Hjärnfonden
Ge en gåva
En bild på Angela och hennes mamma Inger som drabbades av stroke.

Inger Engström blev bara 62 år. Nu hoppas hennes dotter Angela på nya framsteg i kampen mot stroke.

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Inger drabbades av stroke flera gånger

En stroke kan orsakas av en blodpropp i hjärnan eller av en hjärnblödning. Under livets gång drabbades Inger Engström av båda varianterna – den sista gången återhämtade hon sig aldrig. Här berättar dottern Angela om Ingers sjukdomstid.

Hur var din mamma?

– Hon var levnadsglad, social, rolig och driftig. Hon älskade att umgås med vänner, laga mat och vara på sjön. Hon arbetade inom äldrevården och var väldigt omtyckt av sina kollegor. Vi är många som saknar henne. Hon drabbades av stroke första gången 2006.

Vad hände då?

– Det började med en ordentlig migrän, hon låg helt utslagen hemma i soffan. Hon ville inte ”besvära” sjukvården, så till slut ringde jag en taxi istället för 112. På plats på sjukhuset kunde de konstatera att hon hade fått en blodpropp i hjärnan. Den mest påtagliga följden var att vänstra ögat blev försvagat och att hon inte kunde köra bil på väldigt länge.

Nästa gång, i maj förra året, var det mer allvarligt. Kan du berätta?

– Plötsligt fick mamma svår yrsel och ena sidan av kroppen började domna. Hon lyckades krypa fram till sin mobil och ringa efter en ambulans. På sjukhuset visade det sig att hon hade drabbats av en hjärnblödning. Då var mamma fortfarande talbar, men senare samma dag försämrades hennes tillstånd och hon flyttades till neurointensiven.

Sedan följde en tid då du kastades mellan hopp och förtvivlan?

– Ja, en dag i slutet av maj var mamma väldigt glad och pratsam. Det är ett fint minne, även om jag märkte att hon inte var helt närvarande. Bara några dagar senare, sorgligt nog på min födelsedag, hamnade hon i respirator till följd av en ny hjärnblödning. Så höll det på, fram och tillbaka, i fem veckor. Totalt fick hon tre hjärnblödningar.

Till slut orkade inte kroppen längre?

– I slutet av juni skulle mamma egentligen flytta till ett korttidsboende. Men det hann hon inte, eftersom hon fick en allvarlig lunginflammation. Då var det som att kroppen hade kämpat färdigt. Hon blev bara 62 år.

Vad önskar du idag att hjärnforskningen skulle lyckas med?

– En mer effektiv behandling i det mest akuta skedet! Det fanns inget läkarna kunde göra mot mammas hjärnblödning annat än att hjälpa kroppen att ta hand om den själv. Det skulle också behövas nya behandlingsmetoder för dem som har fått allvarliga hjärnskador till följd av en stroke

Relaterat

Markus Fahlström, forskare vi Uppsala universitet.

Blodflödet i hjärnan efter skador och sjukdomar

Hjärnfondens stipendiat Markus Fahlström strävar efter att förstå hur hjärnan kompenserar och försöker återställa sin funktion vid sjukdomar som framförallt påverkar blodflödet i hjärnan. Han utvecklar en matematisk modell för att studera cerebrovaskulär reserv, en parameter som reflekterar hjärnans förmåga att anpassa sitt blodflöde.
En närbild på en kvinna som tittar in i ett mikroskop.

Hjärnfonden utlyser nytt bidrag till postdoktorala anställningar

Under våren 2024 utlyser Hjärnfonden ett nytt stöd till postdoktorala forskare. Bidraget till en postdoktoral anställning kan sökas av nydisputerade forskare inom hela neuroområdet.
Peter Andersen, professor och överläkare vid Umeås universitet.

Forskningsgenombrott: Ny genterapi bromsar ALS

Forskare vid Umeå universitet har uppnått ett genombrott inom ALS-forskningen genom att använda en ny genterapimedicin som bromsar sjukdomsförloppet hos en patient med en aggressiv form av ALS. Efter fyra år med behandlingen kan patienten fortfarande utföra vardagliga aktiviteter och leva ett socialt aktivt liv. Hjärnfonden har spelat en viktig roll för genombrottet.
Porträtt på hjärnforskaren Anna Falk som forskar på stroke.

Målet är att kunna reparera strokeskador i hjärnan

Det unika med stamceller är att de kan förvandla sig till olika typer av specialiserade celler. Därför vill professor Anna Falk utveckla en stamcellsbehandling för strokedrabbade. Här berättar hon mer om sitt banbrytande arbete och forskargruppens behov av resurser.
En bild på Caroline Attalides pratandes på kontoret – hon jobbar med egna insamlingar på Hjärnfonden.

Därför ska du starta en egen insamling

När du startar en egen insamling för Hjärnfonden bidrar du till forskningen om sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Du väljer själv till vilken diagnos dina pengar ska gå. Hittills har de egna insamlingarna samlat in över 33 miljoner kronor till hjärnforskningen.
En närbild på en forskare med handskar som jobbar med prover.

Ny forskning: Så utvecklas MS

Multipel skleros, MS, kännetecknas av inflammationshärdar i centrala nervsystemet. Nu har forskare kunnat visa på cellnivå hur inflammationshärdarna utvecklas. Studien är finansierad av Hjärnfonden.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta