Anna Falk
Professor i neurala stamceller och föreståndare för Centrum för avancerade terapier vid Lunds universitet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Gruppbild med Daniel Lindqvist och Marie Asp tillsammans med forskargruppen.

Parkinsonläkemedel kan lindra svåra symtom vid depression

En klinisk studie från Lunds universitet och Region Skåne visar att parkinsonläkemedlet pramipexol kan lindra motivationsbrist och svårigheter att känna glädje hos vissa patienter med svårbehandlad depression. Studien finansieras av Hjärnfonden.
Läs mer
Porträtt av Eva Hedlund.

Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas

Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.
Läs mer

ALS ökar med 2 procent per år

Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.
Läs mer
Två barn sitter med händerna mot huvudet vid frukostbordet.

Genterapi kan bli nytt vapen mot återfall i medulloblastom

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny behandlingsstrategi som riktar in sig på de tumörceller som orsakar återfall av medulloblastom, den vanligaste elakartade hjärntumören hos barn.
Läs mer
Porträtt av Linda Engström Ruud.

Nervceller i hjärnstammen kan bana väg för bättre viktläkemedel 

Forskare i Göteborg har identifierat en grupp nervceller i hjärnstammen som styr hur semaglutid påverkar aptit och vikt.
Läs mer
Porträtt av Peter Andersen i ett labb.

Nya ledtrådar till sporadisk ALS

Ny forskning från Umeå universitet visar att genetiska förändringar som uppstår i enstaka nervceller under livet kan bidra till att orsaka sporadisk ALS.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta