Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 3 minuter

Daniel Twohig vill behandla stroke med stamceller

I Sverige är stroke en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. I dag finns inget läkemedel som kan hjälpa hjärnans återhämtning efter en stroke. Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, arbetar med att ta fram en ny behandlingsmetod baserad på stamceller.

Porträtt av Daniel Twohig forskar vid Lunds universitet.

Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, forskar om stroke vid Lunds universitet.

Namn: Daniel Twohig
Universitet: Lunds universitet
Var kommer du ifrån: Toronto, Kanada
Forskningsområde: Stamcellsterapi för stroke

Kan du berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Stroke är när hjärnvävnad skadas på grund av blockering eller bristning av blodkärl i hjärnan, och för närvarande är stroke den näst vanligaste dödsorsaken och den tredje ledande orsaken till funktionshinder över hela världen. Även om många individer överlever stroke, får en betydande andel olika funktionshinder som har en väsentlig och permanent inverkan på deras livskvalitet.

I dagsläget finns det inga läkemedel som kan främja återväxt av hjärnvävnad skadad av stroke, och majoriteten av långsiktiga strategier fokuserar på att skydda hjärnan och/eller förebygga efterföljande stroke snarare än att försöka ersätta förlorade hjärnceller.

Stamceller är ett attraktivt potentiellt terapeutiskt alternativ för strokepatienter eftersom de har visat sig främja återväxt av olika vävnader inklusive hjärnor. Tidigare fanns det många etiska hinder kring användningen av stamceller eftersom de behövde isoleras från embryonala vävnader. Men med tillkomsten av inducerad pluripotent stamcellsteknik kan forskare nu generera ett obegränsat utbud av stamceller genom att omprogrammera vuxna celler, till exempel blod- och hudceller, tillbaka till embryonalliknande stamceller.

Vår forskning syftar till att utveckla inducerade pluripotenta stamceller som kommer att användas för att regenerera hjärnvävnad som förlorats vid en stroke. Specifikt strävar vi efter att:

  1.  skapa och karakterisera flera hjärnstamceller,
  2. individuellt transplantera varje stamcellstyp till en standardiserad djurmodell av stroke,
  3. utvärdera transplantationerna i djurens hjärnor efter döden för att identifiera de mest terapeutiskt potenta cellerna. I slutändan är våra övergripande mål att föra våra stamceller till kliniska prövningar på människor och så småningom till en behandling.

Hur kommer dina resultat att hjälpa människor som fått en stroke?

Om vi fullt ut kan förverkliga våra mål kan vår forskning leda till en betydande minskning och / eller reversering av funktionshinder orsakade av stroke. Detta skulle ha en djupgående inverkan på livet för individer som är funktionshindrade av stroke och potentiellt låta dem njuta av en livskvalitet som liknar den de hade före stroken. Vidare kan våra resultat bli en modell för att hjälpa till att styra och påskynda produktionen av andra nya hjärnstamceller att användas för behandling av andra tillstånd.

Vilken är den största utmaningen inom ditt vetenskapsområde?

Den överlägset största utmaningen i vårt arbete är att vi vågar oss ut på okänd mark. Även om vårt arbete kan få lite inspiration från några tidigare djur- och mänskliga studier, finns det liten crossover mellan dessa tidigare studier och vår forskning eftersom vi har olika stamcellsterapiprodukter, metoder och forskningsmål. Och eftersom vi i slutändan vill använda våra cellterapiprodukter på människor, måste vi gå framåt med största granskning och omsorg under varje steg i processen för att säkerställa att vi producerar en standardiserbar högkvalitativ produkt.

Vad fick dig att bli neuroforskare?

Som barn fascinerades jag av hjärnan; När vuxna frågade mig vad jag ville bli när jag blev stor sa jag alltid “en neurokirurg”. Jag tänkte inte på detta igen på många år, men efter att jag tog min första kandidatexamen i neurovetenskap visste jag att detta verkligen var vägen för mig.

Vad motiverar dig som forskare?

Min främsta motivation som forskare är att hjälpa människor och göra världen till en lite bättre plats att leva på. En stor del av min motivation kommer också från att arbeta med spjutspetsprojekt och metoder där man behöver tänka dynamiskt och kontinuerligt felsöka och/eller lösa problem.

Vad betyder det för dig att få detta stipendium?

Att tilldelas Hjärnfondens postdoktorala stipendium är en otrolig ära och bekräftar ytterligare vikten av det arbete vi gör. Viktigt är att detta stipendium också ger en språngbräda mot en mycket eftertraktad karriär inom akademin.

Här kan du se vilka fler som fått Hjärnfondens stipendium.2023

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Relaterat

Filips fågelholkar – ett hantverk som gör skillnad för hjärnforskningen

Filip lever med epilepsi efter en stroke i fosterstadiet. När han var fem år började han snickra fågelholkar med sin morfar. I dag har över 2 500 holkar byggts och 50 000 kronor skänkts till hjärnforskningen.
Läs mer
Porträtt av Bengt Braun.

“Hos Hjärnfonden gör varenda krona nytta”

Bengt Braun, ordförande för Irstadska stiftelsen, berättar varför stiftelsen valt att ge sitt största filantropiska stöd till just Hjärnfonden. Med fokus på vetenskaplig kvalitet, personlig kontakt med forskarna och ett förtroende för organisationens effektivitet, är engagemanget både långsiktigt och engagerat.
Läs mer
Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
Porträtt av Daniella Rylander Ottosson.

Forskare återskapar celler som återställer balansen i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.
Läs mer
Kollage med en kvinna som sitter med ett mikroskop på en hög med sedlar.

Nio juniora forskare fick Hjärnfondens postdoktorala stöd 2025

Kan AI hjälpa oss upptäcka Parkinson tidigare? Vad kan vi lära oss om Alzheimers sjukdom genom att följa tau-proteinets förändringar – från födsel till sjukdom? Och finns det nya sätt att behandla hjärnsjukdomen hydrocefalus genom att påverka nervsystemet?
Läs mer
Porträtt av Mikael Landén som blickar uppåt.

Mikael Landén får stöd för ny forskning om bipolär sjukdom

Kan vi förutsäga vem som svarar på en litiumbehandling? Det vill forskaren Mikael Landén ta reda på – med stöd från Hjärnfonden. Genom långsiktig forskning om bipolär sjukdom söker han nya sätt att individanpassa behandlingen och minska lidandet.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta