Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 2 minuter

Inger drabbades av stroke flera gånger

En stroke kan orsakas av en blodpropp i hjärnan eller av en hjärnblödning. Under livets gång drabbades Inger Engström av båda varianterna – den sista gången återhämtade hon sig aldrig. Här berättar dottern Angela om Ingers sjukdomstid.

Angela och hennes mamma Inger mot en stadsbakgrund.

Inger Engström blev bara 62 år. Nu hoppas hennes dotter Angela på nya framsteg i kampen mot stroke.

Hur var din mamma?

– Hon var levnadsglad, social, rolig och driftig. Hon älskade att umgås med vänner, laga mat och vara på sjön. Hon arbetade inom äldrevården och var väldigt omtyckt av sina kollegor. Vi är många som saknar henne. Hon drabbades av stroke första gången 2006.

Vad hände då?

– Det började med en ordentlig migrän, hon låg helt utslagen hemma i soffan. Hon ville inte ”besvära” sjukvården, så till slut ringde jag en taxi istället för 112. På plats på sjukhuset kunde de konstatera att hon hade fått en blodpropp i hjärnan. Den mest påtagliga följden var att vänstra ögat blev försvagat och att hon inte kunde köra bil på väldigt länge.

Nästa gång, i maj förra året, var det mer allvarligt. Kan du berätta?

– Plötsligt fick mamma svår yrsel och ena sidan av kroppen började domna. Hon lyckades krypa fram till sin mobil och ringa efter en ambulans. På sjukhuset visade det sig att hon hade drabbats av en hjärnblödning. Då var mamma fortfarande talbar, men senare samma dag försämrades hennes tillstånd och hon flyttades till neurointensiven.

Sedan följde en tid då du kastades mellan hopp och förtvivlan?

– Ja, en dag i slutet av maj var mamma väldigt glad och pratsam. Det är ett fint minne, även om jag märkte att hon inte var helt närvarande. Bara några dagar senare, sorgligt nog på min födelsedag, hamnade hon i respirator till följd av en ny hjärnblödning. Så höll det på, fram och tillbaka, i fem veckor. Totalt fick hon tre hjärnblödningar.

Till slut orkade inte kroppen längre?

– I slutet av juni skulle mamma egentligen flytta till ett korttidsboende. Men det hann hon inte, eftersom hon fick en allvarlig lunginflammation. Då var det som att kroppen hade kämpat färdigt. Hon blev bara 62 år.

Vad önskar du idag att hjärnforskningen skulle lyckas med?

– En mer effektiv behandling i det mest akuta skedet! Det fanns inget läkarna kunde göra mot mammas hjärnblödning annat än att hjälpa kroppen att ta hand om den själv. Det skulle också behövas nya behandlingsmetoder för dem som har fått allvarliga hjärnskador till följd av en stroke

Relaterat

Siw Malmkvist vid fönstret i vardagsrummet.

En chans till: Siw Malmkvist om hjärnan, livet och åldrandet

Hon har levt på sin röst: på orden, skratten och sångerna. Därför blev stroken på juldagen 2023 en chock, språket bara försvann. Nu berättar hon om vägen tillbaka.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Porträtt av Erik Persson.

Stroken tog Eriks tal – så tog han det tillbaka

När Erik Persson fick en stroke för 19 år sedan försvann språket över en natt. Med intensiv träning, envishet och stöd från sin sambo tog han sig steg för steg tillbaka. I dag är han 90 år och lever ett liv där varje ord fortfarande kräver eftertanke.
Läs mer

Ny forskning om vad som händer i hjärnan vid autism

Hur förändras signalerna i hjärnan när vi lär oss något nytt – och vad händer när de fungerar annorlunda vid autism? Forskare vid Karolinska Institutet undersöker de signalvägar som gör att nervceller kan lagra ny information.
Läs mer
Fernando Gonzalez Ortiz i labbet.

Höga nivåer av alzheimerprotein hos nyfödda förbryllar

Proteinet tau används i dag som en viktig markör för Alzheimers sjukdom. Höga nivåer kopplas till skador i hjärnan och minnesförlust. Samtidigt visar ny forskning att samma protein finns i ännu högre nivåer hos helt friska nyfödda.
Läs mer

Så kan hjärnans signaler förklara ångest vid autism

När vi känner oro och ångest är det hjärnans signaler som styr. Forskare vid Karolinska Institutet undersöker nu hur dessa signaler samverkar – och hur förändringar i dem kan bidra till ångest vid autism.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta