Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 3 minuter

Daniel Twohig vill behandla stroke med stamceller

I Sverige är stroke en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. I dag finns inget läkemedel som kan hjälpa hjärnans återhämtning efter en stroke. Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, arbetar med att ta fram en ny behandlingsmetod baserad på stamceller.

Porträtt av Daniel Twohig forskar vid Lunds universitet.

Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, forskar om stroke vid Lunds universitet.

Namn: Daniel Twohig
Universitet: Lunds universitet
Var kommer du ifrån: Toronto, Kanada
Forskningsområde: Stamcellsterapi för stroke

Kan du berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Stroke är när hjärnvävnad skadas på grund av blockering eller bristning av blodkärl i hjärnan, och för närvarande är stroke den näst vanligaste dödsorsaken och den tredje ledande orsaken till funktionshinder över hela världen. Även om många individer överlever stroke, får en betydande andel olika funktionshinder som har en väsentlig och permanent inverkan på deras livskvalitet.

I dagsläget finns det inga läkemedel som kan främja återväxt av hjärnvävnad skadad av stroke, och majoriteten av långsiktiga strategier fokuserar på att skydda hjärnan och/eller förebygga efterföljande stroke snarare än att försöka ersätta förlorade hjärnceller.

Stamceller är ett attraktivt potentiellt terapeutiskt alternativ för strokepatienter eftersom de har visat sig främja återväxt av olika vävnader inklusive hjärnor. Tidigare fanns det många etiska hinder kring användningen av stamceller eftersom de behövde isoleras från embryonala vävnader. Men med tillkomsten av inducerad pluripotent stamcellsteknik kan forskare nu generera ett obegränsat utbud av stamceller genom att omprogrammera vuxna celler, till exempel blod- och hudceller, tillbaka till embryonalliknande stamceller.

Vår forskning syftar till att utveckla inducerade pluripotenta stamceller som kommer att användas för att regenerera hjärnvävnad som förlorats vid en stroke. Specifikt strävar vi efter att:

  1.  skapa och karakterisera flera hjärnstamceller,
  2. individuellt transplantera varje stamcellstyp till en standardiserad djurmodell av stroke,
  3. utvärdera transplantationerna i djurens hjärnor efter döden för att identifiera de mest terapeutiskt potenta cellerna. I slutändan är våra övergripande mål att föra våra stamceller till kliniska prövningar på människor och så småningom till en behandling.

Hur kommer dina resultat att hjälpa människor som fått en stroke?

Om vi fullt ut kan förverkliga våra mål kan vår forskning leda till en betydande minskning och / eller reversering av funktionshinder orsakade av stroke. Detta skulle ha en djupgående inverkan på livet för individer som är funktionshindrade av stroke och potentiellt låta dem njuta av en livskvalitet som liknar den de hade före stroken. Vidare kan våra resultat bli en modell för att hjälpa till att styra och påskynda produktionen av andra nya hjärnstamceller att användas för behandling av andra tillstånd.

Vilken är den största utmaningen inom ditt vetenskapsområde?

Den överlägset största utmaningen i vårt arbete är att vi vågar oss ut på okänd mark. Även om vårt arbete kan få lite inspiration från några tidigare djur- och mänskliga studier, finns det liten crossover mellan dessa tidigare studier och vår forskning eftersom vi har olika stamcellsterapiprodukter, metoder och forskningsmål. Och eftersom vi i slutändan vill använda våra cellterapiprodukter på människor, måste vi gå framåt med största granskning och omsorg under varje steg i processen för att säkerställa att vi producerar en standardiserbar högkvalitativ produkt.

Vad fick dig att bli neuroforskare?

Som barn fascinerades jag av hjärnan; När vuxna frågade mig vad jag ville bli när jag blev stor sa jag alltid “en neurokirurg”. Jag tänkte inte på detta igen på många år, men efter att jag tog min första kandidatexamen i neurovetenskap visste jag att detta verkligen var vägen för mig.

Vad motiverar dig som forskare?

Min främsta motivation som forskare är att hjälpa människor och göra världen till en lite bättre plats att leva på. En stor del av min motivation kommer också från att arbeta med spjutspetsprojekt och metoder där man behöver tänka dynamiskt och kontinuerligt felsöka och/eller lösa problem.

Vad betyder det för dig att få detta stipendium?

Att tilldelas Hjärnfondens postdoktorala stipendium är en otrolig ära och bekräftar ytterligare vikten av det arbete vi gör. Viktigt är att detta stipendium också ger en språngbräda mot en mycket eftertraktad karriär inom akademin.

Här kan du se vilka fler som fått Hjärnfondens stipendium.2023

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Relaterat

Porträtt av Marcela Pekna.

”Många önskar att vi ska lyckas”

Vid stroke skadas hjärnan av syrebrist. Många som insjuknar får därför komplikationer som förlamning och talsvårigheter. Få av dem blir helt återställda. Därför utvecklar professor Marcela Pekna ett läkemedel som kan förbättra återhämtningen. Här berättar hon mer om sitt arbete och om varför du behövs.
Läs mer
Porträtt av Anna Överby Wernstedt.

Hur tar sig TBE-viruset in i hjärnan?

Virus som sprids via fästingar och myggor kan orsaka allvarliga infektioner hos både djur och människor. Flera av dem har utvecklat en särskild förmåga att angripa det centrala nervsystemet. Ett av dessa är det fästingburna TBE-viruset.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Lundberg.

”Numera tror jag att allt är möjligt”

Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.
Läs mer
Gruppbild på forskargruppen.

Ny väg mot skonsammare behandling av hydrocefalus

Med stöd från Hjärnfonden undersöker forskaren Niklas Ortenlöf hur nervsystemet kan påverka hjärnans vätskebalans – med målet att på sikt minska behovet av hjärnkirurgi vid hydrocefalus.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Skoug.

Skyddar hjärnan sig själv mot minnesförlust?

Med stöd från Hjärnfonden undersöker Cecilia Skoug vid Lunds universitet/University College London om hjärnan har ett eget inbyggt skydd mot kognitiv svikt – och om det kan aktiveras för att förebygga demens.
Läs mer

Filips fågelholkar – ett hantverk som gör skillnad för hjärnforskningen

Filip lever med epilepsi efter en stroke i fosterstadiet. När han var fem år började han snickra fågelholkar med sin morfar. I dag har över 2 500 holkar byggts och 50 000 kronor skänkts till hjärnforskningen.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta