Hjärnfonden
Ge en gåva
Daniel Twohig forskar vid Lunds universitet

Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, forskar om stroke vid Lunds universitet.

Daniel Twohig vill behandla stroke med stamceller

I Sverige är stroke en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. I dag finns inget läkemedel som kan hjälpa hjärnans återhämtning efter en stroke. Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, arbetar med att ta fram en ny behandlingsmetod baserad på stamceller.

Namn: Daniel Twohig
Universitet: Lunds universitet
Var kommer du ifrån: Toronto, Kanada
Forskningsområde: Stamcellsterapi för stroke

Kan du berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Stroke är när hjärnvävnad skadas på grund av blockering eller bristning av blodkärl i hjärnan, och för närvarande är stroke den näst vanligaste dödsorsaken och den tredje ledande orsaken till funktionshinder över hela världen. Även om många individer överlever stroke, får en betydande andel olika funktionshinder som har en väsentlig och permanent inverkan på deras livskvalitet.

I dagsläget finns det inga läkemedel som kan främja återväxt av hjärnvävnad skadad av stroke, och majoriteten av långsiktiga strategier fokuserar på att skydda hjärnan och/eller förebygga efterföljande stroke snarare än att försöka ersätta förlorade hjärnceller.

Stamceller är ett attraktivt potentiellt terapeutiskt alternativ för strokepatienter eftersom de har visat sig främja återväxt av olika vävnader inklusive hjärnor. Tidigare fanns det många etiska hinder kring användningen av stamceller eftersom de behövde isoleras från embryonala vävnader. Men med tillkomsten av inducerad pluripotent stamcellsteknik kan forskare nu generera ett obegränsat utbud av stamceller genom att omprogrammera vuxna celler, till exempel blod- och hudceller, tillbaka till embryonalliknande stamceller.

Vår forskning syftar till att utveckla inducerade pluripotenta stamceller som kommer att användas för att regenerera hjärnvävnad som förlorats vid en stroke. Specifikt strävar vi efter att:

  1.  skapa och karakterisera flera hjärnstamceller,
  2.  individuellt transplantera varje stamcellstyp till en standardiserad djurmodell av stroke,
  3.  utvärdera transplantationerna i djurens hjärnor efter döden för att identifiera de mest terapeutiskt potenta cellerna. I slutändan är våra övergripande mål att föra våra stamceller till kliniska prövningar på människor och så småningom till en behandling.

Hur kommer dina resultat att hjälpa människor som fått en stroke?

Om vi fullt ut kan förverkliga våra mål kan vår forskning leda till en betydande minskning och / eller reversering av funktionshinder orsakade av stroke. Detta skulle ha en djupgående inverkan på livet för individer som är funktionshindrade av stroke och potentiellt låta dem njuta av en livskvalitet som liknar den de hade före stroken. Vidare kan våra resultat bli en modell för att hjälpa till att styra och påskynda produktionen av andra nya hjärnstamceller att användas för behandling av andra tillstånd.

Vilken är den största utmaningen inom ditt vetenskapsområde?

Den överlägset största utmaningen i vårt arbete är att vi vågar oss ut på okänd mark. Även om vårt arbete kan få lite inspiration från några tidigare djur- och mänskliga studier, finns det liten crossover mellan dessa tidigare studier och vår forskning eftersom vi har olika stamcellsterapiprodukter, metoder och forskningsmål. Och eftersom vi i slutändan vill använda våra cellterapiprodukter på människor, måste vi gå framåt med största granskning och omsorg under varje steg i processen för att säkerställa att vi producerar en standardiserbar högkvalitativ produkt.

Vad fick dig att bli neuroforskare?

Som barn fascinerades jag av hjärnan; När vuxna frågade mig vad jag ville bli när jag blev stor sa jag alltid “en neurokirurg”. Jag tänkte inte på detta igen på många år, men efter att jag tog min första kandidatexamen i neurovetenskap visste jag att detta verkligen var vägen för mig.

Vad motiverar dig som forskare?

Min främsta motivation som forskare är att hjälpa människor och göra världen till en lite bättre plats att leva på. En stor del av min motivation kommer också från att arbeta med spjutspetsprojekt och metoder där man behöver tänka dynamiskt och kontinuerligt felsöka och/eller lösa problem.

Vad betyder det för dig att få detta stipendium?

Att tilldelas Hjärnfondens postdoktorala stipendium är en otrolig ära och bekräftar ytterligare vikten av det arbete vi gör. Viktigt är att detta stipendium också ger en språngbräda mot en mycket eftertraktad karriär inom akademin.

Här kan du se vilka fler som fått Hjärnfondens stipendium.

 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Mattias Andréasson.

Parkinsonforskning med hjälp av nervtrådar i huden

Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism, en grupp neurodegenerativa sjukdomar som liknar Parkinson, kan ofta påminna mycket om varandra. Men sjukdomarna kräver olika behandling och omhändertagande varför det är viktigt att kunna skilja dessa sjukdomar åt. Just det vill Mattias Andréasson, Hjärnfondens stipendiat, göra genom att studera hudens nervtrådar.
Ett porträtt på Darko Sarovic

Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.
Magnetisk resonanstomografi (MRI) av en hjärna.

Sex miljoner till framtidens hjärnforskare

Hjärnfonden delar ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare i början av sina akademiska karriärer.
Robin Rohlén

Robin Rohlén vill använda ultraljud för att förmedla information från nervtrådar till muskler

Ultraljud är en metod som kan förbättra styrningen av en robothand för personer som fått amputera en hand. Att utveckla metoden är fokus för Hjärnfondens stipendiat Robin Rohlén.
Linn Hallqvist, forskare vid Karolinska Institutet

Linn Hallqvist vill förbättra behandlingen av patienter med hjärnblödning

Spontan hjärnblödning pga försvagningar - utbuktningar - i hjärnans blodkärl utgör den tionde vanligaste diagnosen på intensivvårdsavdelningar i Sverige och är associerad med hög dödlighet och komplikationer. Linn Hallqvist, en av Hjärnfondens stipendiater, vill öka kunskapen om de mekanismer som ligger till grund för allvarliga komplikationer.
Hjärnforskaren Ross Smith vid sitt skrivbord

Ross Smith forskar om missbildningar i hjärnans blodkärl

Fokus för honom är sjukdomen Cerebral cavernös missbildning och vilken roll inflammation har för sjukdomen.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta