Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 2 minuter

Inger drabbades av stroke flera gånger

En stroke kan orsakas av en blodpropp i hjärnan eller av en hjärnblödning. Under livets gång drabbades Inger Engström av båda varianterna – den sista gången återhämtade hon sig aldrig. Här berättar dottern Angela om Ingers sjukdomstid.

Angela och hennes mamma Inger mot en stadsbakgrund.

Inger Engström blev bara 62 år. Nu hoppas hennes dotter Angela på nya framsteg i kampen mot stroke.

Hur var din mamma?

– Hon var levnadsglad, social, rolig och driftig. Hon älskade att umgås med vänner, laga mat och vara på sjön. Hon arbetade inom äldrevården och var väldigt omtyckt av sina kollegor. Vi är många som saknar henne. Hon drabbades av stroke första gången 2006.

Vad hände då?

– Det började med en ordentlig migrän, hon låg helt utslagen hemma i soffan. Hon ville inte ”besvära” sjukvården, så till slut ringde jag en taxi istället för 112. På plats på sjukhuset kunde de konstatera att hon hade fått en blodpropp i hjärnan. Den mest påtagliga följden var att vänstra ögat blev försvagat och att hon inte kunde köra bil på väldigt länge.

Nästa gång, i maj förra året, var det mer allvarligt. Kan du berätta?

– Plötsligt fick mamma svår yrsel och ena sidan av kroppen började domna. Hon lyckades krypa fram till sin mobil och ringa efter en ambulans. På sjukhuset visade det sig att hon hade drabbats av en hjärnblödning. Då var mamma fortfarande talbar, men senare samma dag försämrades hennes tillstånd och hon flyttades till neurointensiven.

Sedan följde en tid då du kastades mellan hopp och förtvivlan?

– Ja, en dag i slutet av maj var mamma väldigt glad och pratsam. Det är ett fint minne, även om jag märkte att hon inte var helt närvarande. Bara några dagar senare, sorgligt nog på min födelsedag, hamnade hon i respirator till följd av en ny hjärnblödning. Så höll det på, fram och tillbaka, i fem veckor. Totalt fick hon tre hjärnblödningar.

Till slut orkade inte kroppen längre?

– I slutet av juni skulle mamma egentligen flytta till ett korttidsboende. Men det hann hon inte, eftersom hon fick en allvarlig lunginflammation. Då var det som att kroppen hade kämpat färdigt. Hon blev bara 62 år.

Vad önskar du idag att hjärnforskningen skulle lyckas med?

– En mer effektiv behandling i det mest akuta skedet! Det fanns inget läkarna kunde göra mot mammas hjärnblödning annat än att hjälpa kroppen att ta hand om den själv. Det skulle också behövas nya behandlingsmetoder för dem som har fått allvarliga hjärnskador till följd av en stroke

Relaterat

Filips fågelholkar – ett hantverk som gör skillnad för hjärnforskningen

Filip lever med epilepsi efter en stroke i fosterstadiet. När han var fem år började han snickra fågelholkar med sin morfar. I dag har över 2 500 holkar byggts och 50 000 kronor skänkts till hjärnforskningen.
Läs mer
Porträtt av Bengt Braun.

“Hos Hjärnfonden gör varenda krona nytta”

Bengt Braun, ordförande för Irstadska stiftelsen, berättar varför stiftelsen valt att ge sitt största filantropiska stöd till just Hjärnfonden. Med fokus på vetenskaplig kvalitet, personlig kontakt med forskarna och ett förtroende för organisationens effektivitet, är engagemanget både långsiktigt och engagerat.
Läs mer
Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
Porträtt av Daniella Rylander Ottosson.

Forskare återskapar celler som återställer balansen i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.
Läs mer
Kollage med en kvinna som sitter med ett mikroskop på en hög med sedlar.

Nio juniora forskare fick Hjärnfondens postdoktorala stöd 2025

Kan AI hjälpa oss upptäcka Parkinson tidigare? Vad kan vi lära oss om Alzheimers sjukdom genom att följa tau-proteinets förändringar – från födsel till sjukdom? Och finns det nya sätt att behandla hjärnsjukdomen hydrocefalus genom att påverka nervsystemet?
Läs mer
Porträtt av Mikael Landén som blickar uppåt.

Mikael Landén får stöd för ny forskning om bipolär sjukdom

Kan vi förutsäga vem som svarar på en litiumbehandling? Det vill forskaren Mikael Landén ta reda på – med stöd från Hjärnfonden. Genom långsiktig forskning om bipolär sjukdom söker han nya sätt att individanpassa behandlingen och minska lidandet.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta